Examining biblical texts is a constant work of interpretation and there is no doubt that there are different layers of filters. The person who writes and the person who reads the written text are affected by a filter of some kind. Being aware of one's own filter and having an understanding of the context of the text when it was edited as well as its development over time is necessary in the work of interpretation. Problems arise, however, when the exegete who interprets the text wears an unconscious and unspoken filter that colours the interpretation in an unreflective way. If the exegete has a great influence, these unconscious filters can be passed on without being examined or reflected on.The story in Genesis 2-3 about the Garden of Eden and the expulsion from it is one of the most reinterpreted texts in the entire Hebrew Bible. During early Judaism and early Christianity, however, most Rabbis and Church Fathers interpreted the myth from a patriarchal view on women where sin, guilt and death were at the centre of what the myth was about. Therefore, it was refreshing to come across the Jewish feminist researcher Lyn Bechtel's interpretation of the myth in her article “Rethinking the interpretation of Genesis 2.4B-3.24” in the anthology A Feminist Companion to Genesis edited by Athalya Brenner in 1997 with its absence of the theme of the Fall. Instead, according to her interpretation, the myth is about an entirely positive transition from being a child to becoming an adult, about the natural phase when children free themselves from their parents and then manage in the world on their own.This essay aims to compare four modern Jewish and Christian Bible commentaries with Lyn Bechtel ́s contrasting view of what the myth might be about. Through this comparison, the essay aims to discover possible filters which the exegete can be assumed to be coloured by in an unspoken way. The essay is a reception historical comparative analysis in which the biblical commentaries way of dealing with selected interpretive problems, from the essay's feminist perspective, is compared with how the Jewish feminist researcher Lyn Bechtel does the same in her contrasting view of the myth. The interpretation problems specifically studied are the theme of the Fall, the role of the serpent and the view on the man and woman's relationship to each other. The aim is to disclose unspoken filters and thereby start a process of awareness that hopefully opens up to a theology liberated from old traditional patriarchal Judeo-Christian filters. / Att undersöka bibelns texter är ett ständigt tolkningsarbete och att det förekommer olika lager av filter råder det ingen tvekan om. Den som skriver och den som läser den skrivna texten är påverkad av ett raster av något slag. Att vara medveten om sitt eget filter, att ha förståelse för textens sammanhang när den redigerades samt dess utveckling under tidens gång är nödvändigt i tolkningsarbetet. Problem uppstår däremot när exegeten som tolkar texten bär på ett omedvetet och outtalat filter som färgar tolkningen på ett oreflekterat sätt. Har exegeten stort inflytande kan dessa omedvetna filter föras vidare utan att bli granskade eller reflekterade över.Berättelsen i Genesis 2- 3 om Edens Lustgård och utvisandet därifrån är ett av de mest omtolkade texterna i hela den hebreiska bibeln. Under den tidiga judendomen och den tidiga kristendomen har flertalet rabbiner och kyrkofäder dock tolkat myten utifrån en patriarkal kvinnosyn där synd skuld och död stått i centrum för vad myten handlar om. Därför var det uppfriskande att komma över den judiska feministforskaren Lyn Bechtel ́s tolkning av myten i sin artikel ”Rethinking the interpretation of Genesis 2.4B-3.24” i antologin a Feminist Companion to Genesis redigerad av Athalya Brenner med sin avsaknad av syndafallstemat. Istället handlar myten enligt hennes tolkning om en alltigenom positiv övergång från att vara barn till att bli vuxen, om den naturliga fasen när barn gör sig fria från sin förälder för att sedan klara sig ute i världen på egen hand.Denna uppsats syftar till att jämföra fyra moderna judiska samt kristna bibelkommentarer med Lyn Bechtel ́s kontrasterande syn på vad myten kan tänkas handla om. Genom denna jämförelse syftar uppsatsen till att upptäcka tänkbara filter vilka exegeten kan tänkas vara färgad av på ett outtalat sätt. Uppsatsen är en receptionshistorisk komparativ analys där bibelkommentarernas sätt att ta sig an utvalda tolkningsproblem, utifrån uppsatsens feministiska perspektiv, jämförs med hur den judiska feministforskaren Lyn Bechtel gör detsamma i sin kontrasterande syn på myten. De tolkningsproblem som särskilt studeras är; syndafallstemat, synen på ormen samt synen på mannens och kvinnans relation till varandra. Syftet är att synliggöra outtalade filter och därigenom starta en medvetandeprocess som förhoppningsvis öppnar upp för en teologi befriad från gamla traditionella patriarkala judekristna filter.

Sammanfattning Denna studie handlar om socialsekreterares uppfattningar kring begreppet hedersrelaterat våld och förtryck och vilka förutsättningar de har i sitt arbete. Studien fokuserar på att lyfta fram socialsekreterarnas definition av HRV och vilka möjligheter och utmaningar de upplever i sitt arbete. För att besvara studiens syfte och frågeställningar har intervjuer genomförts med ett antal socialsekreterare. Dessa intervjuer visar att hedersrelaterat våld och förtryck är en komplex problematik, som förknippas med familjens heder, kultur och kollektivt tänkande. Studiens resultat visar att det inte finns en sammanhängande definition av hedersrelaterat våld och förtryck, men samtliga socialsekreterare håller med om att det handlar om heder, kultur och patriarkala synsätt. Socialsekreterare upplever många utmaningar i sitt arbete med hedersrelaterat våld och förtryck. Resultatet av studien lyfter fram att socialsekreterare upplever att det är svårt att komma fram till utsatta personer och erbjuder det stöd som de behöver. Dessutom kommer offren ofta från familjer som präglas av ett kollektivt tänkande och de har svårt att fatta sina egna beslut och söka hjälp. Studien visar att det behövs en mer omfattande definition av hedersrelaterat våld och förtryck samt att erbjuda mer information om hur socialtjänsten kan stödja och hjälpa personer som har blivit utsatta för HRV. / abstract This study concerns how social workers perceive the concept of honor-related violence and oppression, and how they relate to that in their work. The study focuses on highlighting the social workers’ definition of honor-related violence and oppression, and the possibilities and challenges that they encounter in their work. To answer the study’s main questions, interviews were conducted with 6 social workers. The results of the study show that the social workers have varying definitions of honor-related violence and oppression. However, they all agree that it is closely related to honor, culture and patriarchal views. Social workers experience many challenges in their work with honor-related violence and oppression. The study’s results highlight that social workers find it difficult to reach people exposed to such violence and provide the needed support. Moreover, the victims of honor-related violence come from families with a collective mentality and they find it hard to make their own decisions and ask for help. The study indicates that a broader and clearer definition of honor-related violence and oppression is needed. Apart from that, the social services need to offer more information about how they can support or help people that have been victims of honor-related violence and oppression.