<p>Som polis har man ett yrke där det finns risk att drabbas av brott i samband med tjänsten, såsom våld, hot och kränkning. Arbetsgivaren har i och med detta en skyldighet att utarbeta skriftliga arbetsrutiner för hur polismyndigheten ska gå till väga när en anställd utsatts för brott i tjänsten, samt kunna erbjuda stöd och snabb hjälp. Skyldigheterna regleras främst i arbetsmiljölagen där det även står att den anställde är skyldig att känna till dessa rutiner. Utgångspunkten i denna rapport har varit att undersöka hur dessa arbetsrutiner ser ut på polismyndigheten i Örebro och i Halmstad. Vi har även genom en enkät undersökt hur mycket kunskap de anställda har om hur de ska gå till väga när de utsatts för brott. Vi har kommit fram till att både Örebro och Halmstad jobbar efter samma målsättning, att utveckla arbetet med arbetsmiljön samt de rutiner som ska tillämpas vid våld och hot mot anställda. När det gäller kunskapen bland de anställda så finns en hel del brister. Det tyder på att informationen från polismyndigheten är bristfällig, men även att det brister i inhämtningen av information från de anställdas sida trots att majoriteten svarat att de någon gång utsatts för brott i tjänsten.</p>

<p>Att poliser hotas i tjänsten är ett allvarligt problem, både om man ser till individens trygghet och välbefinnande men också om man ser till det demokratiska värdet. Att ha ett samhälle där poliser törs göra sitt jobb och inte råkar ut för repressalier med anledning av detta är därför av största vikt. Omfattningen av hot mot poliser har kartlagts på olika håll och siffror visar att detta är ett ganska vanligt förekommande fenomen. Cirka en tredjedel av alla poliser utsätts för påtagliga hot under ett år och antalet anmälda brott som involverar våld och hot mot tjänstemän ökar. Syftet med denna rapport är att titta på arbetet med hotade poliser i Stockholms läns polismyndighet och hur det eventuellt kan förbättras. Som analysfaktorer har vi använt de psykiska och psykiska effekterna som kan följa av ett hot, samt den arbetsrättsliga lagstiftningen. Information till rapporten har inhämtats genom litteraturstudier, enkäter och intervjuer. Resultatet visar att det är främst frågor kring utbetalning av skadestånd samt bättre möjlighet till att vara anonym som behöver granskas. Med stöd av resultatet samt de analysfaktorer som vi använt oss drar vi slutsatserna att vissa förändringar kan vara aktuella att genomföra, framförallt bör informationen kring hur man får ett tilldömt skadestånd utbetalat förbättras samt att de datoriserade system som polisen använder vid anmälningsupptagning och brottsutredning om möjligt bör förändras för att öka möjligheten till anonymitet.</p>

<p>I denna rapport tar vi upp diskussionen om polisens psykiska välbefinnande. En fråga vi ställde oss var hur det är ställt med polisens psykiska hälsa är idag? Vi har intresserat oss för denna fråga då det snart är dags för oss att möta alla de komplexa situationer som polisyrket medför. Det sägs att man som polis får se mycket av samhällets baksida. Hur klarar man som privatperson av allt man får se i sitt kommande yrke utan att den psykiska hälsan drabbas. Vi har intervjuat personal på tre olika polismyndigheter om hur arbetet med hälsa bedrivs på deras myndighet. Vi har även tagit del av gjorda undersökningar för att svara på dessa frågor. Våra studier har visat att polisen idag mår förhållandevis bra, men det finns fortfarande mycket som kan förbättras. I polisförbundets undersökning från 2004 säger nästan hälften av alla de tillfrågade att de någon gång känt en oro för att bli utbränd på grund av stress eller av hög arbetsbelastning. I en annan undersökning gjord av statistiska centralbyrån 2003 säger sig endast en tredjedel att de skulle välja att bli poliser igen om de på nytt fick välja yrke. Vi anser det viktigt att det inom polisen bedrivs ett fortgående arbete för att ta tillvara på den psykosociala hälsan hos de anställda och att de känner att det arbete de utför är meningsfullt för att den psykiska hälsan skall vara god.</p>

