<p>Gunnarsson, A & Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki & Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva & Joekes, 2003; och Markham, 2000). En enkät om stress och stresshantering lämnades ut till slumpmässigt utvalda lärare på två institutioner, varav tretton stycken lärare deltog i undersökningen. Resultatet visade att passiv coping var den vanligaste copingstrategin för de deltagande lärarna och lärarna angav sina olika stressymptom som var bland annat oro, magsmärtor och trötthet. Det kom även fram att lärarna upplevde att undervisningen påverkades av deras stress. På frågan gällande huruvida lärarna upplevde att de presterade bättre eller sämre under stress, upplevde majoriteten att de presterar sämre. Nyckelord: Stress; lärare; copingstrategier; aktiv coping; passiv coping.</p>

Gunnarsson, A &amp; Henriksson, A (2008) Lärare, stress och coping: Om passiva och aktiva copingstrategier. B-uppsats i pedagogik 7,5 hp. Institutionen för pedagogik, didaktik och psykologi. Abstract Syftet med denna undersökning var att utforska vilken coping av passiv och aktiv som lärare på en högskola i Sverige uppger att de använder sig av. Lärares stress och copingstrategier är ett område som har uppmärksammats länge och majoriteten av forskarna på området menar att strategin passiv coping i störst utsträckning används av lärare (Pomaki &amp; Anagnostopoulou, 2003; Rieg et al., 2007, Griva &amp; Joekes, 2003; och Markham, 2000). En enkät om stress och stresshantering lämnades ut till slumpmässigt utvalda lärare på två institutioner, varav tretton stycken lärare deltog i undersökningen. Resultatet visade att passiv coping var den vanligaste copingstrategin för de deltagande lärarna och lärarna angav sina olika stressymptom som var bland annat oro, magsmärtor och trötthet. Det kom även fram att lärarna upplevde att undervisningen påverkades av deras stress. På frågan gällande huruvida lärarna upplevde att de presterade bättre eller sämre under stress, upplevde majoriteten att de presterar sämre. Nyckelord: Stress; lärare; copingstrategier; aktiv coping; passiv coping.

Syfte Syftet med den här studien var att undersöka förekomst av prestationsbaserad självkänsla (PBS) hos unga manliga ishockeyspelare samt vilka coping-strategier de använder sig av i idrottsliga situationer de upplever utmanande och stressande. Detta för att undersöka om det finns ett samband mellan PBS och olika coping-strategier samt om det finns ett samband mellan de olika strategierna inom coping. Metod Genom en kvantitativ ansats användes två enkäter i studien. En enkät undersökte grad av prestationsbaserad självkänsla och den andra enkäten mätte val av coping-strategier inför en utmanande och stressande situation. Enkäterna delades ut till två olika hockeyföreningar. De 65 enkäterna som kom tillbaka fördes sedan in i Statistica för analys. Resultat Resultatet visade att de unga ishockeyspelarna inte hade en särskilt hög tendens till prestationsbaserad självkänsla. De coping-strategier de var mest benägna att använda var aktiv coping, planering och positivt tänkande. De strategier som i sin tur visade sig korrelera med PBS var aktiv coping, egen skuldbeläggning och önsketänkande. Det starkaste sambandet återfanns mellan PBS och önsketänkande. I delskalorna inom coping-enkäten korrelerade flertalet strategier med varandra och bland dessa var de mer aktiva förhållningssätten: planering, aktiv coping och undantryckande av andra aktiviteter. Slutsats De unga spelarna verkade inte i stor grad koppla deras självkänsla till prestation. När det kom till hantering av utmanande och stressande situationer uppvisade de ett mestadels aktivt förhållningssätt. De med en något högre tendens till PBS hade även en ökad benägenhet att använda sig av strategin önsketänkande som ett sätt att hantera stressande situationer. Man kan dra slutsatsen att de flesta spelarna ifråga planerar och har struktur på sitt spel och hanterar stressande situationer på ett effektivt och positivt sätt i form av aktiva coping-strategier. De som har större tendens till prestationsbaserad självkänsla hanterar dessa situationer på ett sätt som kan liknas vid drömmande och visualisering vilket även det kan räknas som ett positivt förhållningssätt.