The lunar space environment is shaped by the interaction between the Moon and the solar wind. In the present thesis, we investigate two aspects of this interaction, namely the interaction between solar wind protons and lunar crustal magnetic anomalies, and the interaction between solar wind protons and lunar regolith. We use particle sensors that were carried onboard the Chandrayaan-1 lunar orbiter to analyze solar wind protons that reflect from the Moon, including protons that capture an electron from the lunar regolith and reflect as energetic neutral atoms of hydrogen. We also employ computer simulations and use a hybrid plasma solver to expand on the results from the satellite measurements. The observations from Chandrayaan-1 reveal that the reflection of solar wind protons from magnetic anomalies is a common phenomenon on the Moon, occurring even at relatively small anomalies that have a lateral extent of less than 100 km. At the largest magnetic anomaly cluster (with a diameter of 1000 km), an average of ~10% of the incoming solar wind protons are reflected to space. Our computer simulations show that these reflected proton streams significantly modify the global lunar plasma environment. The reflected protons can enter the lunar wake and impact the lunar nightside surface. They can also reach far upstream of the Moon and disturb the solar wind flow. In the local environment at a 200 km-scale magnetic anomaly, our simulations show a heated and deflected plasma flow and the formation of regions with reduced or increased proton precipitation. We also observe solar wind protons reflected from the lunar regolith. These proton fluxes are generally lower than those from the magnetic anomalies. We find that the proton reflection efficiency from the regolith varies between ~0.01% and ~1%, in correlation with changes in the solar wind speed. We link this to a velocity dependent charge-exchange process occurring when the particles leave the lunar regolith. Further, we investigate how the properties of the reflected neutral hydrogen atoms depend on the solar wind temperature. We develop a model to describe this dependence, and use this model to study the plasma precipitation on the Moon when it is in the terrestrial magnetosheath. We then use the results from these and other studies, to model solar wind reflection from the surface of the planet Mercury. / Rymdmiljön runt månen formas av den växelverkan som sker mellan månen och solvinden. I den föreliggande avhandlingen undersöker vi två aspekter av denna växerverkan, nämligen växelverkan mellan solvindsprotoner och magnetiserade områden i månskorpan, och växelverkan mellan solvindsprotoner och månens ytdamm. Vi använder oss av partikelsensorer på månsatelliten Chandrayaan-1 för att analysera solvindsprotoner som reflekteras från månen, även de protoner som fångar upp en elektron från ytan och reflekteras som neutrala väteatomer. Vi använder oss också av datorsimuleringar för att bygga vidare på de uppmätta resultaten. Observationerna från Chandrayaan-1 visar att reflektion av solvindsprotoner från magnetiserade områden är ett vanligt förekommande fenomen på månen, som inträffar även vid magnetiseringar som är utbredda över mindre än 100 km. Vid det största magnetiserade området på månen (1000 km i diameter), reflekteras i genomsnitt ~10% av de infallande solvindsprotonerna. Våra datorsimuleringar visar att dessa protonflöden har globala effekter på månens plasmamiljö. De reflekterade protonerna kan nå månens nattsida. De kan också nå långt uppströms om månen och störa solvindsflödet. I den lokala plasmamiljön vid ett magnetiserat område av storleken 200 km visar våra simuleringar ett förändrat solvindsflöde, där det skapas områden som delvis skyddas från solvinden, likväl som områden som utsätts för mer solvind. Vi observerar även solvindsprotoner som reflekterats från ytdammet på månen. Dessa protonflöden är lägre än de från de magnetiska fälten. Reflektionen från ytan varierar mellan ~0.01% och 1% av solvindsflödet, i samband med förändringar i solvindshastigheten. Vi förklarar detta med att partiklarnas laddning bestäms av den hastighet de har när de lämnar måndammet. Vidare undersöker vi hur egenskaperna hos de reflekterade neutrala väteatomerna beror på solvindstemperaturen. Vi skapar en modell för att beskriva sambandet och använder sedan denna modell för att studera hur solvinden faller in mot månens yta när den befinner sig i jordens magnetoskikt, där jordens magnetfält orsakar en upphettning av solvindsflödet. Resultaten från dessa och andra studier använder vi sedan för att modellera solvindsreflektion från planeten Merkurius yta, för jämförelse med framtida observationer.

Colloidal particles suspended in a liquid or gas phase often interact with a solid-liquid or solid-gas interface. In this study, experimental data through atomic force microscopy and neutron reflectometry and theoretical results of colloidal particle-surface interactions were obtained and compared. Atmospheric and aquatic environments were considered for the interactions of microbial colloidal particles and nano-sized silica particles with planar surfaces. Spores of Bacillus thuringiensis, members of the Bacillus cereus group, were examined as the microbial particles, simulating the pathogens Bacillus cereus and Bacillus anthracis which are potentially dangerous to human health. Model planar surfaces used in this study include gold which is an electrically conductive surface, mica which is a highly charged, nonconductive surface, and silica. In atmospheric systems, the interaction forces were found to be strongly affected by the relative humidity, and the total adhesion force of a particle onto a surface was modeled as the addition of the capillary, van der Waals, and electrostatic forces. Each component is influenced by the properties of the particle and surface materials, including hydrophobicity and surface roughness, as well as the humidity of the surrounding atmosphere. In aquatic systems, the interaction forces are mainly affected by the solution chemistry, including pH and ionic strength. The main components of the interaction force between a microbial colloidal particle and a planar surface were found to be the van der Waals and electrostatic forces. The results obtained in this research provide insights into the fundamental mechanisms of colloidal particle interactions with environmental surfaces in both atmospheric and aquatic systems, contributing to the understanding of the phenomena driving such interfacial processes as deposition, aggregation, and sedimentation. Thus, the results can help us describe the behavior of contaminant colloidal particles in environmental systems and subsequently devise better means for their removal from environmental surfaces.