Brandförlopp och värmetransport vid pölbränder har länge skapat intresse och studerats. Pölbränder innebär att en bränslepöl fattar eld. En risk som förekommer främst industriellt och där pölen ofta utgörs av bränslespill eller av en öppen bränsletank. Bränsleförångningshastigheten är ett begrepp som beskriver hur mycket massa som förångas per areaenhet och tidsenhet, vanligtvis kvadratmeter [m2] och sekund [s]. Bränsleförångningshastigheten för en pölbrand uttrycks vanligtvis enligt ekvationen 𝑚̇ " =𝑚̇∞" (1 − 𝑒−𝑘𝛽𝐷) , som i denna studie analyseras och tillämpas mot olika referensers experimentella resultat. Värdet för bränslekonstanterna 𝑘𝛽 och 𝑚̇∞" togs från olika referenser och jämfördes mot varandra. Ekvationen analyserades för följande bränslen: bensin, diesel, heptan, hexan och toluen. Även alkoholerna etanol och metanol behandlas i rapporten, men då ekvationen traditionellt sett inte tillämpas för dessa två ämnen fokuserades arbetet till att anpassa nya bränslekonstanter för etanol och metanol. Anpassningen genomfördes utifrån en sammanställning av olika referensers experimentella resultat. Resultatet visade att teoretiska beräkningar enligt ekvationen överlag stämmer bra överens med de experimentella värdena. Hexan och bensin var de ämnen där värdena överensstämde bäst, med en felprocent på 11 % för respektive bränsle. För toluen och diesel blev felet störst, med felprocenten 16 %. Resultatet för toluen och diesel anses dock osäkert då enbart tre olika referensexperiment användes samt att de teoretiska beräkningarna för toluen enbart genomfördes utifrån bränslekonstanter från en referens. De experimentella värdena för metanol var svåra att anpassa utifrån ekvationen och förhållandet mellan ekvationen och bränslet metanol bör utredas vidare. Värden för konstanterna föreslogs utifrån resultatet till 𝑘𝛽=1,09 m-1 och 𝑚̇∞" = 0,028 kg·s-1·m-2. För etanol anpassades bränslekonstanterna till 𝑘𝛽= 2,20 m-1 samt 𝑚̇∞" = 0,027 kg·s-1·m-2. Då analysen för etanol enbart utgår från fyra referenser bör vidare studier genomföras för att ge en högre trovärdighet. Felprocenten vid jämförelse mellan de experimentella värdena och de beräknade värdena utifrån de föreslagna konstanterna blev 19 % för både metanol och etanol.