Examensarbetets huvudsakliga syfte har varit att undersöka hur stora omvandlingsprojekt påverkar en stadsmiljös karaktär. Detta har utförts genom en fallstudie av Uppsala, en stad i en av den mest expansiva tillväxtområdena i Europa. Det tillhör ett av regeringens prioriterade områden i satsningen på hållbara stadsdelar och städer. Ytterligare faktorer som undersökts har varit att studera planerade och pågående projekts kumulativa effekter på Uppsalas stadsmiljö och hur huruvida dessa förändringar är förenliga med kommunens styrande dokument.    Urbanmorfologisk teori har använts för att undersöka hur staden växt historiskt, primärt från 1800-talet och framåt. Det har även använts för att hitta fördjupningsområden för mer djupgående urbanmorfologiska analyser. Teorin har kompletterats med en dokumentstudie över relevanta dokument rörande Uppsala, såsom översiktsplaner samt kommunens innerstadsstrategi och arkitekturpolicy. Tre områden valdes ut för mer finmaskiga analyser utifrån dokumentstudien och den mer lågupplösta analysen av Uppsalas centrala delar. Två av dessa områden är ursprungligen industriområden i olika skeden av omvandling och det tredje är ett centralt område i närheten av många viktiga funktioner. Beståndsdelar som kvarter, fastigheter, byggnader, gator, gaturum och öppna ytor undersöktes. Tillsammans med aktuella planer och program gjordes slutsatser gällande de specifika områdenas framtida karaktär och struktur. Det gjordes sedan en undersökning huruvida undersökningsområdenas planer var förenliga med kommunens styrande dokument och hur omvandlingen av dessa områden påverkar Uppsalas stadsmiljö i sin helhet. Omvandlingsområdena var till stor del förenliga med kommunens innerstadsstrategi. Flest skiljaktigheter återfanns mellan fördjupningsområdet Främre Boländerna och kommunens arkitekturpolicy avseende kärnbegrepp som sammanhang, skala och befintliga värden. Projektens kumulativa effekter på Uppsalas stadsmiljö bedömdes leda till ökad homogenitet i gaturum, utbredning av rutnätsstruktur, högre byggnadsvolymer och bebyggelse från 1950- till 1970-tal som får göra plats för nya byggnader. Det erhållna resultatet avseende hur en stadsmiljös karaktär påverkas av storskaliga omvandlingsprojekts är att den befintliga karaktären ofta riskerar att gå förlorad. Detta till följd av att få beståndsdelar av urban form bevaras då de sällan är förenliga med syftet av omvandlingen eller rådande stadsbyggnadsideal.    För att bli bättre på att bevara stadsmiljön och karaktären av områden rekommenderas mer holistiska analyser utifrån urbanmorfologisk teori. På så vis kan en plats unika drag identifieras och vidareutvecklas istället för att främst omvandlas utifrån rådande stadsideal. / The main purpose of this master thesis has been to investigate how large redevelopment projects affect the character of an urban environment. This has been carried out through a case study of Uppsala, a city in one of the most expansive growth areas in Europe. It also belongs to one of the government's prioritized areas in the investment in sustainable districts and cities. Additional factors that have been investigated has been to study the cumulative effects of planned and ongoing projects on Uppsala's urban environment and whether these changes are compatible with the municipality's governing documents. Urban morphological theory has been used to investigate how the city has grown historically, primarily from the 19th century and onwards. It has also been used to find focus areas for more in-depth urban morphological analyzes. The theory has been complemented with a document study of relevant documents regarding Uppsala, such as general plans and the municipality's inner-city strategy and architectural policy. Three areas were selected for finer-mesh analyzes based on the document study and the lower-resolution analysis of Uppsala's central parts. Two of these areas are historically industrial areas at different stages of transformation and the third is a central area close to many important city functions. Components such as blocks, properties, buildings, streets, street spaces and open spaces were examined. Together with current plans and programs, conclusions were drawn regarding the future character and structure of the specific areas. An investigation was then carried out as to whether the investigated areas' plans were compatible with the municipality's governing documents and how the transformation of these areas affects Uppsala's urban environment as a whole. The focus areas were largely in line with the municipality's inner-city strategy. The biggest discrepancies were found between the area Främre Boländerna and the municipality's architectural policy regarding concepts such as context, scale and existing values. The projects' cumulative effects on Uppsala's urban environment were concluded to lead to increased homogeneity in street spaces, increased implementation of the grid street plan, taller building volumes and the replacement of buildings from the 1950s to the 1970s in favor of new buildings. The obtained result regarding how the character of an urban environment is affected by large-scale conversion projects is that the existing character is often at risk of being lost. This due to few elements of urban form being preserved as they seldom are compatible with the intention of the transformation or the current urban planning trend. To become better at preserving the urban environment and the character of areas, more holistic analyzes based on urban morphological theory are recommended. In this way, a place's unique features can be identified and be further developed instead of being transformed based primarily on the current urban trend.