Community policing (polisi jamii) was officially introduced in Tanzania in 2006 as part of an ongoing police reform programme. In addition to attempting to improve communication between police and the public, the police have promoted ulinzi shirikishi (participatory security), whereby citizens are encouraged to form neighbourhood policing institutions to prevent and detect crime. This thesis presents the findings of research conducted in the city of Mwanza that explored the extent to which community policing has improved residents' perceptions of local security and constitutes a form of policing which is responsive, accountable and sustainable. Whilst ulinzi shirikishi is widely credited with having improved local safety, it has proved difficult to sustain collective action through community policing and the costs and benefits of participation have been unequally distributed across ‘communities'. These outcomes should be understood in terms of the context of how local development is organised and understood in Tanzania. Firstly, existing local governance institutions lack transparency and meaningful accountability mechanisms and are highly dependent upon personal preferences and capacity. Secondly, local development is politicised and liable to become subject to inter-party competition. Thirdly, historical understandings of ‘participation' in Tanzania tend to emphasise obligation and material contributions rather than popular influence over initiatives, however this is increasingly being contested in today's multiparty context. The apparent shortcomings of community policing are not necessarily inconsistent with police objectives for the reform, which often prioritise cost-effective crime prevention rather than the reorientation and ‘democratisation' of policing envisaged by advocates of community policing.

Secondary schools in Australia routinely develop organisational constructs to fulfil their dual obligations of academic teaching and the pastoral care of students. Although these obligations are closely interrelated, school organisational structures are frequently dichotomous, differentiating between the academic roles of teachers and their pastoral responsibilities and can result in a functional divide between the two sides of the school. Teachers find themselves wearing ‘two hats’; a subject teacher and a pastoral carer and thus are required to work in two separate domains, the academic and the pastoral, each with distinct and different tasks, expectations and line management. The limited amounts of research available suggest that such an organisational divide can hinder the work of teachers and lead to some organisational confusion within the school. This research took the form of a qualitative case study, based in an independent secondary school in Western Australia. It investigated the impacts and implications of the notional division between the pastoral and academic dimensions of the school. The thesis begins with a review of the understanding and development of pastoral care in schools. The construct of an enabling bureaucracy is then explored and adopted as a theoretical lens with which to examine the pastoral care system from the perspective of teachers, students and senior managers. Narratives are used to present the data. The research findings indicate that alignment of the pastoral and academic structures, both functionally and culturally, can be achieved if an enabling approach is employed. Such alignment allows the pastoral care system to support the primary function of a school which is learning, whilst retaining its fundamental duty of student care. The study concludes with a consideration of how an enabling school culture may improve the provision of pastoral care in schools.

Zugl.: Aachen, Techn. Hochsch., Diss., 2007.

<p>Syftet med detta arbete är att ge en ökad förståelse för problematiken kring skiftarbete, och då främst vad gäller sömn på oregelbundna tider och hur stress påverkar kroppen. Förståelsen ska ge de personer arbetar/kommer att arbeta i skift kunskap att själva förebygga ohälsa. Faktorer som skiftarbete påverkar, t.ex. dygnsrytmen behandlas. Under nattpass försämras vår reaktionsförmåga, räkneförmåga och förmåga att lösa problem. Den försämringen motsvarar den man får av måttlig alkoholkonsumtion. Skiftarbetare löper dubbelt så hög risk att råka ut för hjärt - och kärlsjukdomar. Efter 20 års skiftarbete kan risken vara 3 gånger så hög. Första dygnet utan sömn ger halverad prestationsförmåga. Efter andra dygnet utan sömn är prestationsförmågan i botten. Trötthetsnivån den första vaknatten vid 05-tiden på morgonen är betydligt svårare än den man får av en normaldos med sömnmedel. Den svenska befolkningen sover mellan 7-9 timmar / dygn. Ett par procent av befolkningen är naturliga långsovare som behöver 10-11 timmars sömn för att bli utvilade. Kvällsmänniskor är mer “flexibla” i sina sovvanor och klarar av nattarbete bättre än morgonmänniskor. Idag är 7 procent av Sveriges befolkning sjukskrivna pga. stress och andra psykiska påfrestningar. Hur vi upplever en situation, hur stressade vi blir, beror på hur hjärnan tolkar situationen. Den i sin tur påverkas av tidigare erfarenheter, utbildning, personlighetsdrag och stöd i omgivningen.</p>

<p>Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. Vår framtid som polis kommer att ställa höga krav på fysisk hälsa och förmågan att hålla skärpan under längre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnå detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gå in djupare på detta ämne. Vi ska förmedla samt lära ut enkla sätt att stegvis förbättra och bli mer medveten om sin kosthållning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svårt att sköta kosten på ett tillfredsställande sätt. Det finns olika teorier hur man bör äta nattetid och vi redovisar en del av dessa i arbetet. Vi beskriver kroppens näringsämnen och deras individuella uppgifter i kroppen för att läsaren skall få en bred kunskap i ämnet kost. Vätskans betydelse för att människokroppen skall fungera optimalt har också behandlats. Kosttillskott och måltidsersättare är något som många hört talas om, men inte riktigt vet vad det innebär och vi har försökt reda ut begreppen. För att visa på vad vi anser är exempel på bra kost har vi sammanställt och gjort förslag på hur man kan äta under en dag och även gjort ett för nattarbete. Vi har huvudsakligen inhämtat fakta från böcker skrivna av Fredrik Paulun, en av Sveriges främsta näringsfysiologer, samt Internet. För att bredda vårt material har vi använt oss av Anders Graneheim, en av Sveriges bästa bodybuilders och mycket kunnig inom ämnet kost, som en källa för att få in empirisk synvinkel i vårt arbete.</p>

