Vi har valt att skriva om kost och dess betydelse för fysiska och psykiska prestationer. Vår framtid som polis kommer att ställa höga krav på fysisk hälsa och förmågan att hålla skärpan under längre tid. Kosten har en stor betydelse för att uppnå detta och vi tror att det finns ett stort intresse av att gå in djupare på detta ämne. Vi ska förmedla samt lära ut enkla sätt att stegvis förbättra och bli mer medveten om sin kosthållning. Poliser jobbar mycket skift och det kan vara svårt att sköta kosten på ett tillfredsställande sätt. Det finns olika teorier hur man bör äta nattetid och vi redovisar en del av dessa i arbetet. Vi beskriver kroppens näringsämnen och deras individuella uppgifter i kroppen för att läsaren skall få en bred kunskap i ämnet kost. Vätskans betydelse för att människokroppen skall fungera optimalt har också behandlats. Kosttillskott och måltidsersättare är något som många hört talas om, men inte riktigt vet vad det innebär och vi har försökt reda ut begreppen. För att visa på vad vi anser är exempel på bra kost har vi sammanställt och gjort förslag på hur man kan äta under en dag och även gjort ett för nattarbete. Vi har huvudsakligen inhämtat fakta från böcker skrivna av Fredrik Paulun, en av Sveriges främsta näringsfysiologer, samt Internet. För att bredda vårt material har vi använt oss av Anders Graneheim, en av Sveriges bästa bodybuilders och mycket kunnig inom ämnet kost, som en källa för att få in empirisk synvinkel i vårt arbete.

Skiftarbete är en vanlig arbetsform inom polisen och flera studier visar på att skiftarbete har negativa konsekvenser på sömn och hälsa. Skiftarbete påverkar även kosthållningen och det sociala livet. Syftet med denna rapport är att sammanställa hur poliser påverkas av skiftarbete och hur man kan undvika de negativa konsekvenserna. Rapporten är en litteraturstudie av material från biblioteket och Internet. 7-8 timmars vila per dygn är det ultimata för en god hälsa och för att kunna prestera. Man kan på kort sikt klara ett sömnbortfall på 1-2 timmar per dygn. Sömnbrist påverkar bl.a. koncentrations- och prestationsförmågan. Som skiftarbetande polis kan det ibland vara mycket svårt att tillgodose dessa sömnbehov. Sjukdomar som är vanliga vid skiftarbete är t.ex. mag- tarmsjukdomar, hjärt- kärlsjukdomar och diabetes. Det tillhör inte ovanligheten att poliser drabbas av dessa sjukdomar bl.a. på grund av att de arbetar mycket skift. Skiftarbete medför att det är svårt att sköta sin kosthållning på ett optimalt sätt. Det finns olika teorier om hur man ska äta på natten. För att göra ett bra jobb som skiftarbetande polis ska man planera sin sömn, motionera regelbundet, sluta röka, undvika övervikt och sköta sin kosthållning.

Att arbeta som polis innebär att ställas inför en mängd olika situationer med en rad olika sinnesintryck som följd. Samhällsklimatet blir allt tuffare och med det även polisyrket. En polis skall vara beredd att bli utsatt för nästan vad som helst, trots det är även poliser människor som måste ta vara på alla de intryck som inhämtas. Syftet med detta fördjupningsarbete är att kartlägga polisens arbete med arbetsmiljöfrågor, gällande vad som påverkar den enskilde polisens möjligheter till egen kreativitet och utveckling. I våran teoridel som utgår ifrån Antonovskys modell KASAM har vi kunnat dra tydliga paralleller med de synpunkter som framkommer i SCB:s enkätundersökning. Möjligheterna för polismannen att påverka sitt arbete är begränsade. Det framkommer även att många har svårt att prata om känsliga saker, och att förtroendet för de överordnade cheferna är bristfälligt. I polisens samverkansavtal tas många av de områden upp som poliserna är missnöjda med, och det finns även förslag till lösningar. En av våra slutsatser blir således att i teorin om samverkansavtal ser det väldigt bra ut, men när det skall implementeras i verkligheten så är det inte lika lätt att få det att fungera. Vi tror att den enskilde polismannens möjligheter att påverka sina arbetsuppgifter och sin arbetssituation är en viktig faktor för att motverka utbrändhet, tristess och passivitet. De olika polismyndigheterna har en skyldighet att i största möjliga mån tillmötesgå varje enskild polismans krav och önskemål, och skapa ett arbetsklimat där ”det höga taket” verkligen kan existera.

