Paul Creston (1906-1985) was one of the most significant American composers from the middle of the twentieth century. Though Creston maintained elements of the nineteenth-century Romantic tradition and was categorized as a “Neo-Romantic” or “20th-century traditionalist,” many of Creston’s compositions contain elements of Baroque music. His Piano Sonata, Opus 9 provides significant examples of Baroque elements, while already foreshadowing his mature style. The purpose of this study is to explore Baroque elements in the compositional language of Paul Creston’s Piano Sonata, Opus 9. All four movements of the Piano Sonata will be examined in regards to its stylistic features associated with Baroque practices. These features mainly consist of rhythm, texture, imitative writing, and repeated phrase structure. Each category of the study will include comparisons of Domenico Scarlatti’s keyboard sonatas with Creston’s sonata. Through an examination of the Piano Sonata and its Baroque elements, this study hopes to inspire renewed interest in the work among musicians and to help the performer give a more stylistically coherent, and accurate, performance.

Paul Creston var en nytänkande och delvis självlärd kompositör som år 1939 komponerade en sonat för saxofon och piano. Syftet med detta arbete var att genom en analys av Crestons sonat ge en enskild musiker ökad förståelse för musikaliska utmaningar. Genom en systematisk analysmetod uppbyggd av musikaliska former, teman, motiv och harmonik analyserades verket. Analysen utfördes först satsvis och därefter analyserades verket som helhet. Resultatet visade på att en djupgående musikalisk analys förbättrar musikerns interpretation och tolkning. Vidare presenterades även resultatet att musikanalys som verktyg i inövningen kunde förkorta själva inlärningsfasen i övningen. Diskussionen visade slutligen på att denna studie krävde fler liknande studier med större omfång för att med säkerhet stärka resultaten. / <p>Inspelning bifogas med</p><p>Sonata för altaxofon i ess och piano, opus 19 Paul Creston Medverkande musikerAnna Johansen - saxofon Mårten Landström - piano </p>

The general purpose of this paper is the discussion of the interpretation and performance of rhythm within the context of Paul Creston's five rhythmic structures. Specific objectives are to bring to light Creston's unique rhythmic terminology, theories, and structures; and to interpret rhythm at the piano with an emphasis on accent, pedaling, articulation, balance of textures, and pace.

No description available.