Sammanfattning Bakgrund: Förstoppning är ett vanligt förekommande symtom som kan drabba vem som helst, och skapar lidande på både fysiskt, psykiskt, socialt och existentiellt plan. Trots att hela människans existens kan påverkas av förstoppning är det något som många tycker är svårt och genant att tala om, vilket ska tas hänsyn till i mötet med dessa patienter. Orsakerna till förstoppning varierar och upplevelsen av förstoppning är individuell. Således bör även utgångspunkten i omvårdnaden naturligen vara individanpassade omvårdnadsåtgärder som utgår från patienters subjektiva upplevelser. Trots det används i sjukvården medicinska bedömningskriterier vid diagnostisering av förstoppning. Förstoppning har märkbara ekonomiska konsekvenser för hälso- och sjukvården, och för hela samhället. Det är dock främst de omfattande konsekvenser förstoppning har för den enskilda individen, i form av ett multidimensionellt lidande, som understryker behovet av att till varje pris förebygga och försöka att undvika att förstoppning uppstår. Dessutom är det enklare att förebygga förstoppning, än att behandla en manifest förstoppning. Syfte: Syftet var att belysa patienters erfarenheter av förstoppning Metod: Studien är en litteraturöversikt baserad på 9 vetenskapliga studier; fyra kvalitativa, fyra kvantitativa och en med mixad metod. Resultat: Resultatet visar att upplevelsen av förstoppning varierar. Resultatet kan presenteras under följande kategorier: En subjektiv upplevelse att vara förstoppad; Behov av kunskap om förstoppning; Förstoppningens påverkan på den enskilda individen; Effekt av behandling mot förstoppning; Erfarenhet av egenvård mot förstoppning och Erfarenheter och upplevelser av mötet med vårdpersonal. Diskussion: Resultatet diskuterades i relation till Erikssons (1994) teori om lidande i vården under följande teman: Förstoppning är tidskrävande; Förstoppning orsakar stort lidande; Bemötandet är av stor betydelse; Omvårdnaden vid förstoppning behöver individanpassas; Det råder en märkbar okunskap kring förstoppning; Empowerment har betydelse för att återfå känslan av kontroll och Det är svårt att tala om förstoppning. Nyckelord: Förstoppning, patienters upplevelser, patienters erfarenheter / Abstract Background: Constipation is a common symptom that can affect anyone, and creates suffering for patients on physical, psychological, social and existential levels. Although the person´s entire existence can be affected, constipation is something many people find difficult and embarrassing to talk about. This should be taken into account, in the encounter with these patients. The causes of constipation vary, and the experiences of constipation are individual. Thus, the starting point in the care should naturally be an individualized nursing care, based on patients' subjective experiences. Despite this, medical assessment criteria are used in the diagnosis of constipation. Constipation has significant financial consequences on health care, and on the entire community. However, it is primarily the major impact that constipation has on the individual, in terms of multidimensional suffering, which underlines the need to, at all costs, prevent and to try to avoid constipation from occurring. Furthermore, it is easier to prevent constipation, that to treat a manifest constipation. Aim: To elucidate patient´s experiences of constipation. Methods: The study is a literature review based on nine scientific studies; four qualitative, four quantitative and one with a mixed method. Results: The findings in this study showed that the experiences of constipation vary. The results can be presented through the following categories: A subjective experience being constipated; The need of knowledge about constipation; The impact of constipation on the individual; Effects of treatments for constipation; Experiences of self-treatment for constipation and Experiences of meetings with health professionals. Discussions: The findings were discussed in relation to the theory of suffering by Eriksson (1994) through following themes: Constipation is time consuming; Constipation causes great suffering; How patients are treated is of major importance; Nursing care for constipation needs to be individualized; There is a significant lack of knowledge about constipation; Empowerment is important to cover the sense of control and It´s hard to talk about constipation. Keywords: Constipation, patient´s experiences