Det är lätt att tro att det är problemfritt, ja till och med populärt, att vara homo- eller bisexuell idag. Men det är inte sant. För trots att mycket har hänt för homo- och bisexuella i Sverige de senaste åren så kränks och diskrimineras fortfarande många på sina arbetsplatser, även inom polisen. Vi vet också att vissa grupper är mer utsatta än andra. Orsakerna till diskriminering och utestängning är i grunden den samma oavsett vad man diskrimineras för. Det handlar om en inbyggd rädsla för det som är annorlunda. Något som ofta är utmärkande när det handlar om diskriminering på grund av sexuell läggning, är att människor anser sig ha rätten att ha en åsikt, att ifrågasätta, om det är rätt eller fel att vara homosexuell. De flesta är medvetna om att den sexuella läggningen inte kan ändras, åt något håll, men ändå fortsätter man ifrågasätta visar tydligt på ett behov av utbildning och information innan vi uppnår en jämlik och trivsam arbetsmiljö för alla, oavsett läggning. Då detta ämne har debatterats hett i media den senaste tiden ville vi ta reda på hur det egentligen ser ut på Polisutbildningen i Umeå samt på Polismyndigheten i Umeå för de homo- och bisexuella. Vi gjorde därför en enkät som studenterna på Polisutbildningen i Umeå och de anställda vid Polismyndigheten i Umeå fick svara på. Normgivande mångfald inom polisen, är ett projekt som Rikspolisstyrelsen genomför tillsammans med de fackliga organisationerna och representanter från Gaypolisföreningen. Genom utbildning och information ska man öka kunskapen på polismyndigheterna i Sverige om homo- och bisexuellas arbetsvillkor i landet. Målet är att förbättra arbetsmiljön inom polisen så att diskriminering eller kränkande behandling inte förekommer.

Syftet med denna studie var att utifrån inhämtat material undersöka om det finns något samband mellan den fysiska kravprofilen och sjuktalen hos Polisen, Räddningstjänsten och Ambulanssjukvården. Kan dessa minskas med mer fysisk aktivitet på arbetstid? Kan kostnaden för densamma minskas i längden? Hälsan förbättras genom bra och regelbunden fysisk träning. Man mår bättre och presterar bättre på jobbet, en åtgärd som arbetsgivaren har nytta av samtidigt som arbetsgivaren även får bära mycket stor del i kostnader som genereras av att personalen lider av ohälsa. En långsiktig investering med mål att förbättra hälsan inom polisen gör att vinningen består både för arbetsgivaren och arbetstagaren. Vi kontaktade och jämförde tre olika myndigheter; Ambulanssjukvården, Räddningstjänsten samt Polismyndigheten i Örnsköldsvik och fick därigenom in fakta rörande kravprofiler och sjukstatistik som vi sammanställt till denna rapport. Rapportens resultat visade att polisen har de minsta kravprofilerna, högsta sjuk-skrivningarna och de högsta sjukskrivningskostnaderna. Vidare visar resultatet att genom ökade kravprofiler gör man i längden en vinning. Dels förbättras arbetsklimatet för alla och den ökade hälsan gör att man får mindre sjukskrivningar. Slutligen kan möjligheten till fysisk träning på arbetstid förmå den aktuella personen till en ny livsstil, vilket innebär att han blir mer aktiv även i det privata. Summan av detta blir en välmående, sundare, piggare och friskare polis.

Vi har valt att skriva om skiftarbete och främst hur man ska förebygga ohälsa i samband med det. Eftersom vi har valt ett yrke där skift – och nattarbete är ofrånkomligt, känns det extra viktigt att veta hur kroppen kommer att reagera. Människan är och har alltid varit gjord för att arbeta på dagen och sova på natten. Detta innebär uppenbarligen en konflikt med nattarbetet och då vill vi genom detta arbete få fram kunskap för att minimera slitaget som uppstår på kroppen. Vi har huvudsakligen ägnat oss åt källstudier genom att samla in fakta från svensk sömnforskning. För att beslysa den enskilde polismannens roll har vi valt att göra två intervjuer med poliser i skifttjänstgöring. Anledningen med att vi valde just två polismän är att se om deras uppfattningar stämmer överens med det vi har fått fram genom litteraturstudier. Frågorna vi ville ha svar på under intervjuerna var följande: • Tycker du att din hälsa har påverkats negativ / positivt när du jobbar oregelbundna tider? • Påverkas du som person under nattarbete (är du lika effektiv under nattpasset som dagpasset?). • Hur brukar du förbereda dig inför ett nattpass? • Har du svårt att somna efter ett nattpass och känner du dig utvilad när du vaknar? • Vad och hur brukar du äta under nattpasset? • Kommer du att orka arbeta i skift ända till pensionen? • påverkas din sociala samvaro med familj / vänner av skifttjänstgöring? Resultatet av intervjuerna visade sig stämma väl överens med litteraturen vi hittat om skifttjänstgöring och sömn samt kopplingen där emellan.

