Bakgrund: Under de senaste åren har finansmarknaderna karakteriserats av låga räntor och starka börsuppgångar. Diverse stimulanspaket med anledning av coronakrisen har medfört en kraftigt ökad penningmängd som skapat en snabbt stigande inflation. För att centralbankerna ska kunna motverka inflation erfordras högre räntor vilket kan medföra lägre värderingar på aktiemarknaden. Guld som investeringsalternativ har historiskt haft egenskapen som trygg hamn när andra tillgångsklasser har underpresterat. Det råder därför ett intresse att undersöka om en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning över tid genom att diversifiera portföljen med guld eller guldbolag. Syfte: Studiens syfte är att undersöka hur en portfölj med ett svenskt aktieindex (OMXSPI) kan kompletteras med guld alternativt ett guldbolagsindex (NYSE Arca Gold BUGS Index), för att uppnå en högre riskjusterad avkastning än den svenska aktiemarknaden (OMXSPI). För att besvara syftet avser studien att undersöka vilken allokering mellan guld/guldbolagsindex och aktier som krävts under perioden 2000-01-31 ± 2022-01-31 för att uppnå den högsta möjliga riskjusterade avkastningen. Metod: Studien har med en positivistisk ansats och kvantitativ metod hämtat, bearbetat och analyserat prisdata för guld, aktier och guldbolag. Utifrån prisdata har avkastning och standardavvikelser beräknats. Därefter har backtester genomförts på två olika portföljer. Portfölj 1 består av ett svenskt aktieindex och guld, och portfölj 2 består av ett svenskt aktieindex och ett guldbolagsindex. Prestationsmåttet riskjusterad avkastning har använts för att jämföra portföljernas prestation över totalperioden och två delperioder. Slutsats: Studiens resultat kan konstatera att en investerare på den svenska aktiemarknaden kan uppnå en högre riskjusterad avkastning genom att addera guld till en svensk aktieportfölj. Guldbolagsindexet och aktieindexet har visat sig vara en mindre effektiv kombination när det gäller att reducera portföljrisken. Detta har sin grund i att guldbolagsindexet besitter en avsevärt högre enskild risk än aktieindexet. Därmed anser inte studien att det är en pålitlig diversifieringsstrategi att kombinera guldbolagsindexet med ett svenskt aktieindex för att uppnå en högre riskjusterad avkastning

Syftet med denna studie är att undersöka individers riskbeteende vid investeringar samt få en djupare förståelse för arbitrage och den osystematiska risken som är involverad när en individ utnyttjar arbitragemöjligheter. För att undersöka detta har en avgränsning gjorts till oddsmarknaden och riskfritt arbitrageutnyttjande i form av Surebets. Detta har undersökts med hjälp av kvalitativ- och kvantitativ metod i form av en triangulering. Genom en enkätundersökning och intervjuer kunde ett kausalt samband identifiera beteendesvängningar hos individer när det kommer till vinst och förlust. Ett Eta2-test genomfördes och påvisade ett samband mellan individers riskbenägenhet och kunskapen om Surebets. Studien fann flera osystematiska risker för användarna kopplat till Surebets varav den största är spelbolagen och dess användaravtal. Avslutningsvis kan nollhypotesen förkastas med hjälp av Eta2-testet samt ett kausalt samband, vilket bevisar ett högre risktagande bland individer som utnyttjar arbitrage på oddsmarknaden. / The purpose of this study is to investigate individuals' risk behavior during investments and to gain a deeper understanding of arbitrage and the unsystematic risk involved when an individual uses arbitrage opportunities. To investigate this a delimitation has been made to the odds market and the risk-free utilization of arbitrage in the form of Surebets. The method used to investigate this has been a qualitative and quantitative method in the form of a triangulation. Through a survey and interviews, a causal relationship could identify behavioral fluctuations in individuals when it comes to profit and loss cases. An Eta2 test was conducted and demonstrated a connection between individuals' risk behaviour and the knowledge of Surebets. The study found several unsystematic risks for users linked to Surebets, where the largest are the gaming companies and its user agreement. Finally, the null hypothesis can be rejected by means of the Eta2 test and a causal relationship, which proves a higher risk taking among individuals exploiting arbitrage opportunities on the odds market.