<p>I Sverige begås ungefär vart tionde våldsbrott av personer i psykos och ca 40 procent av de brottslingar som är dömda för grova våldsbrott är psykopater. Detta påvisar att polisen i arbetet förr eller senare kommer att komma i kontakt med de här personerna. På grund av händelserna i Malexander och Lindesberg har vi valt att undersöka på vilket sätt psykopater och personer i psykos kan vara farliga för polisen vid ett ingripande. Vi har även försökt att ta reda på hur polisen kan skydda sig från eventuella våldshandlingar. För att söka svar på våra frågor har vi genomfört litteraturstudier och intervjuer med personer som besitter stor kunskap inom området. Intervjuerna visar på hur komplext och problematiskt det är att möta psykopater och psykotiska personer. Ingen situation är den andra lik och individer är unika. Därför är det förstås svårt att ge några specifika råd till poliser för att underlätta deras möte med de här personerna. Något vi kunnat konstatera är dock att det finns ett antal saker som poliser kan ha i åtanke vid ingripanden. Denna kunskap behövs för att polisen ska ha större möjlighet att bemöta dessa personer på rätt sätt. Kunskap kommer av erfarenhet och utbildning. Idag ges utbildning om psykiska störningar enbart kortfattat på polisernas grundutbildning, denna skulle behöva kompletteras med vidareutbildning på polismyndigheterna. Utbildning tror vi leder till att onödiga konflikter mellan polisen och personer med psykiska störningar kan undvikas.</p>

<p>Skiftarbete, eller oregelbunden arbetstid, är något som alla på polisutbildningen kommer att utsättas för under sin första tid som polisaspirant. Tyvärr kommer flertalet att få problem med dessa arbetstider. Det är därför viktigt att lära känna sin kropps begränsningar och vad den behöver för att fungera på ett så bra sätt som möjligt. Det är dessutom viktigt att man sköter kost, sömn och eventuellt också träning för att man ska kunna fungera bra i det sociala livet. Att känna sammanhang både i det sociala livet och i yrkeslivet är viktigt, skulle det fallera på ena fronten så blir ofta även det andra lidande. Men för att bägge dessa delar ska fungera så måste även kroppens fysiska funktioner vara på topp. Denna rapport syftar till är att förklara sambandet mellan kost, sömn, det sociala livet och yrkeslivet. Den är ett försök i att förklara hur viktigt det är att känna ett sammanhang i sin tillvaro och hela tiden sporra sig till att tycka att saker och ting är intressanta och ge sig själv en utmaning för att klara av det som kanske kan komma att bli en trist vardag. Arbetet grundar sig på Antonovskys teori som säger att vi hela tiden utsätts för stress, kaos och olika påfrestningar men att människan hela tiden hittar nya vägar för att trots dessa klara av att ha en god hälsa. Författarna har genomfört en mindre empirisk undersökning för att visa på hur olika lösningar det finns för att uppnå detta välbefinnande som människan hela tiden undermedvetet strävar efter.</p>

<p>Det är inte ovanligt att ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer blir turbulenta när polisen skall omhänderta dessa individer. Vi intresserar oss av våldet från psykiskt sjuka personer mot poliser och vi har frågat oss vad som kan göras för att underlätta ingripanden och handräckningar av psykiskt sjuka personer. Vårt syfte är att utreda om arbetet kan underlättas genom ökad förståelse mellan psykvård och polis, mer utbildning och ökad kunskap kring lagstiftning. Våra frågeställningar sträcker sig från lagstiftningen i sekretesslagen, om polisers handräckningsärenden och övriga ingripanden som kan göras säkrare med ökad information från läkare och vad som i övrigt kan underlätta polisers möte med psykiskt sjuka individer. Informationsinhämtningen har dels skett genom intervjuer med poliser som har lång erfarenhet av yttre tjänstgöring, en överläkare på rättspsykiatriska utredningsenheten på NUS och dels genom relevant litteratur inom ämnet. Det har visat sig i våra intervjuer att poliserna ofta är missnöjda med informationen som läkarna lämnar ut i samband med handräckningsärenden medan läkaren säger att informationsut-lämningen styrs direkt av sekretesslagen och läkarna är tvungna att följa denna strikta lagstiftning. Poliserna som intervjuades säger sig själv ha bristande kunskap om både lagstiftningen och bemötandet i sig. Det kan göras mycket som skulle underlätta mötet med dessa personer och i denna studie ger två poliser sina förslag.</p>

