<p>Polisens yrke innebär bl. a. obekväma arbetstider, mycket stillasittande, stress och påfrestande för kroppen att bära på 10 kilo utrustning varje dag. Dessa faktorer bidrar till ohälsa och som leder till sjukskrivningar. God fysisk förmåga gör att människan kan lättare hantera dessa situationer. Med fysisk aktivitet halveras till exempel risken för hjärt –kärlsjukdomar, förebygger förslitningsskador och ger ett psykiskt välbefinnande. För att poliser ska undvika ohälsa så finns det olika friskvårdsåtgärder. Rikspolisstyrelsen (RPS) ingått ett samarbete med Svenska polisidrottsförbundet som ska hjälpa och stötta varje polismyndighet med olika friskvårdssatsningar. RPS har även gett ut enhetliga rekommendationer om fysiska tester som ska ge en positiv effekt på välbefinnandet hos poliserna. Sedan arbetas det i varierande utsträckning med olika friskvårdsåtgärder i varje polismyndighet såsom gratis simning, rabbaterade träningskort på gym och gruppträningar. Jag har dragit den slutsatsen att den fysiska aktiviteten har en stor betydelse för få en välmående och effektiv polis. Det är av stor vikt att satsa på olika friskvårdsåtgärder för att minska sjukskrivningarna i framtiden. Syftet med detta arbete var att belysa ohälsa och sjukskrivningar inom polisen och ge några förslag på fysiska åtgärder. Arbetets material har inhämtats från internet, källor som till exempel altavista, Infomedica, Arbetslivsinstitutet, Polisförbundet samt Intrapolis.</p>

<p>Fingeravtryck har använts som bevisning i det svenska polisarbetet i nästan 100 år. Trots nya uppfinningar och tekniska framsteg så ser fingeravtrycksförfarandet likadant ut fortfarande. Hur ser framtiden ut? Kommer en eventuellt ny DNA-lagstiftning att överta fingeravtryckets betydelse, eller kommer fingeravtrycket i och med nya tekniker som till exempel skanning att utveckla och stärka betydelsen av att ta fingeravtryck?</p>

<p>Jag ville skriva detta arbete för att jag tycker det är viktigt att arbeta med att förebygga skador så långt det går. För att hunden ska må bättre men även för att alla vinner på att hundarna kan arbeta längre. Det spar pengar och förhindrar att det blir eventuella glapp med arbetsföra och erfarna hundar på myndigheterna. Det som behandlas i arbetet är varför man ska massera och stretcha hundarna samt vad hundförarna har får uppfattning om detta. Jag tar också upp om det redan finns rutiner för detta och om dem som arbetar med hundarna anser att deras hundar lättare ådrar sig skador än andra hundar. Jag lämnar också förslag på hur man skulle kunna göra i både massage och stretching syfte för att komma igång med det, sedan finns kurser och litteratur för dem som vill fördjupa sig mer inom området.</p>

