Vår studie handlar om anknytning i förskolan. Syftet med vår uppsats är att undersöka pedagogers erfarenheter och betydelsen av att främja en trygg anknytning för barns utveckling och samspel. Vi är även intresserade av att studera om covid-19 pandemin och dess restriktioner påverkar pedagogers sätt att knyta an till barn. En kvalitativ studie har gjorts där vi samlat in vårt empiriska material i form av intervjuer med åtta pedagoger som arbetar inom förskolan. Vi har analyserat materialet med hjälp avBowlbys anknytningsteori samt Brobergs begrepp om anknytningshierarkier. Vår undersökning visar att samtliga pedagoger ser betydelsen i att skapa tillitsfulla relationer. Uppfattningen kring förskolans uppdrag kopplat till betydelsen av att främja anknytning skiljer sig åt. Det finns en skillnad på hur pedagogerna arbetar med anknytning. Vi kan se att samtliga pedagoger är enade beträffande inskolningsprocessen och dess betydande roll för barnets trygghet. Samtliga pedagoger är flexibla angående anpassningen av inskolningen efter önskemål. Det som skiljer sig åt är att hälften av personalen prioriterar i första hand vårdnadshavarens önskemål och övriga prioriterar i första hand barnets behov. Under en rådande pandemi har pedagogerna uttryckt att de låter barnen komma lika nära, då de anser att det inte är möjligt att hålla avstånd till barnen. Vårdnadshavarna får inte vistas inne i förskolornas lokaler förutom i hallen. Där hålls tydligt avstånd.