The purpose of this study is to investigate how students in need of support in their language- reading and writing learning describe motivation. The intentions are to investigate how students in need of support in their language-reading and writing learning describe motivation and how students in need of support in their language-reading and writing learning describe motivational education. This is a qualitative study based on 6 interviews. The student interviews are conducted on students between 10-12 years and the selection criteria are primarily that all informants are in need of support in their language-reading and writing learning. The result shows that the informants' descriptions of motivation and motivational education were pupil-oriented, meaning that the informants gave concrete examples of what motivated them, here and now. Furthermore, the conclusion that the social relations of the informants are of great importance in motivational work, which means that the students' social relations play a major role in the work of raising the students' inner motivation. This is in line with the theoretical starting point of this study, the sociocultural perspective, which means that the social context and language is one of our most important tools for developing our thinking and creating new knowledge. In the results the informants said that communication, support or scaffolding, from the teacher is crucial for motivation, which is also one of the school's main tasks. / Syftet med denna studie är att undersöka hur elever i behov av stöd i sitt språk- läs- och skrivinlärande beskriver motivation. Intentionen med denna uppsats är att undersöka hur några elever i behov av stöd i sitt språk- läs- och skrivlärande beskriver motivation samt motivationshöjande undervisning. Detta är en kvalitativ studie som baserar sig på 6 st elevintervjuer. Elevintervjuerna är genomförda på elever mellan 10–12 år och urvalskriteriet är att alla informanter är i behov av stöd i sin språk- läs- och skrivutveckling. I resultatet framkommer informanternas beskrivningar av sin egen motivation och motivationshöjande undervisning vara elevnära, vilket innebär att informanterna gav konkreta exempel på vad som var motivationshöjande för just dem, där och då. Vidare framkom det i resultatet att informanternas sociala relationer är av stor vikt i det motivationshöjande arbetet, vilket innebär att elever i behov av stöd i sitt språk- läs- och skrivlärande anser att sociala relationer spelar en stor roll kring arbetet med att höja elevernas inre motivation. Detta stämmer väl överens med den teoretiska utgångspunkt som denna studie tar sitt avstamp ifrån, nämligen det sociokulturella perspektivet, vilket innebär att de sociala sammanhangen och språket är ett våra viktigaste redskap för att utveckla vårt tänkande och skapa nya kunskaper. Att man som lärare bör kommunicera med sina elever framkom i resultatet då informanterna menade att stöttning, eller scaffolding, från läraren är avgörande för att motivation ska skapas i undervisningen och därmed nå lärande hos elever i behov av stöd i sitt språk- läs- och skrivlärande, vilket även är ett av skolans huvuduppdrag.

Positioned within the research program and subject area of Innovation and Design, this research focuses on the relationship between tools and joint inquiry. Joint inquiry – the collaborative exploration and definition of problems and possible solutions – plays an important part in Participatory Design processes. Tools, usually involving the making or using of artefacts in workshops, are developed and used to support joint inquiry between different actors. The aim of this research is to contribute to the deliberate design and systematic evaluation of tools for joint inquiry. This work addresses the literature gap comprising a lack of systematic evaluations in Participatory Design research and a need to evaluate designed activities and environments in relation to emerging designer-participant collaborations. This research is a starting point towards developing a systematic approach for designing tools for joint inquiry and introduces two frameworks for this purpose. The first is the Communities of Inquiry framework, from the field of computer-mediated communication in distance education, which is used to identify indicators in joint inquiry. The second framework is a categorisation used to distinguish different aspects of a tool. Combining the two frameworks aids the understanding of the relationships between tools and indicators for joint inquiry. A Research through Design and Research for Design approach is used to study conversations between people and in interaction with tools. Nine design experiments are described, all of which involve the design and testing of tools to support the initiation of joint inquiry. The tools were primarily created and tested within an academic context with design students and researchers, with a focus on the topic of co-production – that is, close collaboration between academia and external actors. One tool was created and used within a museum with youth and researchers. The results from the design experiments show that the tools supported the Communities of Inquiry indicators in the following ways: eliciting metaphors stimulated humour and encouraged contributions, renegotiating artefacts provoked brainstorming, commensality promoted phatic communication and humour, the relationship between material properties and metaphors prompted problem recognition, and formats directed towards personal experiences led to self-disclosure and emotional expression. The tools were a hinderance to the Communities of Inquiry framework when there was dominant participation and when the tools were considered to be inappropriate for certain work contexts. Future research will continue to develop means of systematically evaluating and designing tools that support communicative practices in Participatory Design processes.

