Populärlitteratur har länge ansetts vara sämre än finlitteratur och därmed fått en lägre status. Detta resulterade i att människor fick en negativ attityd gentemot denna litteratur, och tog därför avstånd från den. Attityden gentemot populärlitteratur har dock förändrats på senare tid. Människor ska ha blivit mer öppna för den ”fulare” litteraturen och tankarna kring att populärlitteratur ska vara skadligt har försvunnit. Det råder dock delade meningar om hur positiv attityden verkligen är. Att det skett en förändring är tydligt, men hur stor förändringen är kan tyckas mindre tydligt. Ett exempel på detta är att Bob Dylan vann Nobelpriset, men det möttes av mycket kritik. Denna studie ämnar därför att undersöka hur attityden gentemot populärlitteratur verkligen är, med fokus på svenska medborgare som fyllde 18 senast år 2021. Undersökningen ämnar även att undersöka om attityden gentemot populärlitteratur påverkas av individens kön och mängd läsning. Forskning visar nämligen att respektive kön har olika läsvanor och att deras attityd ska variera kan därmed anses troligt. För att uppfylla detta syfte görs en kvantitativ enkätstudie, som skickas ut genom ett bekvämlighetsurval. Ett teoretiskt ramverk används även, i syfte att lägga en grund för undersökningen, samt diskussionen kring resultatet. En central teori är Richard A. Petersons teori om omnivoritet. Denna menar att attityden gentemot populärkultur (främst populärmusik) har förändrats sedan andra världskriget, på så vis att människor från den högre kulturen har blivit mer öppna för den lägre kulturen - de har blivit omnivora. Denna studie använder sig även av Pierre Bourdieus begrepp kapital och fält. Detta i syfte att begreppen är centrala, på så vis att undersökningen berör det litterära fältet. Begreppet kapital hör även ihop med den tidigare forskningen som inluderas, som menar att vissa saker (exempelvis kritik, litterära priser och litterärt värde) kan ses som bokens kapital, och att de därför påverkar hur människor ser på boken.  Denna undersökning visar att attityden gentemot populärlitteratur är positiv. Den visar även att kön inte tycks ha ett samband med attityden gentemot populärlitteratur, men att mängd läsning - när variabeln står för sig själv - har ett svagt samband. Resultatet diskuteras senare i relation till tidigare forskning och det teoretiska ramverket. I diskussionen framgår det att undersökningens resultat inte går att lita på till fullo. Detta eftersom undersökningens resurser var begränsade, vilket medförde att urvalet hämmades och att frågan om representativitet och reliabilitet därmed kan ifrågasättas. Resultatet kan dock ses som en bra början och inspiration till vidare forskning, på så vis att den kan användas som en mall för vad som kan tänkas påverka attityden gentemot populärlitteratur, samt som ett bevis för att attityden gentemot populärlitteratur förmodligen har förändrats (dock går det inte att säga till vilken utsträckning). / Popular literature has for a long time been considered inferior to fine literature and thus gained a lower status. As a result people got a negative attitude towards this literature, and started to distance themselves from it. However, the attitudes towards popular literature have changed in recent times. People are said to have become more open to the ”uglier” literature and the idea that popular literature could be dangerous has disappeared. The opinions about how positive the attitude has become are however divided. It is clear that there has been a change, but how big the change is may seem less clear. An example of this is that Bob Dylan won the Nobel Prize, but it was met with a lot of criticism. This study aims therefore to investigate how the attitude towards popular literature really is, with focus on Swedish citizens who turned 18 years old by 2021. This survey also aims to investigate whether attitudes toward popular literature are influenced by the individual´s gender and the amount of reading. Research shows that each gender has different reading habits and therefore it might be likely that their attitudes vary. To fulfill this purpose, a quantitative survey study has been made and sent out through a convenience sample. A theoretical framework has also been used, in order to lay a foundation for the investigation, as well as the discussion of the results. A central theory is Richard A. Peterson's theory of omnivority. This argues that attitudes towards popular culture (mainly popular music) have changed since World War II, in the sense that people from higher culture have become more open to the lower culture - they have become omnivorous. This study also makes use of Pierre Bourdieu's concepts of capital and field. These concepts are central in investigations concerning the literary field. The concept of capital is also associated with the previous research that is included in this survey, which suggests that certain things (such as criticism, literary prizes and literary value) can be seen as the capital of the book, and that they therefore affect how people view the book. This survey shows that the attitude towards popular literature is positive. It also shows that gender does not seem to be related to attitudes towards popular literature, but that the amount of reading - when the variable stands on its own - has a weak relationship. The results are discussed later in relation to previous research and the theoretical framework. The discussion shows that the results of the survey cannot be fully trusted due to the fact that the resources of the study were limited, which meant that the sample was hampered and that the question of representativeness and reliability can thus be questioned. However, the result can be seen as a good start and an inspiration for further research, so far it can be used as a template for what may affect the attitude towards popular literature, as well as evidence that the attitude towards popular literature has probably changed (however, it is not possible to say to what extent).