<p>I tidningar kan vi läsa nästan dagligen att antalet sjukskrivningar har blivit ett allvarligt problem i samhället. Sjukfrånvaron inom poliskåren har också ökat markant de senaste åren. Inom polisen har det tills idag inte funnits några direkta förslag för hur man ska lösa detta problem, motivera till fysisk aktivitet. Polisen behöver finna alternativa medel för att minska sjukfrånvaron. Rikspolisstyrelsen skrev i oktober 2004 en överenskommelse med Svenska polisidrottsförbundet som innebär att förbundet aktivt skall medverka i satsningar för ökad motion i Polisen och dessutom ge stöd vid genomförande av de konditionstest för anställda i Polisen. Syftet med rekommendationerna angående konditionstest för anställda inom polisen är inte att slå fast generella krav utan att stimulera den enskilde individen till ökad fysisk aktivitet, som i sin tur ger en bättre fysisk förmåga för att klara arbetets krav. Ytterligare en effekt är att en typ av test och uppföljning av den fysiska statusen för de anställda kan leda till bättre hälsa och sänkt sjukfrånvaro. Syftet med denna rapport är att undersöka/ta reda på vad det är som ligger bakom detta förslag om att införa fysisk aktivitet och testmöjligheter inom polisen och vad polismyndigheterna tror sig kunna uppnå med hjälp av detta avtal.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att fler poliser ska få en inblick i det svenska polisrytteriet och dess arbetsuppgifter. Vi vill också synliggöra, en för de flesta ganska anonym verksamhet inom polisorganisationen. I rapporten har vi behandlat deras arbetsuppgifter och även kommit med egna åsikter angående en tidsenlig utveckling. För att göra arbetet mer lättförståligt för dem som inte tidigare har kunskaper om hästar och ridning, har vi även beskrivit lite om den utbildning och träning som krävs för både ryttare och häst för att kunna arbeta som ett väl fungerande ekipage inom polisrytteriet. När det gäller tillvägagångssättet i denna rapport så har vi kontaktat de tre olika rytterierna i Sverige för att få skriftlig information från dessa. Vi har även vänt oss till Rikspolisstyrelsen för att få ta del av en inspektion som har gjorts under 2003. Utöver detta har vi läst den begränsade litteraturen som finns inom detta område. Vi har även sökt information på Internet. I diskussionen har vi lyft fram på vilket sätt vi anser att polisrytteriet i Sverige bör arbeta. Vi tycker det är viktigt att det på ett objektivt sätt utreds vad polisrytteriet ska användas till för att på bästa sätt utnyttja de resurser som finns inom rytteriet. Vi anser att polisrytteriet, om det används på rätt sätt, är en viktig resurs inom polisorganisationen och även ett mjukt verktyg för polisen att använda sig av i ett allt hårdare samhällsklimat.</p>

<p>Syftet med denna rapport är att undersöka hur After Action Debriefing (AAD) fungerar på polismyndigheten i Södermanlands län. Rapporten har sin utgångspunkt i åsikter från anställda poliser i distriktet i Eskilstuna angående frågor om debriefing. Rapporten fokuserar också på åsikter från ansvarig debriefingledare om debriefingens funktion och slutligen vad lagen (Arbetsmiljöverkets kungörelse) säger om rätten till debriefing. Tillvägagångssätt för insamling av data har skett genom enkäter, intervju samt litteraturstudier. Polisyrket är ett krävande yrke på många sätt, och risken för att utsättas för jobbiga händelser är stor. Då man utsatts för kriser, trauman och jobbiga händelser kan det både vara omstörtande och psykiskt påfrestande. Varje individ påverkas olika av situationer man har utsatts för. Det viktigaste av allt är att det finns professionell hjälp att få på myndigheten för att kunna hantera efterföljande beteende på bästa sätt samt minska risken för psykiska problem. Det finns ett stort behov hos de anställda poliserna till utökad debriefing, men att det finns för lite resurser och motivation till att utveckla det. Vi poliser kommer i allt råare situationer då samhället går mot en mycket hård utveckling. Vi är trots allt vanliga människor som inte tål vad eller hur mycket som helst, det vi möter idag är en tuff verklighet som jag tror kommer att bli allt svårare att hantera och till vår hjälp behövs debriefing.</p>

<p>Omhändertagande och avlivning av djur beror på många olika orsaker, det kan handla om djurplågeri, ägaren har avlidit/saknas eller att ett djur har blivit påkört och skadat. Syftet med denna rapport är att åskådliggöra polisen och andra myndigheters förfarande då det gäller olika djurfrågor. Kommunen har ansvaret för djurskyddstillsynen i kommunen medan Länsstyrelsen ansvarar för den regionala djurskyddstillsynen i länet. Det är polisen som handhar den praktiska hanteringen med djuret. Är djuren märkta underlättar det polisens arbete eftersom djurets ägare går att eftersöka i register. Djuren har kategoriserats upp som husdjur/tamdjur, vilda djur och statens djur, detta eftersom det finns olika bestämmelser beroende på djurets tillhörighet. Vi har kontaktat olika polismyndigheter med en enkät med olika frågor som belyser våra frågeställningar och utifrån deras svar har vi valt att fördjupa oss i vissa frågor som vi finner intressanta utifrån vårt syfte med rapporten. Rapporten skall även belysa allmänhetens tillvägagångssätt vid en trafikolycka där djur kommer till skada.</p>

