<p>Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte. Att belysa sjuksköterskors upplevelse av delaktigheten i eutanasiprocessen, samt hur omvårdnaden av patienten såg ut under denna process. Metod. En allmän litteraturstudie utfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat. Studien belyser flera aspekter av sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av patienter under eutanasiprocessen. Kategorierna visar sjuksköterskors reaktioner på eutanasiförfrågan, vikten av ett gott samtal mellan patient och sjuksköterska, hur sjuksköterskor vårdar patienten under processen som leder fram till eutanasi samt hur hon finns som stöd för patienten och agerar patientens ”advokat”. Det framkom att sjuksköterskor åsidosätter sina egna åsikter om eutanasi och ställer upp för patienten samt hur de finner stöd i kollegor för att klara av den psykiskt påfrestande uppgift som eutanasiprocessen innebär. Slutsats. I flera studier anser sjuksköterskor det svårt att ge patienten bästa omvårdnad då riktlinjer som beskriver deras arbetsuppgifter under eutanasiprocessen är bristfälliga.</p> / <p>Background. Euthanasia can be translated into the meaning of helping a person to end his/her life. Holland, Belgium, Luxembourg and the State of Oregon (USA) have legalized euthanasia. Guidelines describing the nurses’ role in the process of euthanasia exists, though great differences can be seen between countries. Aim. To illuminate the nurses’ perception on their involvement in the euthanasiaprocess and what the care during this process looked like. Method. A general review of qualitative literature was conducted with analysis of the articles. Result. This study showed the nurses’ first reaction to the euthanasia request, the importance of in-depth conversations between the patient and the nurse, the nurses’ care for the patient during the process, how they stood by their patients’ side at all times and sometimes acted the role of the patients’ lawyer. This study raised issues about how nurses’ sometimes sat their negative thoughts about euthanasia aside to care for the patient and how they found support and comfort in their colleagues. Conclusion. Many nurses feel they cannot give the patient proper care due to failing guidelines describing their tasks during the euthanasia process.</p>

Bakgrund. Ordet eutanasi betyder dödshjälp och detta ämne väcker stor debatt världen över. Holland, Belgien, Luxemburg och delstaten Oregon i USA har legaliserat eutanasi. Riktlinjer som beskriver sjuksköterskors roll i eutanasiprocessen har utformats, dock syns stora skillnader länderna emellan. Syfte. Att belysa sjuksköterskors upplevelse av delaktigheten i eutanasiprocessen, samt hur omvårdnaden av patienten såg ut under denna process. Metod. En allmän litteraturstudie utfördes med induktiv innehållsanalys. Resultat. Studien belyser flera aspekter av sjuksköterskors upplevelser kring omvårdnaden av patienter under eutanasiprocessen. Kategorierna visar sjuksköterskors reaktioner på eutanasiförfrågan, vikten av ett gott samtal mellan patient och sjuksköterska, hur sjuksköterskor vårdar patienten under processen som leder fram till eutanasi samt hur hon finns som stöd för patienten och agerar patientens ”advokat”. Det framkom att sjuksköterskor åsidosätter sina egna åsikter om eutanasi och ställer upp för patienten samt hur de finner stöd i kollegor för att klara av den psykiskt påfrestande uppgift som eutanasiprocessen innebär. Slutsats. I flera studier anser sjuksköterskor det svårt att ge patienten bästa omvårdnad då riktlinjer som beskriver deras arbetsuppgifter under eutanasiprocessen är bristfälliga. / Background. Euthanasia can be translated into the meaning of helping a person to end his/her life. Holland, Belgium, Luxembourg and the State of Oregon (USA) have legalized euthanasia. Guidelines describing the nurses’ role in the process of euthanasia exists, though great differences can be seen between countries. Aim. To illuminate the nurses’ perception on their involvement in the euthanasiaprocess and what the care during this process looked like. Method. A general review of qualitative literature was conducted with analysis of the articles. Result. This study showed the nurses’ first reaction to the euthanasia request, the importance of in-depth conversations between the patient and the nurse, the nurses’ care for the patient during the process, how they stood by their patients’ side at all times and sometimes acted the role of the patients’ lawyer. This study raised issues about how nurses’ sometimes sat their negative thoughts about euthanasia aside to care for the patient and how they found support and comfort in their colleagues. Conclusion. Many nurses feel they cannot give the patient proper care due to failing guidelines describing their tasks during the euthanasia process.

