Bakgrund: Självskadebeteende ter sig olika från person till person. Vissa har en underliggande diagnos som gör att de skadar sig själva, andra har yttre påfrestningar som gör att de börjar skada sig själva. Det anses många gånger vara ett rop på hjälp, att de har svårt att hantera svåra känslor. Mötet mellan dessa personer och omvårdnadspersonalen är uppbyggt av kommunikation mellan dessa personers energier och känslor. Då en upplevelse är olika beroende på vem som upplever den. Syfte: Syftet var att belysa hur personer med självskadebeteende upplever bemötandet av omvårdnadspersonal på sjukhus. Metod: Litteraturstudien baseras på elva artiklar. En induktiv analys användes, vilket resulterade i fem kategorier. Dessa var upplevelse av omvårdnadspersonalens okunskap, upplevelse av skuld och skam, upplevelse av omvårdnadspersonalens oförståelse, upplevelse av att vara utan själ samt upplevelse av att få tillbaka sin själ. Resultat: Resultatet baseras på både positiva samt negativa upplevelser av omvårdnadspersonalens bemötande. Det framkom i resultatet att det handlade mest om en okunskap från omvårdnadspersonalen, som sedan bidrog till att personerna med självskadebeteende upplevde skuld och skam samt vara utan själ. Dock fanns det en viss del som visade att omvårdnadspersonal som behandlade dessa personer med respekt och medkänsla gav personerna med självskadebeteende upplevelse av att de hade en själ. Diskussion: Personer med självskadebeteende bör få ett bra bemötande oavsett var de befinner sig. Våra huvudfynd visar hur mycket bemötande påverkar dessa personerna samt hur och när de söker vård.

Bakgrund En kartläggning av stigma med stigmas underliggande betydelser såsom diskriminering, exklusion, makt underläge, etikettering, stereotypisering och fördomar, och hur dessa har en inverkan på personer med beroende när det uppsöker vården. Med en teoretisk utgångspunkt i personcentrerad vård, där mötet mellan patienter och hälso- och sjukvårdspersonal är i fokus. Syfte Att belysa upplevelser av stigma för patienter med substansberoende i mötet med hälso- och sjukvården utifrån ett patientperspektiv. Metod En icke-systematisk litteraturstudie, bestående av 17 peer-reviewed artiklar med ett urval av kvalitativa, kvantitativa och mixad metod, funna i CINAHL och PubMed. Kvalitetsgranskade efter Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för vetenskaplig klassificering samt kvalitet avseende studier med kvantitativ och kvalitativ metodansats. Resultat Patienternas utsagor om tydliga fall då de upplevt stigma, diskriminering, bristande eller utebliven behandling på grund av sitt missbruk, i olika vård och omsorgs sammanhang. Med data och utsagor om bra och dåliga möten, samt förslag på förbättring för hur ett möte kan gå till för att minska stigma. Följder som blir av ett förväntat eller upplevt stigmatiserat bemötande, där utebliven vård, uppföljning och ovilja till rehabilitering är allvarliga biverkningar. Slutsats Det finns en stor misstro mellan personal och patienter, från bådas håll. Patienterna upplever att de inte får den vård och omsorg de har rätt till och enbart bli bemötta som problem. Det uppkommer brister i behandling då patienter inte får den abstinens eller smärtlindring de anser sig behöva. Denna bristande behandling leder till att många patienter ger sig av från sjukhusen utan att fullfölja sin behandling. / Background Mapping of stigma with stigma's underlying meanings such as discrimination, exclusion, power disadvantage, labelling, stereotyping and prejudice, and how these have an impact on people with addiction when they seek care. With a theoretical starting point in person-centred care, where the meeting between patients and health care personnel is in focus. Aim To describe experiences of stigma in patients with substance addiction in the encounter with healthcare from a patient perspective. Method A non-systematic literature review, consisting of 17 peer-reviewed articles with a selection of qualitative, quantitative, and mixed methods, found in CINAHL and PubMed. Quality reviewed according to Sophiahemmet University's assessment tool for scientific classification and quality regarding studies with a quantitative and qualitative method approach. Results The patients' statements about clear cases when they experienced stigma, discrimination, lack of or non-existent treatment due to their addiction, in various care and medical care contexts. With data and statements about good and bad meetings, as well as suggestions for improvement for how a meeting can be done to reduce stigma. Consequences of an expected or perceived stigmatized treatment, where failure to provide care, follow-up, and reluctance to rehabilitate are serious side effects. Conclusions There is a great deal of mistrust between staff and patients, from both sides. The patients feel that they do not receive the care and concern they are entitled to and are only treated as a problem. Deficiencies in treatment arise when patients do not get the abstinence or pain relief, they think they need. This lack of treatment leads to many patients leaving the hospital without completing their treatment.