The aim of this bachelor thesis is to examine librarians experiences on working with e-mediums and how the digital divide affects the visitors of the libraries possibilities to access information. The method for the study is qualitative interviews with librarians about the electronic section of the library. As a basis of the analysis I have used Michael Bucklands theory about avaliability. It presents issues with barriers that can affect how well the visitors at the library can provide themselves with information. I have chosen to find answers to my research questions through qualitative interviews with five librarians at different public libraries in Sweden.The questions are focusing on how the librarians have experienced their work with e-books and how they think that the visitors of the libraries feel about electronic mediums. Also on how the digital divide affects on how well the users of the library achives information.  The librarians experiences of working with e-mediums is similair. The adventages that were lifted was the availability with e-books, the users can get them directly and do not need to wait for the physical book to come in to the library. It is easy to download and easy to carry with you. Also the fact that several people can borrow the e-book at the same time. The cons are the costs from the publishers and the limitation on what shall be availible for the libraries to take in.

Hur långt är man som förälder beredd att gå för att hjälpa ett barn mot mobbing? Hur det psykologiska spelar roll gentemot individernas olika bakgrunder. Hur viktig kärlek och gemenskap är för varje människa.

No description available.

syftet med denna konsumtionsuppsats är att ta reda på vad forskning visar kring litteratur i undervisningen och hur det kan vara en tillgång för elevers lärande. Studien fokuserar på vetenskapliga artiklar med resultat riktat på årskurs F-3. Resultatet av denna konsumtionsuppsats har utgångspunkt i15 internationella studier. Dessa har granskats och analyserats och därefter strukturerats i fyraövergripande teman med tillhörande underrubriker. Dessa teman är att arbeta med litteratur i undervisningen, skönlitteraturs effekt på elevers lärande, jämförelse mellan litteraturtyper och lärares roll. Resultatet visar att litteratur bör integreras i stor omfattning i undervisningen i år F-3 för att bidra till elevers lärande. Det visar även på att skönlitteratur och facklitteratur bör få större plats i klassrumssituationer och bli ett komplement till den traditionella läroboken. Innehållet i studien kan verksamma lärare ta del av för att få en påminnelse om att litteratur i undervisningen är viktigt och bör integreras i större utsträckning. Vi som snart yrkesverksamma lärare kommer ta inspiration av detta till vår undervisning.

No description available.

The main goal of this study is to investigate how different camera angles affect the sentiment reflected by a film. I also aim to demonstrate how a subjective camera can be used as a method for narrating a film. In combination with this, I also specifically analyze how the camera angles reflect the power relations between characters in the film and how it affects the emotional expression as well as the film language. This project relies on several original videos that I have created using mobile phone, and I test the subjective camera as well as different angles to demonstrate my ideas. Through this work I aim to enhance our general understanding of visual expression created by a subjective camera and how the use of new technology in the era of an ongoing societal change will drive the future of films, their expression and influence on the viewers and general society.