Bakgrund: Regional anestesi är en metod som blivit allt vanligare inom sjukvården. Metoden innebär att alla sinnesintryck temporärt elimineras från den valda kroppsdelen där kirurgin ska genomföras, detta görs genom att anlägga en nervblockad. Metoden möjliggör att patienten kan vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp. Den högteknologiska operationsmiljön beskrivs många gånger som opersonlig, distanserad och kall, vilket kan medföra att patienterna upplever osäkerhet och sårbarhet. Således är det av vikt att undersöka patienters upplevelser för att anestesisjuksköterskan bättre ska kunna bemöta, vårda och stödja dem genom kirurgin. Syfte: Studiens syfte var att beskriva patienters upplevelser av att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i regional anestesi. Metod: En strukturerad litteraturstudie med kvalitativ design, baserad på 13 vetenskapliga artiklar. De vetenskapliga artiklarna har analyserades med hjälp av Bettany-Saltikov och McSherrys dataextraktion. Resultat: I resultatet framkom tre huvudkategorier: Miljöns och kirurgins påverkan, Upplevelser av att överlämna sin kropp och Vårdpersonalens betydelse. Upplevelsen av att vara vaken under ett kirurgiskt ingrepp i regional anestesi kan upplevas både positivt och negativt. Vissa patienter upplevde delaktighet och kontroll medan andra upplevde motsatsen. Vidare kunde de uppleva smärta, rädsla, oro och obehag i samband med det kirurgiska ingreppet, trots detta var de generellt nöjda genom interaktionen de hade med vårdpersonalen. Slutsats: Anestesisjuksköterskan har en avgörande roll för patientens upplevelse av att vara vaken under kirurgi. Stöd, tröst och omtanke från anestesisjuksköterskan hjälpte patienten att överkomma sin oro och rädsla. En god kommunikation, information och närhet från vårdpersonalen kan stärka patientens välbefinnande och delaktighet.

Bakgrund: Diabetes typ 2 är en kronisk sjukdom som påverkas av faktorer som övervikt, inaktivitet och genetik. Symtom inkluderar ökad törst och trötthet. Diagnos kräver mätning av blodglukos över tid och behandling fokuserar på livsstilsförändringar och medicinering. Komplikationer kan vara allvarliga, inklusive hjärt- och kärlsjukdomar samt synnedsättning. Egenvård är avgörande i behandlingen. Genom personcentrerad vård kan sjuksköterskan främja patientens välbefinnande och stödja denne att hantera sjukdomen. Syfte: Syftet med studien är att undersöka patienters erfarenhet av egenvård vid diabetes typ 2. Metod: En kvalitativ litteraturstudie, att göra en integrerad sammanställning av kvalitativa forskningsartiklar där nio artiklar har granskats, analyserats för att identifiera nya teman. Resultat: Visar fem teman: Livsstilsförändring är en utmaning, ändrad livsstil ger välbefinnande, kommunikation med sjuksköterskan påverkar, egenvård som ett sätt för att förebygga komplikationer och patienternas kunskap om sjukdomen påverkar. Konklusion: Egenvård är avgörande för att hantera sjukdomen diabetes typ 2. En positiv och stödjande relation med vårdpersonalen, tydlig kommunikation och engagemang från närstående är alla viktiga faktorer för att underlätta livsstilsförändringar. Utbildning och information om sjukdomen spelar en nyckelroll för att stärka patienternas motivation att genomföra förändringar i sin vardag. / Background: Type 2 diabetes is a chronic disease that is affected by factors such as obesity, inactivity and genetics. Symptoms include increased thirst and fatigue. Diagnosis requires measurement of blood glucose over time and treatment focuses on lifestyle changes and medication. Complications including cardiovascular disease and vision loss. Self-care is important in the treatment. Through person-centered care, the nurse can promote the patient's well-being and support him to manage the disease. Aim: The aim of the study is to investigate patients' experience of self-care in diabetes type 2. Method: A Qualitative literature study, to make an integrated overview of qualitative research articles where nine articles have been analyzed to identify new themes. Findings: Shows five themes: Lifestyle change is a challenge, lifestyle change provides well-being, communication with the nurse affects, self-care as a way to prevent complications, patients' knowledge of the disease affects. Conclusion: Self-care is crucial to managing the disease. A positive and supportive relationship with the healthcare staff, clear communication and commitment from relatives are all important factors in facilitating lifestyle changes. Education and information about the disease play a key role in strengthening patients' motivation to implement changes in their everyday lives.