Kronisk smärta är ett samhällsproblem med stor påverkan på människors liv och som innebär höga kostnader för vården. Tillståndet skapar frustration för både patienter och vårdpersonal på grund av att det saknas effektiv behandling och det är svårt att förklara smärtans uppkomst om ingen somatisk diagnos finns. Detta ledder till att patienterna blir misstrodda och nonchalerade eller sedda som fuskare som vill utnyttja välfärden. Många blir misstänkta för drogberoende och empati saknas i möten med vården. Som en konsekvens tappar patienterna tillit till vården och undviker till och med att söka vård överhuvudtaget. Syftet med denna studie var att beskriva upplevelsen av bemötande inom vården hos patienter med kronisk smärta. Tio vetenskapliga artiklar inkluderades och analyserades efter en noggrann och strukturerad litteratursökning. Ett nytt resultat tog form som indelades i tre huvudkategorier: kronisk smärta - en otillfredsställande diagnos, att bli misstrodd samt att bli lyssnad till och bekräftad. Resultatet diskuterades sedan i relation till annan forskning. Denna studie skulle på ett enkelt sätt kunna tillgodogöras av vårdpersonal och i en förlängning kunna bidra till ökad förståelse för vilka faktorer som underlättar en god vård för patienter med kronisk smärta.

Bakgrund Sömn är ett mänskligt grundläggande behov och essentiellt för upplevd hälsa. Under sömnen sker kroppens fysiska och psykiska återhämtning. Inom slutenvård är det vanligt att patienter drabbas av sömnbrist och sjuksköterskans roll blir viktig för att hjälpa patienter till förbättrad sömn. Genom att sammanställa kunskap från patienters upplevelser av olika sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder kan viktig kunskap för sjuksköterskans profession genereras. Syfte Syftet var att beskriva patienters upplevelse av omvårdnadsåtgärder vid sömn inom slutenvård. Metod Studien bestod av en icke-systematisk litteraturöversikt där artiklar inhämtats genom systematiska databassökningar i två databaser. Studiens resultat baseras på 17 vetenskapliga originalartiklar som analyserats utifrån Sophiahemmet Högskolas bedömningsunderlag för kvalitetsgranskning. Genom integrerad analys som vald metod för dataanalys presenterades resultatet översiktligt utifrån kategorier. Resultat I resultatet redovisades tre huvudkategorier med sju subkategorier. Inom slutenvård framkom det att icke-farmakologiska omvårdnadsåtgärder som dämpar ljud och ljus förbättrar sömnkvaliteten. Likväl även personcentrerade omvårdnadsåtgärder. Genom att lyssna på den enskilda och individanpassa sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder kan en förbättrad sömnkvalitet inom slutenvården uppnås. Utifrån patienters upplevelser inom slutenvård är även upplevt välbefinnande av betydelse för sömnkvaliteten. Vidare betonades sjuksköterskans rutinmässiga omvårdnadsåtgärder. Från patienters upplevelser anses nattliga observationer/rutinkontroller försvåra en sammanhängande sömn. Därför är det viktigt att omvårdnadsåtgärder planeras tillsammans med patienten och därefter utförs med dennes kännedom och delaktighet. Slutsats Från den här litteraturstudien framkom det att det finns utmärkande sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder som patienter gemensamt anser förbättra sömnen inom slutenvård trots att både sömnbehov och sömnrutiner har en stor individuell spridning. Genom att sjuksköterskan ser och tar del av patienters upplevelser av sömn inom slutenvård, kan en ökad medvetenhet och kunskap gällande vilka sömnrelaterade omvårdnadsåtgärder som patienter anser främja sömn leda till att de prioriteras. Därmed kan sjuksköterskan öka patienternas möjligheter till förbättrad sömnkvalitet inom slutenvården och bidra till ökat välmående och förbättrad hälsa. / Background Sleep is a basic human need and essential for perceived health. During sleep, physical and mental recovery takes place. It is common among inpatients to suffer from sleep deprivation and the nurse's role becomes important in helping patients improve sleep. By listening to inpatients' experience of sleep-related nursing interventions, important knowledge for the nurse's profession can be generated. Aim The aim was to describe patients' experience of nursing interventions regarding sleep