No description available.

<p>Denna uppsats är en studie av inledningsskedet av en gymnasieförvaltnings satsning på att arbeta i riktning mot lärande organisation enligt PBS. PBS är en förkortning av Pro-blemBaserad Skolutveckling och arbetssättet utgår från medarbetarnas lärdomar om hur man bidrar till att ungdomar lär och utvecklas på bästa sätt. Alla gymnasieskolor i kommunen deltog i arbetet och alla nivåer inom skolformen – från lärare till politiker engagerades i arbetet och ett femårigt samarbete med PBS-gruppen (Karlstads universi-tet) inleddes. När undersökningen gjordes hade arbetet i gymnasieskolorna i lärande organisationsanda pågått i ca ett läsår.</p><p>Undersökningen är kvalitativ och genomfördes med hjälp av intervjuer. Representanter från samtliga ledningsnivåer intervjuades dvs politiker, förvaltningschef, gymnasieche-fer och rektorer. Syftet med undersökningen var att kartlägga upplevelser hos politiker och skolledare av inledningsskedet av ett medvetet arbete i riktning mot en lärande or-ganisation.</p><p>Resultatet ger en fingervisning om hur det kan upplevas att leva i två system, ett ”lärande” och ett mer centralistiskt sätt att styra skolan. Undersökningen visar också hur dialogen mellan olika ledningsnivåer upplevs på ett annorlunda och mycket positivt sätt.</p> / <p>This essay is a study of the initial phase of an upper Secondary School Municipality administrations effort on becoming a learning organization according to PBS. PBS is the abbreviation of Problem Bases School development, where the working methods starts with the learning experiences of the personnel, on how to contribute to the learn-ing and development of youth in the best way. All upper secondary schools in the mu-nicipality participated and all levels within the school system – from teachers to politi-cians were involved, and a five year co-operation with the PBS group from the Univer-sity of Karlstad was initiated. At the time of this study the work in the upper secondary schools towards a learning organization perspective had been going on for about one school year.</p><p>The study which is qualitative was done by interviews. Representatives from all leader-ship levels were interviewed, i.e. politicians, department director, school directors and principals. The aim of the study was to map out politicians and school leaders percep-tions of the initial phase of the efforts of purposely gearing towards a learning organiza-tion.</p><p>The result gives hints on how it may be to live in two systems, one “learning” and an-other more centralistic way of running the schools. The study also shows how the dia-logue between different leadership levels is perceived in a different and very positive way.</p>

<p>En lärande organisation kännetecknas av att medarbetarna i en organisation utvecklar och för vidare kunskap mellan varandra, samt förmågan att förändra och tillämpa kunskaperna. Peter Senge utvecklade begreppet en lärande organisation och med hjälp av fem discipliner redogör han vad en organisation bör göra för att åstadkomma en lärande organisation. Kline och Saunders uppmärksammade att företag tog åt sig av Senge’s fem discipliner och märkte även att företagen behövde en mer detaljerad information om hur den lärande organisationen skapas. Därav grundade Kline och Saunders tio detaljerade steg som skapar en sådan organisation.</p><p>Genom att ett företag är en lärande organisation anpassar den sin verksamhet till det som händer i omvärlden för att det ska gynna både medarbetare och ägare. Kline och Saunders förklarar att en lärande organisation har bra sammanhållning och en förenande kraft. Det leder sedan i sin tur till att grupparbetet, kreativiteten och problemlösningarna effektiviseras, och att tankeverksamheten gynnas.</p><p>Syftet med uppsatsen blev därför att undersöka vilka av Kline och Saunders tio steg Markant Reklambyrå använder sig av för att ses som en lärande organisation. För att besvara syftet i uppsatsen valdes att undersöka hur kunskaper och erfarenheter används och förmedlas mellan medarbetarna i det valda fallföretaget.</p><p>Undersökningen resulterade i att Markant Reklambyrå omedvetet använder sig av alla de steg som Kline och Saunders beskriver, dock finns det områden där lärandet kan förbättras. Med hjälp av utökad struktur vid dokumentering och möten kan Markant Reklambyrå bli en ännu effektivare organisation där medarbetarna förmedlar sina kunskaper och erfarenheter till varandra.</p>

