Thesis (M.S.)--Boston University / PLEASE NOTE: Boston University Libraries did not receive an Authorization To Manage form for this thesis or dissertation. It is therefore not openly accessible, though it may be available by request. If you are the author or principal advisor of this work and would like to request open access for it, please contact us at open-help@bu.edu. Thank you. / 2031-01-01

No / Many service commissioners are demanding a reduction in pressure ulcer prevalence and regard pressure ulceration as a key indicator of care quality. Within our area of practice, local commissioners have indicated that all health care providers in the district should work together to reduce pressure ulceration across the local health care economy. Health care professionals clearly have a critical role to play in patient assessment, risk categorisation, care planning and equipment provision. However, this alone will not be sufficient to achieve the reduction targets which will involve effective patient engagement. National and International guidelines all recognise the importance of patient education in care and recognise the significance of patient involvement in personalised care planning and service provision. Hartigan et al have demonstrated the value of education leaflets in supporting pressure ulcer prevention in an elderly population. Patient support applications running on mobile phones and tablets are also available to assist in pressure ulcer prevention and patient education but are not widely used in a hospital setting. This study examines how effective standard verbal and written information is at delivering patient education for pressure ulcer prevention. Local hospital policy is that all patients identied as being at risk of developing pressure ulceration are provided with information on what a pressure ulcer is, what constitutes risk and how to assist staff in pressure ulcer prevention. The policy includes patient and carer involvement in care planning, and encouragement to report skin changes and pain to staff.

Bakgrund Hiv är en av vår tids största sjukdomar med miljoner drabbade människor. Att drabbas av obotlig sjukdom påverkar patientens livskvalitet. Som sjuksköterska är det viktigt att ha kunskap om livskvaliteten hos patienter med hiv för att kunna ge en god och individanpassad omvårdnad. Vald teoretisk referensram utgörs av Siri Naess definition av livskvalitet. Syfte Att utifrån Naess definition av livskvalitet beskriva faktorer som påverkar livskvaliteten hos vuxna patienter med hiv. Metod I denna litteraturöversikt lokaliserades nio, relevanta artiklar i databasernaCinahl, Pubmed och PsycINFO som analyserades genom en manifest innehållsanalysoch därefter utgick vi från en deduktiv ansats utifrån Naess (1987) teori om livskvalitet. Resultat Faktorer identifierades och delades in i Naess (1987) definition av livskvalitet. Faktorerna vi kom fram till var till exempel att utbildning, sociala relationer och stöd, depression och stigmatisering påverkade livskvaliteten. Slutsats Livskvalitet är ett komplext begrepp där många faktorer spelar in och samverkar för att patienter med hiv ska känna att de upplever hög livskvalitet. Resultatet erbjuder sjuksköterskan kunskap om vad som påverkar livskvaliteten hos patienter med hiv och kan utifrån detta få ökad möjlighet att förbättra livskvaliteten hos dessa patienter.

Bakgrund: Venös insufficiens är orsaken till hälften av alla bensår. Förutom det lidande som tillståndet kan orsaka patienterna, leder det även till konsekvenser för samhället i form av höga kostnader i samband med sårbehandlingar. Antalet patienter med svårläkta venösa bensår antas öka i takt med befolkningens stigande ålder.   Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av att leva med venösa bensår.   Metod: Uppsatsen genomfördes i form av en systematisk litteraturstudie inspirerad av Kristensson (2014).   Resultat: Analysen resulterade i tre kategorier: fysiska erfarenheter, erfarenheter av vårdrelationen samt psykosociala erfarenheter. Framträdande var patienternas erfarenheter av sårrelaterade symtom, som även kunde få psykosociala konsekvenser. Vårdrelationen var av stor betydelse för patienterna och både positiva och negativa erfarenheter lyftes fram. Slutsats: Att leva med venösa bensår kan innebära olika dimensioner av lidande. Patienterna kunde utsättas för vårdlidande när vårdpersonalens fokus enbart var på såret och sårbehandlingen. De fysiska symtom som såret gav upphov till, medförde att sjukdomslidande uppstod. Det är viktigt att vårdpersonalen har kompetens och adekvat kunskap, samt strävar efter att få inblick i patienters erfarenheter, för att skapa en god individanpassad vård.

No description available.

Bakgrund: Cancersjukdom är bland de ledande dödsorsakerna världen över. Tack vare forskning är överlevnaden högre och fler som blir botade från cancersjukdom idag. Däremot är cancersjukdom fortfarande förknippat med död och lidande. Att ge en cancerdiagnos kan upplevas som en svårighet, varför det behövs mer kunskap inom detta område. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa patienters upplevelser i samband med cancerdiagnos. Metod: Denna studie är gjord som en litteraturstudie. Studier är tagna från Ebsco databas. Studien är baserad på åtta studier. Analysen följde en fem stegs metod. Resultat: Analysen resulterade i fem olika kategorier. Kategorierna blev misstänksamhet och oro om att någonting var fel, bekräftelse eller chock och förnekelse att få en cancerdiagnos, informationens betydelse, att få ett gott bemötande av kunnig personal och att hitta igen sig själv efter cancerdiagnosen. Konklusion: Det är alltid svårt att få en cancerdiagnos, men att hur, när och var läkaren ger cancerdiagnosen har stor betydelse på hur patienten upplever cancerdiagnosen. Det visade sig vara viktigt att informationen gavs utifrån patientens behov. Stöd från vårdpersonal var något som visat sig vara betydande för patienten, att leva med cancer är en ständig kamp mellan liv och död, hopp och förtvivlan.

