• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 2274
  • 1185
  • 1119
  • 444
  • 132
  • 87
  • 48
  • 35
  • 29
  • 22
  • 16
  • 11
  • 9
  • 6
  • 6
  • Tagged with
  • 5917
  • 1054
  • 881
  • 683
  • 666
  • 602
  • 572
  • 449
  • 384
  • 373
  • 365
  • 340
  • 335
  • 334
  • 329
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
141

Varför svårt att rekrytera polishundar?

Ståhl, Christian January 2007 (has links)
<p>Har polismyndigheterna något/några nya sätt att få fram hundar? Har det blivit svårare att få tag i hundar sen hundskolan slog igen? Svårt att få tag i bra hundar om testerna är för svåra? Betalar polisen för dåligt för sina hundar? Resultatet i rapporten som kommit fram är att de två myndigheter jag intervjuat har nästan samma sätt arbeta för att få fram bra polishundar. Rapporten visar vad en polishund gör för jobb (ordningshunden). Cheferna på hundenheterna säger att det krävs bra tester för bra blivande polishundar. Det resultat som visat sig är att det finns dåligt med hundar att rekrytera. Det är inte bara lämplighetstestet hunden ska göra utan det är en bred utbildning som hunden ska klara av. Polisen använder sig mest av schäfer och mallinoise för dessa hundar har bredden att klara av att jobba som polishundar. En viktig del i det är att den blivande polishunden skall fungera socialt hemma hos sin förare. Sen Sollefteå hundskola stängde igen fick myndigheterna arbeta själva med att rekrytera hundar. Myndigheterna använder sig av olika kennlar som får fram bra hundar samt att de köper av privatpersoner som vill sälja till polisen. Polismyndigheterna har konkurrens av bevakningsföretag när det gäller köp av hundar. I helhet varför polismyndigheterna har svårt att rekrytera hundar är att det är svårt att få fram dessa av olika anledningar som kommer att visas i rapporten.</p>
142

Kvinnor i piketen : inte en omöjlighet

Back, Susanna, Dymén, Linnea January 2007 (has links)
<p>Syftet med vår rapport är att ge en inblick hur piketen fungerar, framförallt hur urvalsprocess går till och hur man jobbar för att få in kvinnor i enheten. Vi blev intresserade av hur piketen fungerade och hur man jobbar med att rekrytera kvinnor, när vi hörde att Stockholms piketen haft ett projekt under hösten 2007. Projektet riktade sig till kvinnor för att få fler av dem att söka sig till piketen. Vi tycker att detta ligger i tiden eftersom det diskuteras på många håll att man strävar åt ett mer jämlikt samhälle. Vi har fått stor hjälp med att få fram information om projektet och enheten av piketen i Stockholm där vi gjort ett studiebesök. Rapportens resultat visar att det är svårt att rekrytera personer över lag till piketen, inte bara kvinnor. Kraven att komma in är hårda men inte omöjliga.</p>
143

Omorganisation inom polisen i Norrbotten

Englund, Anders, Pääjärvi, Andreas January 2008 (has links)
<p>Den nya polisomorganisationen i Norrbotten har varit mycket omdiskuterad i medierna i Norrbotten den senaste tiden. Seppo Wuorio som är grundaren av den nya omorganisationen menar på att polisen i Norrbotten påvisar för dåliga resultat och har därför initierat denna omorganisation. Syftet med denna rapport är att ta reda på vad den nya omorganisationen egentligen innebär för de mindre kommunerna i inlandet samt att genom intervjuer kartlägga vad kommunalråden i dessa kommuner har för åsikter om den nya organisationen.Vi har även jämfört den nya polisorganisationen med närpolisreformen som svensk polis sedan 1990-talet ska jobba efter. Vi som skrivit denna rapport kan känna en viss oro när man hör vad kommunalråden i de olika kommunerna säger angående det minskade förtroende för polisen som allmänheten uppvisar. Grundtanken med den nya polisorganisationen i Norrbotten går ut på att centralisera resurserna till kuststäderna, och om det blir nödvändigt kunna utnyttja dessa resurser för insatser i glesbygden. Många chefstjänster flyttas, och med detta ökar risken för att lokala poliser tappar kontakten med sina närmaste chefer. Det största problemet ses ligga i att medborgarna tappar tilltro och förtroende för polisen som inte kan genomföra ett fullgott arbete då resurserna inte räcker till.</p>
144

Jämställdhet inom polisen som organisation : en retorisk studie av polisens handlingsplaner gällande jämställdhet.