in inpatient care. Method The study consisted of a non-systematic literature review. The results of the study are based on 17 original scientific articles, which have all been analyzed according to Sophiahemmet University's assessment basis for quality review. Through integrated analysis, results were presented in an overview based on main- and subcategories. Results The result reported three main categories with seven subcategories. In inpatient care, it was found that non-pharmacological nursing interventions that reduce sound and light improve sleep quality. Among the non-pharmacological nursing interventions was also personcentered care mentioned as helpful for inpatients sleep. From patients' experiences, it also clarified that experience well-being is important for the quality of sleep. Furthermore, the routine regarding nursing interventions were emphasized including that nocturnal observations were considered disturbing for coherent sleep and involving the patient in the planning of their care was mentioned as sleep-promoting. Conclusions From this literature study, it became evident that whilst both sleep needs and routines have a significant individual spread there are various sleep-related nursing interventions that patients unanimously consider as sleep-promoting. By listening to patients’ experiences of sleep in inpatient care, an increased knowledge regarding sleep-related interventions can be gained and interventions that promote sleep can be prioritized. With more knowledge, the nurse can increase patients' opportunities for improved sleep quality in inpatient care and contribute to increased well-being and improved health.

Bakgrund: Sjuksköterskans roll i vården runt patienten är att vara omvårdnadsexpert. Vårdrelationen mellan patienten och sjuksköterskan är en viktig del av omvårdnaden. I sitt arbete har sjuksköterskan lagar och regler, riktlinjer och styrdokument att förhålla sig till. Omvårdnadsteorier föreslår olika system för hur en god omvårdnad ska bedrivas. Syfte: Att utforska vilka faktorer som påverkar patienters upplevelser av omvårdnad. Metod: Allmän litteraturöversikt. Uppsatsen är baserad på fyra kvalitativa och sex kvantitativa artiklar hämtade från Cinahl Complete, PsycINFO och PubMed. Artiklarna är kvalitetsgranskade och sammanställda efter resultatens likheter och olikheter. Resultat: Resultatet är presenterat i tre huvudkategorier, Demografiska faktorer, Kommunikation och Kompetens. En patient som får tydlig information, blir behandlad som en människa och som bemöts med vänlighet och respekt känner sig trygg och väl omhändertagen. En sjuksköterska som är kunnig och fingerfärdig och kan använda sig av sina personliga resurser för att få en god relation med patienten utstrålar professionalitet och självsäkerhet och har möjlighet att ge god omvårdnad till patienten Diskussion: Resultatet diskuteras utifrån patientupplevelsen, ramen för sjuksköterskeprofessionen och Joyce Travelbees teori om omvårdnadens mellanmänskliga aspekter / Background: The role of the nurse in caring for the patient is to be the nursing expert. The nurse-patient relation is an important part of nursing care. In her work the nurse has laws and regulations, guidelines and control documents to relate to. Nursing theories suggests different systems to carry out good nursing care. Aim: To explore which factors that affect the patient experience of nursing. Method: Literature review. The essay is based on four qualitative and six quantitative articles retrieved from Cinahl Complete, PsycINFO and PubMed. The articles were quality-reviewed and compiled based on their similarities and differences. Results: The result is presented in three main categories, Demographic factors, Communication and Competence. A patient who gets proper information, is treated like a human-being and with kindness and respect, feels safe and well taken care of. A nurse who is well educated and dexterous and who can use his or hers personal resources to get a good relation with the patient, emits professionality and self-confidence and has a possibility to give good nursing to the patient. Discussion: The result was discussed based on the patient experience, the scope of the profession of the nurse and Joyce Travelbee’s nursing theory