Introduktion: I sitt arbete kommer intensivvårdssjuksköterskan i kontakt med kritiskt sjuka patienter där gränsen mellan liv och död är tunn. Intensivvårdsmiljön karakteriseras av högteknologisk utrustning och hörnstenarna inom intensivvården beskrivs som diagnostik,monitorering, behandling och omvårdnad. En intensivvårdspatient kännetecknas genom att ha akut svikt i ett eller flera organsystem vilket kan medföra stora påfrestningar på patienterna genom kontinuerlig övervakning av vitalparametrar och undersökningar. Situationen patienterna befinner sig i kan skapa oro och frustration vilket kan leda till stress genom att kroppen försöker hantera och reagera på olika händelser och sinnesintryck. Syfte: Syftet med den integrerade litteraturstudien var att undersöka patienters erfarenheter av stressorer på en intensivvårdsavdelning. Metod: Författarna valde att genomföra en integrerad litteraturstudie. För att inhämta vetenskaplig litteratur har författarna använt sig av databaserna CINAHL, PubMed och PsycINFO med sökorden critically ill patient, intensive care units, stress, patient attitudes samt manuella sökningar. Efter granskning med hjälp av granskningsmallar återstod 21 vetenskapliga artiklar vilka ligger till grund för resultatet. Relevanta fragment identifierades och strukturerades vilket resulterade i fyra huvudkategorier med tillhörande underkategorier. Resultat: De fyra huvudkategorierna med dess underkategorier är:Erfarenheter av psykiska stressorer: psykosociala, ingen verklighetsförankring,beroendeställning, känslotillstånd. Erfarenheter av fysiska stressorer: ventilatorassocierade,andning, dagliga förfaranden, fastbunden, störd sömn, smärta, törst. Erfarenheter av fysiska miljörelaterade stressorer: Hektiskt, integritet, obehagliga sinnesintryck, medicinsk teknik,inventarier. Erfarenheter av psykiska miljörelaterade stressorer: inte bli sedd, inte känna delaktighet. Slutsats: Slutligen visade studien att patienter som vårdas på en intensivvårdsavdelning har olika erfarenheter av stressorer under sin vårdtid. Genom att känna till dessa stressorer kan sjuksköterskan aktivt arbeta för att minska stressorerna.

The research is situated in a busy intensive care unit in a tertiary referral centre university hospital in Scotland. To date no research appears to have been done with a focus on handover in intensive care, across the professions involved, examining how handover is enacted. This study makes an original contribution to the practical and pedagogical aspects of handover in intensive care both in terms of the methodology used and also in terms of its findings. In order to study handover a mixed methods approach has been adopted and fieldwork has been done in the ethnographic mode. Data has been audio recorded and transcribed and analysed to explore the clinical handovers of patients by doctors and nurses in this intensive care unit. Texts of both handover, and the artefacts involved, are reviewed. Material from journals, books, lectures and websites, including those for health care professionals, patients and relatives, and those in industry are explicated. This study explores the role of material artefacts and texts, such as the intensive care-based electronic patient record, the whiteboards in the doctors’ office, and in the ward, in the enactment of handover. Through analysis of the data I explore some of the entanglements and ontologies of handover and the multiple things of healthcare: patients, information, equipment, activities, texts, ideas, diseases, staff, diagnoses, illnesses, floating texts, responsibility, a plan, a family. The doing of handover is framed theoretically through the empirical philosophy of Mol’s identification of multiple ontologies in clinical practice (Mol, 2002). Each chapter is prefaced by a poem, each of which has relevant socio-material elements embedded in it. The significance of the findings of the research for both patient care and clinical education and learning is surfaced.

No description available.

Introduktion: Hjärtsvikt är ett tillstånd med påverkan på patienters livskvalitet ur ett multidimensionellt perspektiv. Det är den vanligaste orsaken till sjukhusinläggningar för patienter över 65 år. Livskvalitet är ett brett begrepp som innefattar en persons subjektiva upplevelse av sin livssituation. Syfte: Att identifiera och belysa vilka faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos patienter som lever med kronisk hjärtsvikt. Metod: Denna litteraturstudie grundar sig på Polit och Becks (2012) niostegsmodell. Litteratursökning genomfördes i databaserna CINAHL och PubMed. En kvalitetsgranskning utfördes enligt Polit och Becks (2012) granskningsmallar, vilket resulterade i tolv vetenskapliga artiklar. Ur dataanalysen framträdde tre huvudkategorier. Resultat: De tre huvudkategorierna, fysiska faktorer, emotionella faktorer och sociala faktorer, består av de olika faktorer som på något vis påverkar livskvaliteten hos patienter med hjärtsvikt. Slutsats: Det finns ett flertal faktorer som påverkar upplevelsen av livskvalitet hos hjärtsviktspatienter. Det är viktigt att sjukvårdspersonal uppmärksammar de faktorer som går att påverka för att kunna främja fysiskt, emotionellt och socialt välmående, då det bidrar till ökad upplevelse av livskvalitet hos patienter med hjärtsvikt.