<p>Skiftarbete är en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar på att skiftarbete har negativa konsekvenser på sömn och hälsa. Skiftarbete påverkar även kosthållningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport är att sammanställa hur poliser påverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten är en litteraturstudie av material från biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn är det ultimata för en god hälsa och för att kunna prestera. Man kan på kort sikt klara ett sömnbortfall på 1-2 timmar per dygn. Sömnbrist påverkar bl.a. koncentrations- och prestationsförmågan. Som skiftarbetande polis kan det ibland vara mycket svårt att tillgodose dessa sömnbehov. Sjukdomar som är vanliga vid skiftarbete är t.ex. mag- tarmsjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Det tillhör inte ovanligheten att poliser drabbas av dessa sjukdomar bl.a. på grund av att de arbetar mycket skift. Skiftarbete medför att det är svårt att sköta sin kosthållning på ett optimalt sätt. Det finns olika teorier om hur man ska äta på natten. För att göra ett bra jobb som skiftarbetande polis ska man planera sin sömn, motionera regelbundet, sluta röka, undvika övervikt och sköta sin kosthållning.</p>

<p>Denna rapport handlar om användningen av GPS inom polisens hundverksamhet. Vi har valt att göra en jämförelse mellan Norrbottens län (Luleå) och Västra Götaland (Göteborg) för att få en större spridning på vårt arbete, och för att se om användningen av GPS och GSM skiljer sig åt mellan dessa myndigheter. I rapporten kommer vi att inventera hur det nya automatiska positioneringssystemet Followit Hunter skulle kunna fungera praktiskt inom hundverksamheten. En enhet som i dagsläget inte används inom polisen, men som visat sig vara framgångsrik i tester som genomförts av Polismyndigheten i Västra Götaland. Enheten har även funnits på den privata marknaden under en tid och har där fungerat till största belåtenhet. Vi kommer att ge en beskrivning av Followit Hunter, hur den fungerar, vilka användningsområden den lämpar sig bäst för samt vilka för- och nackdelar som skulle kunna uppstå vid användandet av denna enhet i ovan nämnda län. Vi kommer att belysa problematiken med krånglande radiosamband som finns idag i en jämförelse mellan länen. Dessutom vill vi här redogöra för om den ständiga övervakningen av GPS kan påverka den personliga integriteten och hur säkra GPS och GSM-systemen är för eventuella intrång. Arbetet är uppbyggt på intervjuer, tidningsartiklar och information om GPS på internet och via RPS.</p>

<p>Syftet med detta arbete är dels att ge en orientering till blivande aspiranter om ämnet digitala bilder samt relaterat till det hur bevisprövning sker i Sverige. Jag vill också bidra till en ökad förståelse av hur detta påverkar polisens del i rättskedjan samt se om det finns några gemensamma riktlinjer för hur detta skall hanteras. För att man skall förstå varför det kan uppkomma frågor kring hur bilder används vid en rättegång så måste man förstå det svenska systemet med fri bevisprövning. Därför börjar denna rapport i det avsnittet för att sedan gå in på hur bilder hanteras i Sverige och till viss del i USA. Detta arbete syftar även till att orientera läsaren inom några områden inom digitala bilder, i tur och ordning avhandlas Metadata, Manipulering av bilder, Komprimering och Upplösning. Kunskaper inom dessa områden har införskaffats genom litteraturstudier och intervjuer. Sammanfattningsvis så kan det konstateras att manipulering i vissa former alltid kommer att finnas när det gäller bilder men det verkar inte vara något problem i dagens rättssystem. Däremot så finns det idag inga generella direktiv från rikspolisstyrelsen om hur hanteringen av digitala bilder skall skötas men förhoppningsvis så kommer det att komma sådana inom en snar framtid, samtidigt som det utvecklas ett nytt system (”Bildtjänsten”) för att följa upp dessa direktiv.</p>

<p>Detta fördjupningsarbete handlar om anskaffning av tjänstehundar till polisen och de aktuella problem som finns att hitta bra och lämpliga valpar. Fördjupningsarbetet beskriver de olika krav som ställs på hundarna, hur de lämplighetstestas och vad de bör ha för egenskaper för att vara lämpliga. Arbetet handlar även om fodervärdar och hur viktigt det är att få tag på bra fodervärdar till de blivande polishundarna. Att det inte finns någon statistik över kassering av hundar är ett stort problem och något som är under bearbetning.</p>

<p>Att arbeta som polis innebär att ställas inför en mängd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. Samhällsklimatet blir allt tuffare och med det även polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nästan vad som helst, trots det är även poliser människor som måste ta vara på alla de intryck som inhämtas. Syftet med detta fördjupningsarbete är att kartlägga polisens arbete med arbetsmiljöfrågor, gällande vad som påverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I våran teoridel som utgår ifrån Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkätundersökning. Möjligheterna för polismannen att påverka sitt arbete är begränsade. Det framkommer även att många har svårt att prata om känsliga saker, och att förtroendet för de överordnade cheferna är bristfälligt. I polisens samverkansavtal tas många av de områden upp som poliserna är missnöjda med, och det finns även förslag till lösningar. En av våra slutsatser blir således att i teorin om samverkansavtal ser det väldigt bra ut, men när det skall implementeras i verkligheten så är det inte lika lätt att få det att fungera. Vi tror att den enskilde polismannens möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation är en viktig faktor för att motverka utbrändhet, tristess och passivitet. De olika polismyndigheterna har en skyldighet att i största möjliga mån tillmötesgå varje enskild polismans krav och önskemål, och skapa ett arbetsklimat där ”det höga taket” verkligen kan existera.</p>