Den här studien genomförs i ämnet svenska och mer specifikt inom läsförståelse. Syftet för studien är att undersöka hur yrkesverksamma lärare arbetar med olika metoder för textsamtal i anslutning till högläsning i grundskolans tidigare år. Intresset för studien ligger även i att undersöka av vilka skäl högläsning används i klassrummet. Mer specifikt ska undersökningen besvara frågeställningen: Hur och av vilka skäl uppfattar lärare att de använder textsamtal i anslutning till högläsning i grundskolans tidigare år?   För att besvara studiens frågeställning har empiriskt material i form av webbaserade enkäter samlats in. Svaren har sedan analyserats med en deduktiv metodansats där vi har utgått från ett teoretiskt ramverk och tidigare forskning. Systematiskt har svaren kategoriserats för att sedan sättas i relation till tidigare forskning inom valt område.  Resultatet av studien visar att yrkesverksamma lärare använder olika metoder i syfte att öka elevers läsförståelse. Studien visar också resultatet av icke-metoder, där skälet för högläsning är ett annat än lärande. Högläsningen i grundskolans tidigare år tycks främst ske av två olika skäl – lärande eller avslappning. I de fall där lärande är det uttalade syftet visar resultatet att metoder för textsamtal förekommer i form av diskussioner, förutsägelser, frågor och En läsande klass (ELK). De metoder lärarna uppger sig använda för att diskutera och reflektera kring texter går i linje med det som tidigare forskning pekat på. Det vill säga att lärarna upplever textsamtalet som ett tillfälle där elevers läsförståelseförmåga gynnas. Utöver de goda möjligheterna att utveckla läsförståelseförmågan i ett gemensamt textsamtal visar även viss forskning att elever kan uppleva avbrott eller frågor på texten som störmoment. Respondenterna i studien upplever sig använda högläsning för avslappnande syfte, där inga nämnvärda avbrott i texten görs. Det förhåller sig också i linje med den forskning som finns att tillgå kring området. Det hade varit intressant att ytterligare fördjupa kunskaperna inom högläsning och textsamtal. Till kommande forskningsprojekt menar vi att det hade varit intressant att observera lärare och undervisningstillfällen där högläsning används. Detta för att se om verkligheten överensstämmer med det som lärarna själva uppger.   Den didaktiska implikationen är slutligen att ge yrkesverksamma lärare inblick i några olika metoder som finns att tillgå när det gäller textsamtal i samband med högläsning. Studien syftar också till att synliggöra hur och av vilka skäl högläsningen används. Därigenom bidrar studien till insikten om att göra medvetna val och avvägningar för att alla elever ska få möjligheten att utveckla den viktiga läsförståelseförmågan i diskussioner kring texter

Detta arbete undersöker förändringsbara kläder utifrån ett hållbarhets- och användarperspektiv. Undersökningen utgörs av såväl en teoretisk del som en praktiskt del, där den teoretiska delen består av en litteraturstudie som används för att förstå konsumenters preferenser och uppfattningar gällande förändringsbara kläder. Den praktiska delen i undersökningen vilar på konstnärlig grund och syftar till att undersöka design- och konstruktions möjligheter av förändringsbara kläder,samt hur dessa förändringsbara funktioner kan skapa ett estetiskt uttryck. Praktiska metoder som används är drapering, mönsterkonstruktion, sömnad och andra detaljtekniker. Fokus har varit främst på förändring av ärmlängd, plagglängd och halsringning. Förändringsbara kläder kan lätt ge associationer till den klassiska zip-off-byxan och andra kläder som rör sig mer bland friluftsliv, men med dessa experiment undersöks hur förändringsbara kläder kan ta sig andra uttryck som rör sig mer åt det motsatta hållet, bland vardags- eller till och med finkläder. Som teoretiska utgångspunkter används behovsteori och konsumtionsteori för att förstå hur förändringsbara kläder kan användas för att tillfredsställa behov och påverka konsumtions mönster. Resultaten visar på förändringsbara kläders mångsidighet och möjlig användning inom flera olika områden och potential till många olika estetiska uttryck. Det framkom också att det finns ett intresse för förändringsbara kläder och en potentiell marknad men flera aspekter måste tas i åtanke gällande design, konstruktion, användning, marknadsföring, generell hållbarhet och ekonomi. Resultaten diskuteras utifrån användning, hållbarhet, estetiskt uttryck samt behovs- och konsumtionsteorierna. Detta arbete visar exempel på hur förändringsbara plagg kan se ut men fler större studier behöver göras inom ämnet och förhoppningsvis är det något som vi kommer få ser mer av i framtiden.