Bakgrund Diabetes är en av de sjukdomar som ökar mest i hela världen, detta medför att även följdsjukdomar förknippade med diabetes ökar. Diabetesretinopati [DRP] är en av dessa följdsjukdomar. Regelbunden ögonbottenfotografering gör att förändringar upptäcks i tid. Följsamheten till ögonbottenfotografering bland patienter med diabetes är dock inte optimal.   Syfte Syftet med studien var att identifiera faktorer som bidrar till att patienter med diabetes har låg följsamhet till ögonbottenfotografering.   Metod Studien utfördes som en systematisk litteraturstudie, med kvalitativa och kvantitativa artiklar för att sammanställa tidigare forskning.    Resultat Studien resulterade i tre huvudkategorier Faktorer relaterade till interaktionen med sjukvården, faktorer relaterade till patientens livssituation och personlighet och faktorer relaterade till det omgivande samhället samt åtta underkategorier. De huvudsakliga faktorer som framkom var brist på information, ekonomiska aspekter samt känslor relaterade till undersökningarna.   Slutsats Genom att identifiera försvårande faktorer kan denna studies resultat användas som utgångspunkt för att utveckla hälsofrämjande åtgärder för en ökad följsamhet. Även annan vårdpersonal, till exempel diabetessjuksköterskan kan få nytta av kunskapen som framkommer. Vidare forskning behövs som behandlar nordiska förhållanden. / Background Diabetes is an increasing health problem all around the world. This means that health problems associated with diabetes are also increasing. Diabetic retinopathy [DRP] is one of these problems. To detect DRP at an early stage, regular fundus examinations are recommended. However, compliance among diabetic patients is not optimal. Purpose The purpose of the study was to identify factors that contribute to patients' with diabetes low compliance to fundus examinations. Method The study was a systematic literature review, including both qualitative and quantitative research in order for a comprehensive compilation of previous studies. Results The result showed three main categories. Factors related to the interaction with the healthcare system, factors related to the patient's life situation and personality and factors related to the surrounding society. There were also eight subcategories. The main factors that emerged were lack on information, economic aspects and emotions related to the examinations. Conclusions By identifying aggravating factors, the result in this study may be useful as a starting point to develop health-promoting actions to increase compliance. Other healthcare professionals, such as the diabetic nurse, may also benefit from the knowledge that emerges. Further research about the conditions in Scandinavia is required.