Jonsson, Erik January 2008 (has links)
<p>Syftet med denna rapport är att undersöka hur polisen som organisation definierar och framställer jämställdhet. Detta utförs genom att retoriskt granska polisens handlingsplaner gällande jämställdhet utifrån olika versioner av begreppet jämställdhet. I bakgrunden beskrivs begreppet jämställdhet som mångfacetterat och öppet för tolkning, vilket ger organisationen en möjlighet att själva definiera innebörden av jämställdhet. I bakgrunden beskrivs även de versioner av jämställdhet som rapporten bygger på. Resultatet av granskningen visar att polisens handlingsplaner innehållsmässigt betonar versioner av konsensus, skillnadstänkande och individualism. Dessa versioner utelämnar maktfrågor och frågor om över- och underordning. I diskusionen visas på faktorer som kan spela in i polisen som organisation och även faktorer som har betydelse för interaktionen mellan dess anställda. Avslutningsvis presenteras konkreta förslag till förändringar vad gällande jämställdhet inom polisen som organistion.</p>
145

Säkerhet i polisfordon vid transport av frihetsberövade : En rapport angående möjligheten att under transport i polisfordon skilja patrullen och den frihetsberövade åt med en fast monterad vägg.

Österlund, Robert January 2008 (has links)
<p>I svenska polisfordon används idag ett koncept där en av poliserna i en patrull alltid färdas i baksätet tillsammans med den frihetsberövade under en transport. Flera invändningar mot detta arbetssätt har gjorts eftersom det förekommit incidenter där poliser skadats av den frihetsberövade. Syftet med rapporten var att undersöka om det är möjligt att använda en fast monterad vägg mellan förare och passagerare i svenska polisfordon vid transport av frihetsberövade personer. Rapporten begränsades genom att endast fokusera på de personbilstillverkare som Rikspolisstyrelsen har avtal med samt att delvis bortse från komplexa tekniska frågeställningar. Kvalitativa intervjuer gjordes med representanter från Polisförbundet, Rikspolisstyrelsen samt med kontaktpersoner från leverantörer av polisfordon. Enligt Arbetsmiljölagen ska brister på en arbetsplats åtgärdas och då måste fördelarna med en fast monterad vägg vägas mot nackdelarna. Detta har påtalats från landets huvudskyddsombud till Rikspolisstyrelsen utan att någon praktisk lösning kunnats ta fram. Resultatet visade att det finns fordonstillverkare som är villiga att pröva detta koncept samt förslag på fordon som skulle vara aktuella trots de hinder, främst i form att försämrat krockskydd, som framkommit. Slutsatsen visade därför att det är möjligt att införa en fast monterad vägg i svenska polisfordon. En slutsats blev även att polisens utbildningsmaterial rörande transporter av frihetsberövade är bristfällig och därför borde förändras.</p>
146

Polishundverksamheten i Skellefteå

Ahlqvist, Magnus January 2008 (has links)
<p>Den svenska polisen har stor användning av hundar i det operativa polisarbetet. Hundar används bland annat för att eftersöka försvunna personer, spåra gärningsmän, skingra folkmassor, uppleta bevisföremål, söka narkotika och mycket mer. Polishundar brukar delas in i kategorierna ÖVS-hundar (övervakningshundar), specialsökhundar och kombihundar. De regionala myndigheterna bestämmer själva hur hundverksamhen ska vara utformad i länet. Den här rapporten tar sikte på att beskriva hur polishundsverksamheten ser ut i Skellefteå. Under våren 2007 skedde en omstrukturering av hundverksamheten i Västerbotten. Myndigheten bestämde att det inte längre skulle finnas någon egen ÖVS-hund i Skellefteå. Det bestämdes även att det i Skellefteå skulle startas upp ett nytt projekt med att utbilda en brottsplatsundersökningshund. För att få en bild av varför omstruktureringarna genomfördes har intervjuer hållits med personer som är insatta i frågan. Rapporten visar att omstruktureringen främst berodde på svårigheter att hitta kompetent personal som kunde utbilda polishundarna i Skellefteå. Vidare visar rapporten på ekonomiska motiv bakom omstruktureringen.</p>
147

Synen på träning av tjänstehundar : Ser man på tjänstehunden som man gjorde för 20 år sedan eller har synen på träning förändrats?