<p>Syftet med arbetet är att belysa problematiken kring DNA som ett bevisinstrument, hur de olika analysformerna går till samt att påvisa vikten av att även polispersonal i yttre tjänst förstår hur och varför det är så viktigt att det tillvaratas på rätt sätt. Det finns mycket litteratur om DNA och jag har försökt begränsa mitt material till de delar som kan intressera poliser. Jag har även försökt att förklara DNA på ett så lätt sätt som möjligt för att den som inte är så bevandrad i biologi skall kunna förstå ett ändå mycket komplext ämne. Företrädelsevis har jag använt mig av skriftlig litteratur i form av handböcker för kriminaltekniker, föreläsningsanteckningar från Rättsmedicin för Jurister och sökningar på Internet ex. SKL’s hemsida. I arbetet har jag först gått igenom bakgrunden rent historiskt kring DNA, från första upptäckten av hur egenskaper ärvs 1865 till modern tid då DNA används som bevis i rättegångar. Resultatet har jag redovisat som ett fingerat ”case” där jag låtit huvudpersonerna agera utifrån vad man ska tänka på när man säkrar DNA-spår och låtit dem följa hela kedjan ända till analyssvar och sedermera en dom i tingsrätten. Eftersom DNA är ett mycket känsligt spår är det viktigt att det tillvaratas på rätt sätt för att det inte skall kontamineras (dvs. smittas av spårsäkrarens eget DNA) och även förstöras. Detta för att kunna säkra att rätt person döms för brottet.</p>

<p>Det är lätt att tro att det är problemfritt, ja till och med populärt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste åren så kränks och diskrimineras fortfarande många på sina arbetsplatser, även inom polisen. Vi vet också att vissa grupper är mer utsatta än andra. Orsakerna till diskriminering och utestängning är i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för. Det handlar om en inbyggd rädsla för det som är annorlunda. Något som ofta är utmärkande när det handlar om diskriminering på grund av sexuell läggning, är att människor anser sig ha rätten att ha en åsikt, att ifrågasätta, om det är rätt eller fel att vara homosexuell. De flesta är medvetna om att den sexuella läggningen inte kan ändras, åt något håll, men ändå fortsätter man ifrågasätta visar tydligt på ett behov av utbildning och information innan vi uppnår en jämlik och trivsam arbetsmiljö för alla, oavsett läggning. Då detta ämne har debatterats hett i media den senaste tiden ville vi ta reda på hur det egentligen ser ut på Polisutbildningen i Umeå samt på Polismyndigheten i Umeå för de homo- och bisexuella. Vi gjorde därför en enkät som studenterna på Polisutbildningen i Umeå och de anställda vid Polismyndigheten i Umeå fick svara på. Normgivande mångfald inom polisen, är ett projekt som Rikspolisstyrelsen genomför tillsammans med de fackliga organisationerna och representanter från Gaypolisföreningen. Genom utbildning och information ska man öka kunskapen på polismyndigheterna i Sverige om homo- och bisexuellas arbetsvillkor i landet. Målet är att förbättra arbetsmiljön inom polisen så att diskriminering eller kränkande behandling inte förekommer.</p>

<p>Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren. Vi kontaktade och jämförde tre olika myndigheter; Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten samt Polismyndigheten i Örnsköldsvik och fick därigenom in fakta rörande kravprofiler och sjukstatistik som vi sammanställt till denna rapport. Rapportens resultat visade att polisen har de minsta kravprofilerna, högsta sjuk-skrivningarna och de högsta sjukskrivningskostnaderna. Vidare visar resultatet att genom ökade kravprofiler gör man i längden en vinning. Dels förbättras arbetsklimatet för alla och den ökade hälsan gör att man får mindre sjukskrivningar. Slutligen kan möjligheten till fysisk träning på arbetstid förmå den aktuella personen till en ny livsstil, vilket innebär att han blir mer aktiv även i det privata. Summan av detta blir en välmående, sundare, piggare och friskare polis.</p>

<p>Utifrån de teorier och resultat som vi har presenterat i detta arbete så tycks vi ha valt fel yrke! Sömn – och kostproblem är i regel en effekt av oregelbundna arbetstider och poliser har svårt att komma undan dessa. Det finns däremot mycket som individen själv kan göra för att underlätta och förebygga dessa problem. Vad gäller sömnen och kosten så visar forskningen på att man så långt som det är möjlig ska försöka behålla en normal dygnsrytm. Detta eftersom vi sover bättre på natten då det är mörkt och tyst och kroppens temperatur och ämnesomsättningen går ner. Om man har möjlighet skall man alltså försöka undvika att arbeta flera nätter i rad samt äta tung fet mat under nattskiftet…</p>