<p>Huvudargumenten till att införa en flexibel arbetstidsmodell har varit att man vill få större delaktighet för personalen i planeringen av arbetet. Från arbetsgivarsidan vill man få en möjlighet att styra bemanningen efter verksamhetens behov. Denna arbetsform har av de allra flesta uppfattats positivt. Argument som att det blir längre ledigheter lyfts ofta fram, det blir mer tid över till familjen, och att det är ganska lätt att byta arbetspass i händelse av sjukdom. I denna rapport vill vi betona de nackdelar som en flexibel arbetstidsmodell kan föra med sig. Flera av dessa nackdelar kan man med framsynthet och kreativitet minska redan när man sitter i en förhandlingsfas om arbetstidsmodellen. Det som avhandlas i denna rapport är bland annat de faktorer som på olika sätt kan påverka arbetsmiljön och hur omgrupperingar av personal påverkar gruppens prestationsförmåga samt ledarskapet. Vad som händer med sjukproblematiken är mycket svårdefinierad, vissa rapporter visar på att korttidsfrånvaron har sjunkit på flera håll. Vad det gäller långtidsfrånvaron är det fortfarande osäkert och mer forskning behövs. Vi anser att nackdelarna med periodplanering överväger fördelarna för poliser i yttre tjänst eller utryckningsverksamhet. Anledningen till detta är främst att den psykiska påfrestningen för individen ökar och på sikt medför risk för ohälsa.</p>

<p>Polisyrket är ett högriskyrke vad gäller våld och hot. Bakgrunden till detta arbete är vårt eget intresse i ämnet individuellt krisstöd och att ge läsaren en inblick i vilka metoder som används vid krishantering. Vi vill också påvisa de följdverkningar som kan uppkomma om en polis inte får adekvat hjälp efter en traumatisk händelse. Bearbetas dessa upplevelser på ett rationellt sätt så kan resultatet bli en polis som utför sitt arbete på ett förtjänstfullt sätt, vilket gagnar alla i samhället. Vårt arbete bygger till stor del på de handlingsplaner vi studerat från Jämtlands respektive Västerbottens läns polismyndighet. Utöver dessa handlingsplaner har vi genom litteraturstudier inhämtat kunskap som är relevant för ämnet, vi har även samtalat med debriefinghandledare för att få en syn på hur debriefing går till. Resultatet av arbetet är att båda myndigheterna har dokumenterade handlingsplaner för debriefing, där det beskrivs när det är befogat och på vilket sätt som debriefingen skall genomföras. Ingen av myndigheterna har däremot någon förutbestämd plan för hur den enskilde polisen skall beredas någon ytterligare hjälp. Vad som framkommit i arbetet är att individuell debriefing vid skrivandet av detta arbete inte är högt prioriterat på myndigheterna. Det kan kanske förklaras genom att debriefing i grupp har den effekt som önskas, eller så kan det vara så att det inte är ekonomiskt försvarbart.</p>

<p>Krisberedskapsmyndigheten har upphandlat ett nytt radiokommunikationssystem (Rakel) som ska implementeras inom flertalet verksamhetsområden, bland dessa polisorganisationen. Syftet med detta arbete är att belysa vilka eventuella hälsorisker som kan följa med det nya systemet samt hur krisberedskapsmyndigheten och fackförbunden arbetat med upphandlingen. Under arbetets gång har vi försökt spegla en nyanserad bild av den forskning som finns inom det elektromagnetiska området. Den forskning vi beskriver i arbetet är en sammanställning av både de positiva och negativa ståndpunkterna i frågan. De övriga källor som vi använt är främst intervjuer med personal från Krisberedskapsmyndigheten, polisförbundet och brandförsvaret. Sammanfattningsvis kan nämnas att forskarna inom det elektromagnetiska området är ense om att det inte går att bevisa att elektromagnetisk strålning är farligt men bedömningen om vilka de eventuella hälsoriskerna är skiljer sig. Vår slutsats grundar sig på att krisberedskapsmyndigheten har genomfört en väl utförd upphandling och att fackförbunden har tagit hälsofrågan på stort allvar. Vi anser att det nya kommunikationssystemet ska implementeras men att ytterligare forskning och uppföljning inom området bör genomföras.</p>