<p> </p><p>Sambandet mellan diabetes och kognitiv dysfunktion har visats i ett flertal studier detsenaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorersom påverkar omvårdnaden av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion. Niovetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna Cinahl, Clinical Evidence, Cochrane,ELIN@Kristianstad och psycINFO. Dessa kvalitetsbedömdes enligt granskningsmall.Artiklarna analyserades deduktivt enligt Kims domäner personen, omgivningen,yrkesfunktionen och mötet. Fyra huvudfynd identifierades: betydelsen för personen attanpassa sin livssituation och självidentitet, betydelsen av närståendes engagemang ochstöttning, den positiva effekten på den kognitiva förmågan vid regelbunden fysiskaktivitet samt att undervisning bör ske vid korta upprepade sessioner. Somsjuksköterska är det av stor vikt att ha kunskap om sambandet diabetes och kognitivdysfunktion. Beteendeförändringar hos dessa personer bör vara ett observandum somleder till noggrant omvårdnadsstatus. Sjuksköterskan bör i planeringen av omvårdnadoch hjälp till egenvård uppmärksamma både personen och dess närstående. Detframkom i denna litteraturstudie inga kvalitativa artiklar som beskrevegenvårdsstrategier ur ett personcentrerat perspektiv. Önskvärt vore att empiriskastudier kommer till stånd för att belysa detta område.</p> / <p>The relationship between diabetes and cognitive dysfunction has been shown in severalstudies in last decade. The aim of this systematic literature review was to illuminatefactors that affect the nursing care of people with diabetes and cognitive dysfunction.Nine scientific articles were selected form the databases Cinahl, Clinical Evidence,Cochrane, ELIN@Kristianstad and psycINFO. These were assessed according to aquality review template. The articles were analysed deductively according to SuzieKim´s domains of nursing client, client-nurse, environment and practice. Four keyfindingswhere identified: importance for the person to adjust their lives and selfidentity,importance of engagement and support from spouse, the positive effect ofregular physical activity on cognitive ability and that teaching should be done in severalshort sessions. As a nurse it is of great importance to have knowledge about the linkbetween diabetes and cognitive dysfunction. Changes in behaviour of these individualsshould be detected and lead to careful nursing status. Nurses should be aware of boththe person and her/his spouse in the planning of care and assistance to self-care.Unfortunately, no qualitative articles were found in this literature study who describedself-care strategies from a person-centred perspective. It would be of great importancethat further empirical studies are performed to illuminate this field.</p><p><strong> </strong></p>

Sambandet mellan diabetes och kognitiv dysfunktion har visats i ett flertal studier detsenaste decenniet. Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa faktorersom påverkar omvårdnaden av personer med diabetes och kognitiv dysfunktion. Niovetenskapliga artiklar valdes ut i databaserna Cinahl, Clinical Evidence, Cochrane,ELIN@Kristianstad och psycINFO. Dessa kvalitetsbedömdes enligt granskningsmall.Artiklarna analyserades deduktivt enligt Kims domäner personen, omgivningen,yrkesfunktionen och mötet. Fyra huvudfynd identifierades: betydelsen för personen attanpassa sin livssituation och självidentitet, betydelsen av närståendes engagemang ochstöttning, den positiva effekten på den kognitiva förmågan vid regelbunden fysiskaktivitet samt att undervisning bör ske vid korta upprepade sessioner. Somsjuksköterska är det av stor vikt att ha kunskap om sambandet diabetes och kognitivdysfunktion. Beteendeförändringar hos dessa personer bör vara ett observandum somleder till noggrant omvårdnadsstatus. Sjuksköterskan bör i planeringen av omvårdnadoch hjälp till egenvård uppmärksamma både personen och dess närstående. Detframkom i denna litteraturstudie inga kvalitativa artiklar som beskrevegenvårdsstrategier ur ett personcentrerat perspektiv. Önskvärt vore att empiriskastudier kommer till stånd för att belysa detta område. / The relationship between diabetes and cognitive dysfunction has been shown in severalstudies in last decade. The aim of this systematic literature review was to illuminatefactors that affect the nursing care of people with diabetes and cognitive dysfunction.Nine scientific articles were selected form the databases Cinahl, Clinical Evidence,Cochrane, ELIN@Kristianstad and psycINFO. These were assessed according to aquality review template. The articles were analysed deductively according to SuzieKim´s domains of nursing client, client-nurse, environment and practice. Four keyfindingswhere identified: importance for the person to adjust their lives and selfidentity,importance of engagement and support from spouse, the positive effect ofregular physical activity on cognitive ability and that teaching should be done in severalshort sessions. As a nurse it is of great importance to have knowledge about the linkbetween diabetes and cognitive dysfunction. Changes in behaviour of these individualsshould be detected and lead to careful nursing status. Nurses should be aware of boththe person and her/his spouse in the planning of care and assistance to self-care.Unfortunately, no qualitative articles were found in this literature study who describedself-care strategies from a person-centred perspective. It would be of great importancethat further empirical studies are performed to illuminate this field.