<p>Vi har valt att skriva om skiftarbete och främst hur man ska förebygga ohälsa i samband med det. Eftersom vi har valt ett yrke där skift – och nattarbete är ofrånkomligt, känns det extra viktigt att veta hur kroppen kommer att reagera. Människan är och har alltid varit gjord för att arbeta på dagen och sova på natten. Detta innebär uppenbarligen en konflikt med nattarbetet och då vill vi genom detta arbete få fram kunskap för att minimera slitaget som uppstår på kroppen. Vi har huvudsakligen ägnat oss åt källstudier genom att samla in fakta från svensk sömnforskning. För att beslysa den enskilde polismannens roll har vi valt att göra två intervjuer med poliser i skifttjänstgöring. Anledningen med att vi valde just två polismän är att se om deras uppfattningar stämmer överens med det vi har fått fram genom litteraturstudier. Frågorna vi ville ha svar på under intervjuerna var följande: • Tycker du att din hälsa har påverkats negativ / positivt när du jobbar oregelbundna tider? • Påverkas du som person under nattarbete (är du lika effektiv under nattpasset som dagpasset?). • Hur brukar du förbereda dig inför ett nattpass? • Har du svårt att somna efter ett nattpass och känner du dig utvilad när du vaknar? • Vad och hur brukar du äta under nattpasset? • Kommer du att orka arbeta i skift ända till pensionen? • påverkas din sociala samvaro med familj / vänner av skifttjänstgöring? Resultatet av intervjuerna visade sig stämma väl överens med litteraturen vi hittat om skifttjänstgöring och sömn samt kopplingen där emellan.</p>

<p>Som nybliven polis kommer de allra flesta att börja arbeta på en ordningsavdelning och där börja med skifttjänst. Majoriteten av nyblivna poliser saknar erfarenhet av skifttjänst och den problematik som kan uppstå. Ett liv med skifttjänst ställer mycket större krav på individen vad gäller kost, sömn och kännedom om sig själv. Det som ofta på problematiskt är de oregelbundna tiderna och att få tillräckligt med sömn. Många negligerar sitt behov av sömn och arbetar så att säga på ”förbrukad tid”. Denna rapport är en kort analys av människans sömnbehov och hur det påverkas av skiftarbete. Vi redovisar även några enkla metoder för att förbättra sömnen vid skiftarbete. Slutligen redovisas effekter av s.k. periodplanerad arbetstid som blivit allt vanligare i samhället.</p>

<p>Vi vet alla att det är viktigt med en bra kost, trots detta missköter många sin kosthållning. Detta beror oftast på bristande kunskap om vad som är bra kosthållning och svårigheten att bryta ett invant mönster och ändra sitt beteende. Att arbeta i skift som bland andra poliser gör är något som ofta försvårar för individen att äta hälsosamt. För att lära sig förbättra sin hälsa genom en bättre kost, oavsett skiftarbete eller inte, behövs kunskap om grunderna i vad vår kost innehåller, vad de olika komponenterna i maten har för funktion och dess påverkan i kroppen. Vi beskriver de olika komponenterna fett, protein, kolhydrater, vitaminer, mineraler, antioxidanter, fibrer och vatten. Dessa finns i våra livsmedel och är alla livsviktiga för att vi ska bibehålla en god hälsa. Vidare beskriver vi problemet med att bryta ett invant mönster vilket krävs för att ändra sin kosthållning Det handlar bland annat om vikten av att inse att måltiden under arbetstiden måste planeras. Detta behöver inte innebära färdiga matlådor varje dag utan det handlar mer om ett tankesätt. Att ha någon form av struktur på sina matvanor. Arbetet behandlar även vad en skiftarbetande polis bör tänka på med allt som det innebär. Avslutningsvis kommer vi att presentera tre förslag på måltider som har ett bra näringsvärde, inte kostar för mycket, lätt att ta med sig i matlåda samt ej kräver för mycket av kocken.</p>