Wikman, Joakim January 2008 (has links)
<p>Syftet med den här rapporten är att belysa hur polisens träning av tjänstehundar. Mitt intresse till denna rapport väcktes under min första praktik då jag fick möjlighet att vara med en hundförare några pass. För att kunna bilda mig en uppfattning om vilka metoder och tankar träningen genomsyras av, har jag genomfört ett antal intervjuer. Genom intervjuerna framkommer bland annat att elhalsband är accepterat verktyg bland vissa av hundförarna jag intervjuat och ett verktyg för dom som inte kan något alls enligt Lennart Wetterholm som är före detta militär med stor erfarenhet av tjänstehundar. I resultatet framkommer det till exempel att hundförarna vill lösa ett problembeteende på ett visst sätt medan andra jag intervjuat vill lösa det på ett helt annat sätt. Med den avslutande diskussion konstaterar jag bland annat att etologi är något som jag tror hundutbildningen skulle gynnas av att ha mer av och att mer utomstående expertis skulle komplettera den kunskapen om hundar som redan finns på ett väldigt bra sätt.</p>
148

Polis i glesbygd

Andersson, Jimmy January 2008 (has links)
<p>Syftet med rapporten är att undersöka hur närpolisreformen har påverkat polisarbetet i glesbygden och samtidigt ge en inblick i hur polisen arbetar i Västernorrlands glesbygd samt vad det finns för brottslighet. Inledningskapitlet tar upp närpolisreformen samt samarbetet mellan polisområdena i glesbygden. Under teorikapitlet som följer ges en närmare inblick i förarbetet till närpolisreformen, en sammanfattning av närpolisreformen samt en jämförelse mellan anmälda brott i stadsmiljö och glesbygdsmiljö. I resultat delen intervjuas poliser i yttre samt inre tjänst som ger sin bild av hur närpolisreformen påverkade polisen i glesbygd samt hur samarbetet mellan glesbygdsområden fungerar och hur det är att arbeta som polis i glesbygd. I det avslutande kapitlet diskuteras bl.a. vilka konsekvenser närpolisreformen och samarbetet mellan närpolisområdena har fått.</p>
149

Att arbeta natt : När oron över att inte kunna sova gör att du inte kan somna

Söderberg, Evelina January 2008 (has links)
<p>Arbetet som polis innebär i många fall att man måste arbeta under natten. Det är då lätt att dygnsrytmen blir rubbad. Syftet med denna rapport är att ge de personer som arbetar eller kommer att arbeta under natten information som kan vara till hjälp för att få kroppen att fungera på ett bra sätt under lång tid. Viktig information som hur man lättare kan somna och sova, vad som händer under sömnen och tips på hur det är bästa att fördela passen vid nattarbete tas upp i rapporten. Informationen är hämtad från litteratur samt intervjuer med poliser. De viktigaste slutsatserna som framkommit under arbetets gång är betydelsen av att ha kunskap inom ämnet sömn. Detta för att på bästa sätt kunna planera arbetet och det sociala livet utan att sömnen blir lidande. Förutom kunskap om sömn är det viktigt att lära känna sig själv och lyssna på sin kropp.</p>
150

Rädsla, en befogad känsla inom polisyrket? : hur hanteras den av den enskilde polisen?

Lindberg, Pär January 2008 (has links)
<p>Jag vill med detta arbete ta reda på om polisyrket är ett farligt yrke och om poliser med anledning av denna eventuella farlighet går omkring och känner rädsla i det dagliga arbetet. Poliser hamnar ofta i stressfyllda och traumatiska situationer som kan framkalla rädsla. Frågan är hur dessa känslor ska hanteras. Resultatet är uppdelat i två delar; en statistikdel och en intervjudel. I statistiken framgår det att risken för att poliser ska råka ut för arbetsskador är mycket hög. Där framgår även att många poliser är oroliga för att bli utbrända. I intervjudelen redovisas svaren på intervjufrågorna från ett antal poliser. Majoriteten av de tillfrågade anser att trafiksituationer och våld och hot är de största faror som poliser utsätts för. De säger att de kan känna rädsla i arbetet och när rädslan behöver hanteras görs det oftast kollegor emellan. Rädsla är en naturlig mänsklig reaktion som poliser inte kan undvika. Poliser kan inte heller undvika att utsättas för olika faror. Det är däremot viktigt att hela tiden försöka göra arbetet så säkert som möjligt och att utbilda poliser om hur de ska hantera rädsla.</p>

Page generated in 0.0936 seconds