<p>Frågeställningen som vi vill besvara är huruvida kvinnliga poliser hävdar sig i jämförelse till sina manliga kollegor. För bara några decennier sedan pågick en het debatt om kvinnor skulle få möjlighet att bli poliser. 1908 anställdes de allra första poliserna i Sverige, som på den tiden kallades polissystrar. Deras arbete koncentrerades på kvinnor och barn. Männen i sin tur arbetade för att få bort kvinnorna från polisyrket. 1958 startade en försöksverksamhet som innebar att kvinnliga poliser fick arbeta som ordningspoliser. Samtidigt som kvinnorna satte på sig polisuniformen bröts den manliga normen och normen om vad som passade sig för kvinnor. Trots detta var det de kvinnliga poliserna som fick hantera ärenden rörande kvinnor och barn. Enligt både litteratur samt intervjuer har de äldre polismännen samt de äldre civila medborgarna en gammaldags syn på kvinnor i polisyrket. De yngre manliga poliserna gör ingen skillnad på det kön deras kollegor har. De flesta poliser anser att det visst finns kvinnliga poliser som hävdar sig, men att detta problem generellt inte beror på könet, utan på den individuella personligheten De anser att det även finns manliga poliser som hävdar sig. Det är viktigt att kvinnor får vara kvinnor och män får vara män. Vi ÄR olika och ska försöka utnyttja detta på bästa sätt. Istället för att känna oss hotade av varandra och känna att vi måste bevisa saker och ting för varandra och för samhället ska vi utnyttja faktum att vi kan komplettera varandra.</p>

<p>Utlandstjänstgöring kan för många vara en spännande del i yrkeskarriären. En mission i utlandet innebär möten med andra kulturer, främmande språk, insikt i främmande länders organisationer och ger framförallt en möjlighet till personlig utveckling. Tjänstgöringen utomlands ger ofta mersmak, väljer man att åka iväg en första gång så följer gärna fler missioner. Polismannen samlar på sig, utöver den personliga utvecklingen, en stor kompetens genom de erfarenheter en utlandstjänstgöring ger. Med hjälp av denna rapport vill vi belysa problematiken kring tillvaratagandet av kompetensen efter hemkomst från myndighetens sida samt visa på hur den enskilda uppfattar tillvaratagandet. För att få fram resultatet har vi valt att genomföra ett antal intervjuer med representant från polismyndigheten samt poliser som har erfarenhet av utlandstjänstgöring. Efter hemkomst finns en större motivation till arbetet och personen vill i många fall se en möjlighet till karriärutveckling. För att karriärutveckling ska ske måste denne och myndigheten kunna mötas för en dialog där de tillsammans kan diskutera kring vilken kompetens som förvärvats och hur denna kan nyttjas av myndigheten på bästa sätt. Som en lösning på problemet vill vi att myndigheten ska se deras medarbetare som varit på utlandstjänstgöring som den resurs de faktiskt är.</p>

<p>Skiftarbete är något som berör många i dagens samhälle. Att känna sig trött och sliten efter en period med många olika skift är ett vanligt inslag, inte minst i polisens vardag. Vi vill med detta arbete veta hur mycket planerig som egentligen kommer att behövas för att få ihop vardagen. Kost och sömn är de viktigaste inslagen i den vardagen och det är dessa faktorer arbetet inriktar sig på. Hur ska vi äta och sova för att klara av skifttjänstgöringen på bästa sätt? För att vi som skriver och ni som läsare ska få ut så mycket som möjligt av de resultat vi kommit fram till så kommer arbetet att avgränsas till de nyss nämnda faktorerna. Den största delen av arbetet består av litteratur och för att få en större bredd kommer ni även att få ta del av en intervju vi gjort med en dietist. De viktigaste resultaten som uppdagats för oss är att vi faktiskt med ganska små medel i form av planering och kunskaper kan skapa oss en hälsosam livsföring trots de hinder som skiftarbete kan innebära.</p>

<p>The purpose with this essay is to study police students perception of men’s and women’s role taking and behavior in a group. The question that is presented is if a group’s efficiency can depend on which gender the members of the group have. There are many theories about the concept male and female and the meaning of these words. The gender roles that exists in the society sometimes reflects a point of view that observes men and women more conservative, were the woman is weak, gives birth to children and takes care of the family and the man provides for it and sees to that the members of the family have roof over their heads. The question is if it is that simple for humans to be shaped into gender either biologically or by society and does not possess individual qualities. The police students perception of men’s and women’s role taking and behavior in a group is connected to one gender role- theory that emphasize four point of views considering male and female behaviour and role taking. The result shows different ways of looking at the concept of gender and gender roles. There are many different theories about how gender is created by society or a quality that exist in men and women when they are born.</p>