In this study, crisis management has been studied primarily from the perspective of small business owners and lifestyle entrepreneurs. Over time, a need was also discovered to interview and study the relationship of public support organizationswith small businesses in crisis contexts. This is because in the theoretical research framework we experienced a lack of how private small businesses can act in a crisis. This is how our subject has been developed, and curiosity about practical crisis management versus theoretical crisis management has played a central role. Following the work, the niche of small entrepreneurs became in nature tourism, partly due to the fact that Värmland as a county has many entrepreneurs in this category. It is also inevitable that Värmland and the entrepreneurs here have had a strong international market before COVID-19 and therefore the interest has also been to study and analyze how they have acted and proceeded during the crisis. The question of adjustment is therefore very essential to study for future possible crises. To discern these similarities and differences, the private has been set against the regional and public, but also against each other. It has been conducted thanks to semi-structured interviews that highlight the same themes. The themes then follow a consistent structure for both method, empirical data and analysis, where it relates to the study's purpose and issues. Overall, the study has generated striking similarities and differences, but also a dimension in the exclusion of small business owners. The lastpart of the conclusion shows why it is still important to study the subject, as COVID-19 has affected the tourism industry in a very unique and global way, which has not previously been discernible. It highlights the importance of contributing to and continuing research in the future, where both public actors together with regional and private actors can find a way to deal with future crises together. / I denna studie har krishantering studerats utifrån framförallt småföretagares- och livsstilsföretagares perspektiv. Under tidens gång upptäcktes även ett behov av att intervjua och studera offentliga stödorganisationers förhållande till småföretagare i krissammanhang. Det på grund av att det i de teoretiska forskningsramarna upplevdes en brist för hur privata småföretagare kan agera vid kris. Det är genom den vägen ämnet har arbetats fram, och nyfikenheten kring praktisk krishantering versus teoretisk krishantering har spelat en central roll. Utefter arbetets gång kom nischen av småföretagare att bli inom naturturism, bland annat på grund av att Värmland som län innehar många företagare inom den kategorin. Det går heller inte att undkomma att Värmland och företagarna här har haft en stark internationell marknad innan COVID-19 och därför har intresset likaså varit att studera och analysera hur företagarna har agerat och gått tillväga under krisens gång för att ställa om. Omställningsfrågan är därför essentiell att studera för framtida eventuella kriser. För att skönja dessa likheter och skillnader har det privata ställts emot de regionala och offentliga, men även mot varandra. Det har utförts tack vare semistrukturerade intervjuer som lyft samma teman. Temana följer sedan en genomgående struktur för både metod, empiri och analys, där de förhåller sig till studiens syfte och frågeställningar. Studien har totalt sett genererat påvisande likheter och skillnader, men även en dimension i exkludering av småföretagare. I slutsatsens sista del framkommer det varför det är fortsatt viktigt att studera ämnet, eftersom COVID-19 har påverkat besöksnäringen på ett väldigt unikt och globalt sätt, som tidigare inte har kunnat skönjas. Det belyser vikten av att bidra med samt fortsätta forskning framöver där både offentliga aktörer tillsammans med regionala- och privata aktörer kan hitta ett sätt att tillsammans hantera kommande kriser / <p>C-uppsats </p>