The point of departure of the present thesis is what happens to working time in sections of the labor market where the content of production is becoming more knowledge-intensive, that is, where production is largely based on creativity, knowledge development and communication – processes that are difficult to control and locate in time. Paired with the rise in information and communication technology (ICT), room for interpretation is created by necessity as concerns the boundaries of work and what constitutes a satisfactory work effort. The thesis argues for the need to pay attention to social norms if we are to comprehend what guides action in such ”free” job situations – free in the sense that there is room for individual control of work hours. From a historical perspective, an understanding is sought of what constitutes the social norms surrounding working time and in what way they contribute to the temporal patterns the worker gives to his/her workday. In order to grasp the nature of temporal norms, two papers presented in the thesis study historical sources reflecting the way in which working time has been valued and debated in Sweden during the 20th century. In order to elucidate the relationship between work and work hours in knowledge-intensive jobs, two groups of wage earners with great influence over when, how and where their work is to be carried out have been studied. On the basis of these two cases, the thesis discusses on what grounds work expectations are created and how these expectations are handled. The results indicate that, in a historical perspective, working hours have been surrounded with normative conceptions. However, it was not until the formal employment contract was loosened that these norms had any real impact on the temporal pattern the individual gives to his/her working day. This is explained by the fact that, under this kind of loose contract, the worker is exposed to social expectations in a more direct way. The title, “On the symbolic side of working time”, implies that in giving working time a specific temporal pattern, the individual is expressing his/her identity, loyalty, commitment and status. Further, the thesis increases our understanding of the ways in which social norms both facilitate and limit our relation to working life; how these norms are refracted against a changing world, and how they are manipulated, debated and ever changing in content. At the same time, the thesis shows how different forces are working to restructure our conception of what is to be viewed as a satisfactory work effort and in the long run also how and when we work. / Avhandlingen tar sin utgångspunkt i frågan om vad som händer med arbetstiden i de delar av arbetsmarknaden där innehållet i produktionen blir mer kunskapsintensivt? Kunskapsproduktion som i mycket utgår från kreativitet, kunskapsutveckling och kommunikation, processer som är svåra att kontrollera och tidfästa. Tillsammans med framväxten av informations- och kommunikationsteknologin (IKT) har utvecklingen bidragit till att de tidsliga och rumsliga dimensionerna av arbete har förändrats. Ramarna för vad som utgör en fullgod arbetsinsats är många gånger är tve- och mångtydiga och inte alltid explicita. I avhandlingen framhålls vikten av att, i detta sammanhang, betrakta arbetstidens gestaltning som ett utslag av sociala förväntningar på beteende.Ur ett historiskt perspektiv söks en förståelse för hur de normer som omgärdar arbetstiden skapas, samt i förlängningen vilket inflytande de har på arbetstidens gestaltning. I syfte att sätta in vår syn på tid i ett större perspektiv genomförs i avhandling två delstudier av historiskt källmaterial vilket reflekterar hur arbetstid värderats och debatterats i Sverige under 1900-talet. I syfte att belysa förhållandet mellan arbete och arbetstid i kunskapsintensiva arbeten studeras två grupper lönearbetare vars arbete kännetecknas av ett stort inflytande över när, hur och var arbetet skall utföras. Utifrån dessa två case diskuteras dels hur förväntningar på arbetet skapas, dels hur arbetaren hanterar dessa förväntningar.Resultatet av avhandlingens delstudier visar att arbetsdagens längd sedd i ett historiskt perspektiv, varit förknippad med normativa föreställningar, men det är först när det formella avtalet luckras upp, som dessa föreställningar får ett större genomslag i praktiken. Detta då vi på ett mer direkt sätt exponeras för olika normer. Begreppet ”Arbetstidens symbolvärde” söker fånga hur individen i relation till omgivningens förväntningar uttrycker identitet, lojalitet och hängivenhet samt status beroende av hur arbetstidens hanteras. Avhandlingen bidrar till en ökad förståelse för normer som möjliggör och begränsar vårt förhållande till arbetslivet; hur dessa normer bryts mot en ständigt föränderlig värld, hur de manipuleras, debatteras och byter innehåll. Samtidigt visas tydligt hur olika krafter verkar för att omstrukturera synen på vad som ska betraktas som en fullgod arbetsinsats och i förlängningen även hur och när vi arbetar. / QC 20100806