Vi vet alla att det är viktigt med en bra kost, trots detta missköter många sin kosthållning. Detta beror oftast på bristande kunskap om vad som är bra kosthållning och svårigheten att bryta ett invant mönster och ändra sitt beteende. Att arbeta i skift som bland andra poliser gör är något som ofta försvårar för individen att äta hälsosamt. För att lära sig förbättra sin hälsa genom en bättre kost, oavsett skiftarbete eller inte, behövs kunskap om grunderna i vad vår kost innehåller, vad de olika komponenterna i maten har för funktion och dess påverkan i kroppen. Vi beskriver de olika komponenterna fett, protein, kolhydrater, vitaminer, mineraler, antioxidanter, fibrer och vatten. Dessa finns i våra livsmedel och är alla livsviktiga för att vi ska bibehålla en god hälsa. Vidare beskriver vi problemet med att bryta ett invant mönster vilket krävs för att ändra sin kosthållning Det handlar bland annat om vikten av att inse att måltiden under arbetstiden måste planeras. Detta behöver inte innebära färdiga matlådor varje dag utan det handlar mer om ett tankesätt. Att ha någon form av struktur på sina matvanor. Arbetet behandlar även vad en skiftarbetande polis bör tänka på med allt som det innebär. Avslutningsvis kommer vi att presentera tre förslag på måltider som har ett bra näringsvärde, inte kostar för mycket, lätt att ta med sig i matlåda samt ej kräver för mycket av kocken.

Idag är skiftarbete ett faktum för de flesta poliser som arbetar i Sverige. Skiftarbete innebär att man arbetar på orgelbudna tider och att man rubbar den naturliga dygnsrytmen. Syftet med detta arbete är att vi vill få kunskap om skiftarbetets påverkan på träningens effekt och återhämtning. Vi vill ta reda på hur man kan hitta en balans mellan fysisk aktvitet, kost och återhämtning i samband med skiftarbete. När vi skrivit arbetet har vi utgått från ett fysiologiskt perspektiv och vi har tagit del av forskarbaserade rapporter som behandlar dessa ämnen. Att dra klara slutsatser utifrån den litteratur vi tagit del av är inte lätt. Experters råd om hur den som arbetar skift bör äta motsäger de tips som finns att läsa angående kost i samband med träning. Fysisk aktivitet kräver återhämtning dels genom ett energiintag från mat men också genom sömn. Under sömnen återhämtar sig kroppen och för en polis som är fysiskt aktiv kan detta bli ett problem då skiftarbete ofta kan innebära en störd sömn. Det är det viktigt att vi prioriterar återhämtning för att klara av arbetet och vardagen. En annan viktigt del är kosthållning. Experter inom området menar att den som arbetar skift enbart bör dricka, alternativt äta små och energisnåla portioner under sitt nattpass. Den som regelbundet tränar har ett stort energibehov, jämfört med en person som inte tränar, och behöver därmed tänka lite extra på kosten och näringsämnena.

Polisens yrke innebär bl. a. obekväma arbetstider, mycket stillasittande, stress och påfrestande för kroppen att bära på 10 kilo utrustning varje dag. Dessa faktorer bidrar till ohälsa och som leder till sjukskrivningar. God fysisk förmåga gör att människan kan lättare hantera dessa situationer. Med fysisk aktivitet halveras till exempel risken för hjärt –kärlsjukdomar, förebygger förslitningsskador och ger ett psykiskt välbefinnande. För att poliser ska undvika ohälsa så finns det olika friskvårdsåtgärder. Rikspolisstyrelsen (RPS) ingått ett samarbete med Svenska polisidrottsförbundet som ska hjälpa och stötta varje polismyndighet med olika friskvårdssatsningar. RPS har även gett ut enhetliga rekommendationer om fysiska tester som ska ge en positiv effekt på välbefinnandet hos poliserna. Sedan arbetas det i varierande utsträckning med olika friskvårdsåtgärder i varje polismyndighet såsom gratis simning, rabbaterade träningskort på gym och gruppträningar. Jag har dragit den slutsatsen att den fysiska aktiviteten har en stor betydelse för få en välmående och effektiv polis. Det är av stor vikt att satsa på olika friskvårdsåtgärder för att minska sjukskrivningarna i framtiden. Syftet med detta arbete var att belysa ohälsa och sjukskrivningar inom polisen och ge några förslag på fysiska åtgärder. Arbetets material har inhämtats från internet, källor som till exempel altavista, Infomedica, Arbetslivsinstitutet, Polisförbundet samt Intrapolis.

I tidningar kan vi läsa nästan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhället. Sjukfrånvaron inom poliskåren har också ökat markant de senaste åren. Inom polisen har det tills idag inte funnits några direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrånvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebär att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anställda i Polisen. Syftet med rekommendationerna angående konditionstest för anställda inom polisen är inte att slå fast generella krav utan att stimulera den enskilde individen till ökad fysisk aktivitet, som i sin tur ger en bättre fysisk förmåga för att klara arbetets krav. Ytterligare en effekt är att en typ av test och uppföljning av den fysiska statusen för de anställda kan leda till bättre hälsa och sänkt sjukfrånvaro. Syftet med denna rapport är att undersöka/ta reda på vad det är som ligger bakom detta förslag om att införa fysisk aktivitet och testmöjligheter inom polisen och vad polismyndigheterna tror sig kunna uppnå med hjälp av detta avtal.