<p>Sammanfattning</p><p>Jag har skrivit en uppsats om IOGT-NTO :s strategier för att påverka politiska beslut under tidsperioden 1990 till 2006. Jag utgår från frågorna; Hur har strategierna sett ut? I vad mån har de förändrats?</p><p>För att försöka mäta vilka metoder organisationen använder sig av har jag kombinerat en teori av Michael Karlssons ”den nationella vägen eller brysselstrategin” med modellen över politiskt deltagande som finns i SOU 1999:121 Avkorporativisering och lobbyism.</p><p>Jag letade sedan information i IOGT-NTO:s verksamhetsberättelser och delade sedan upp den efter tidsperioder och kategori. Jag tog de 6 resultaten i min modell: Parlamentarisk demokrati, Korporatism, Direkta aktioner, Direkta kontakter, Opinionsbildning, Mediakontakter. För att nå ett bättre resultat ansåg jag ändå att jag var tvungen att ytterligare komplettera med två kategorier: samarbete och prioriteringar eftersom detta är så viktigt för IOGT-NTO:s påverkansarbete.</p><p>För att sammanfatta mina resultat har IOGT-NTO gått från en organisation med många frågor och endast samarbete med andra nykterhetsrörelser till att bli en organisation som koncentrerat sina frågor som det satsats på och istället jobbar organisationen i flera nätverk, både nationella men även internationella, och genom flera kanaler för att nå bättre resultat i att påverka politiska beslut. Organisationen har förhållit sig både till det svenska EU-medlemskapet och Internets utveckling och betydelse samt behovet att synas i media.</p>

Sammanfattning Jag har skrivit en uppsats om IOGT-NTO :s strategier för att påverka politiska beslut under tidsperioden 1990 till 2006. Jag utgår från frågorna; Hur har strategierna sett ut? I vad mån har de förändrats? För att försöka mäta vilka metoder organisationen använder sig av har jag kombinerat en teori av Michael Karlssons ”den nationella vägen eller brysselstrategin” med modellen över politiskt deltagande som finns i SOU 1999:121 Avkorporativisering och lobbyism. Jag letade sedan information i IOGT-NTO:s verksamhetsberättelser och delade sedan upp den efter tidsperioder och kategori. Jag tog de 6 resultaten i min modell: Parlamentarisk demokrati, Korporatism, Direkta aktioner, Direkta kontakter, Opinionsbildning, Mediakontakter. För att nå ett bättre resultat ansåg jag ändå att jag var tvungen att ytterligare komplettera med två kategorier: samarbete och prioriteringar eftersom detta är så viktigt för IOGT-NTO:s påverkansarbete. För att sammanfatta mina resultat har IOGT-NTO gått från en organisation med många frågor och endast samarbete med andra nykterhetsrörelser till att bli en organisation som koncentrerat sina frågor som det satsats på och istället jobbar organisationen i flera nätverk, både nationella men även internationella, och genom flera kanaler för att nå bättre resultat i att påverka politiska beslut. Organisationen har förhållit sig både till det svenska EU-medlemskapet och Internets utveckling och betydelse samt behovet att synas i media.