Syfte:​ Syftet med studien har varit att undersöka pandemins påverkan på sista års gymnasieelever från Sverige och Serbien. I undersökningen studeras faktorer som elevernas vardagsrutiner, distansstudier, framtidssikter, sociala faktorer, tillhörighet samt tillit. Utifrån detta har det genomförts en jämförelse mellan Sverige och Serbien. ​Teori:​ De teoretiska perspektiven som i studien behandlas är begreppen Tillit, Fara & Risk utifrån Anthony Giddens (1996) samt begreppet Tillhörighet utifrån Vanessa May (2013). ​Metod:​ En kvantitativ metod har i studien tillämpats med enkäter som insamlingsmetod för empiriskt material. Datan har analyserats genom Univariat- och Bivariat analys. Studien är inte generaliserbar eftersom det i hänvisats ett snöbollsurval. ​Resultat:​ Resultatet är omfattande och har visat att vissa faktorer påverkat eleverna från Sverige i större utsträckning och andra faktorer eleverna från Serbien i större utsträckning. ​Slutsats:​ Det har genom studien påvisats att eleverna från respektive land har påverkats i varierande grad. Sista års gymnasieelever från Sverige och Serbien har påverkats negativt vid majoriteten faktorer som undersökts i studien till följd av pandemin COVID-19. Eleverna från Sverige har i större utsträckning påverkats negativt när det gäller deras framtidsplaner, men även har deras vardag i större utsträckning påverkats negativt. Studien visar även att de har mindre tillförlitlighet för myndigheterna. Däremot har eleverna från Serbien i större utsträckning påverkats negativt vid sociala faktorer. / Objective:​ The aim of the study was to investigate the pandemic effects on last year's high school students from Sweden and Serbia. In the study, I studied factors such as student’s everyday routines, distance studies, future prospects, social factors, belonging and trust. Based on this, it has done a comparison of Sweden and Serbia. ​Theory:​ The theoretical perspectives covered in the study are the concepts of Trust, Danger & Risk from Anthony Giddens (1996) and the concept of Belonging from Vanessa May (2013). ​Method:​ A quantitative method was used in the study with surveys as a collection method for the empirical material. The data has been analyzed through Univariate- and Bivariate analysis. The study is not generalizable because a snowball selection was used. ​Results:​ The results are comprehensive and have shown that some factors have affected the students from Sweden to a greater extent and other factors the students from Serbia to a greater extent. ​Conclusion: The study has shown that the students from each country have been affected to varying degrees. Last year's high school students from Sweden and Serbia were negatively affected by the majority of factors examined in the study as a result of the COVID-19 pandemic. The students from Sweden have been negatively affected to a greater extent with regard to their future plans, and their everyday lives have also been negatively affected to a greater extent. The study also shows that they have less trust for the authorities in Sweden. On the other hand, students from Serbia have been negatively affected to a greater extent by social factors as a result of the COVID-19 pandemic.

Introduktion: Under pandemins första våg av SARS-CoV-2 inverkade ett flertal faktorer på den vård och omvårdnad som gavs till kritiskt sjuka i covid-19. Intensivvårdssjuksköterskorna arbetade under ansträngda förhållanden och de anhöriga fick inte besöka avdelningarna, vilket lämnade patienterna i en utsatt position. Hur situationen påverkat och hanterats av de berörda kan ge information om hur intensivvården kan förbättras och vad som är viktigt att prioritera under svåra omständigheter. Syfte: Att beskriva patients och anhörigs erfarenheter av intensivvårdskrävande sjukdom till följd av Covid-19 och hur det påverkat dem efter sjukhustiden. Metod: En enskild instrumentell fallstudie med flera underenheter användes som metod, där semistrukturerade intervjuer analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Två kategorier erhölls ur analysen: ”Inget var som vanligt” som visar hur insjuknandet och sjukhustiden var och upplevdes, samt ”Vägen tillbaka” som beskriver hur paret påverkats av sjukdomstiden i olika avseenden och hur de erfarit efterförloppet. Studien visar att den personcentrerade omvårdnaden blev lidande till följd av tids- och personalbrist samt frånvaro av anhörigkontakt mellan intensivvårdssjuksköterska och anhörig. Däremot skapades goda relationer mellan anhörig och ansvariga läkare med hjälp av digitala kommunikationsverktyg trots avsaknad av fysiska möten. Trots ett gott stöd från ansvariga läkare utvecklade anhörig psykiska besvär efter sjukhustiden, och en avsaknad av stöd i efterförloppet framkom. Slutsats: Tid och resurser avsatta för att både vård och omvårdnad ska kunna utföras med god kvalitet, och för att stärka ett personcentrerat förhållningssätt måste säkras vid speciellt krävande omständigheter. Det finns potential för användandet av digitala kommunikationsverktyg för att möjliggöra ett personcentrart förhållningssätt i situationer där anhöriga av olika anledningar inte fysiskt kan närvara på IVA, och detta bör utforskas ytterligare. Uppföljningen av patient och anhörig efter kritisk sjukdom bör också utvecklas och stärkas. Sammantaget skulle dessa faktorer kunna stärka det personcentrerade förhållningssättet, minska anhörigas stress, förbättra omvårdnadskvalitet för patienten samt minska psykiska symtom i efterförloppet.