Syftet med vår studie är att undersöka vad respektive fritidshems Instagram-konto kommunicerar samt synliggöra likheter och skillnader mellan kontona och om de har en geografisk betydelse. 34 Instagram-konton har analyserats med hjälp av en semiotisk bildanalys följt av en konnotation av fem utvalda konton. Vårt resultat visade att fritidshemmen främst använde sina Instagram-konton för att visa upp verksamheten då bilderna till största del bestod av aktiviteter som fritidshemmet arrangerade. Instagram-kontona används även som en informationskanal där bilder publiceras för att nå ut till vårdnadshavare med information. I analysen synliggjordes teman och vad de fem utvalda kontona kommunicerade där fyra utmärkande teman framträdde: information till vårdnadshavare, IKT med koppling till läroplanen, utomhusaktiviteter i och utanför skolan samt studiebesök med en speciell aktivitet. Som slutsats konstaterar vi att Instagram är ett fungerande komplement till dokumentation och vi ser stora utvecklingsmöjligheter.

Syftet med denna studien är att undersöka hur pedagoger reflekterar över kunskapssynen kring utomhuspedagogiken samt dess hinder och möjligheter. De berörda verksamheterna i studien har olika socioekonomiska- samt kulturella skillnader. Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer som insamlingsmetod, där vi genom nio intervjuer i form av enskilda- och par intervjuer synliggjort och jämfört pedagogers uppfattningar och reflektioner kring utomhuspedagogiken, samt vad de olika verksamheterna har för likheter och skillnader. Teorierna som använts omfattar Sociokulturella perspektiv, barnperspektiv och växelverkan mellan teori och praktik. Teorierna valdes för att förstå hur elevers inlärningsförmåga påverkas av utomhusverksamheten och hur man kan främja en inkluderande arbetsmiljö. Studien påvisade att kunskapssynen kring utomhuspedagogiken kunde se olika ut beroende på pedagogernas individuella definitionen på utomhuspedagogiken, däremot ansåg samtliga informanter att utomhuspedagogiken var betydelsefull för elevernas undervisning. Verksamheterna hade likheter och skillnader i vad de ansåg vara faktorer som möjliggör eller hindrar bedriften av utomhuspedagogiken.

Syfte och frågeställningar Det övergripande syftet är att undersöka hur gymnasielärare i ämnet idrott och hälsa resonerar kring undervisningsstilarnas betydelse för elevernas lärande. Studien syftar till att besvara följande frågeställningar: (1) Hur resonerar idrottslärare om undervisningsstilar i relation till elevers lärande? (2) Hur upplever lärare användandet av undervisningsstilar? (3) Hur skiljer sig tankarna mellan idrottslärare med olika arbetserfarenheter? Metod Studien utgår från en deduktiv kvalitativ ansats som är i form av en tvärsnittsstudie. Datainsamlingen skedde genom fem semistrukturerade intervjuer med gymnasielärare i  ämnet idrott och hälsa. Intervjuerna transkriberades och analyserades sedan utifrån grundad teori. Analysen baserades på fyra teman bakgrund, undervisningsstilar, exempel på undervisning och elevernas lärande. Mosstons spektrum användes som ett teoretiskt ramverk i studien. I analysen användes även läroplansteorin i syfte att få en fördjupad diskussion.   Resultat Studien visar på att alla respondenter, oberoende av arbetserfarenhet, använder sig av en variation av undervisningsstilar. De nyexaminerade respondenterna tenderar att ha en ökad medvetenhet gällande användandet av dem. En längre arbetserfarenhet leder till ett ökat användande av elevcentrerad undervisning, dock tenderar yttre faktorer såsom tid och grupp påverka respondenternas val av undervisningsstilar. Respondenterna tenderar att använda samma undervisningsstil eller undervisningsstilar kopplat till specifika moment från år till år. Vid olika moment kan däremot inslag av olika undervisningsstilar omedvetet användas, i syfte att alla elever ska erhålla ett lärande. Slutsats En variation av undervisningsstilar och en systematisk användning av dem är nyckeln till en ökad kunskap hos eleverna. För att detta ska kunna förverkligas krävs en ökad medvetenhet hos lärarna om hur de använder undervisningsstilarna på bästa sätt, vilket i sin tur kan bidra till en ökad individanpassning. Vi anser att ett större fokus bör läggas på undervisningsstilarna i utbildningen för lärare, i syfte att medvetna val ska kunna tas gällande undervisningsstilarna och en känsla av trygghet ska kunna infinna sig hos läraren. Vi anser därmed att rätt användning av de olika undervisningsstilarna kan bidra till ett ökat lärande hos eleverna. / Aim The overall purpose is to examine high school teachers' in physical educations (PE) reasoning regarding the significance of teaching styles for students’ learning. The study aims to answer the following questions: (1) How do PE teachers’ reason about teaching styles in relation to students' learning? (2) How do teachers experience the use of teaching styles? (3) How do the thoughts differ between PE teachers’ with different work experiences? Method The study is based on a deductive qualitative approach which is in the form of a cross-sectional study. The data was collected through semi-structured interviews with five high school PE teachers. The interviews were transcribed and subsequently analyzed based on the Grounded Theory. The analysis was based on four themes: background, teaching styles, examples of teaching and students' learning. Mosston's spectrum was used as a theoretical framework in the study. The analysis also used the curriculum theory in order to achieve an in-depth discussion.  Results The study shows that all respondents, regardless of work experience, use a variety of teaching styles. The newly graduated respondents have a tendency to have an increased awareness regarding their use of the teaching styles. A longer work experience leads to an increased use of student centered teaching, however, external factors such as time and group tend to influence the respondents choice of teaching styles. The respondents have a tendency to use the same teaching style or styles linked to specific segments from year to year. However, a variety of teaching styles can involuntarily be used in the various segments in order for all students to obtain learning. Conclusions The key to increase knowledge among students is to use a systematic variation of teaching styles. For this to become a realization, an increased awareness is required from the teacher regarding how they use the teaching styles in the best way. This can contribute to an increased individual adaptation. We believe that teacher education should have a greater focus on the teaching styles, in order for teachers to make conscious choices which will contribute to a sense of security within the teacher in the use of the teaching styles. Finally we believe that the correct use of the different teaching styles can contribute to increased learning among students.

Syfte Studien undersökte vad lärare gör för att skapa en motivationsskapande relation ur ett elevperspektiv. Denna typ av relation definierades utifrån konceptet om en “ömsesidig autonomi” inom teorin “relationship motivation theory” (RMT). Tre frågeställningar formulerades, två handlade om hur elever upplever lärare som de har eller saknar en ömsesidig autonomi med och den sista frågade vad lärarna upplevdes göra för att skapa en ömsesidig autonomi. Metod Ett kvalitativt tillvägagångssätt användes för att få svar på frågeställningarna, detta genom semistrukturerade intervjuer med en deduktiv metod. En innehållsanalys med utgångspunkt i RMT användes för att bearbeta datan från intervjuerna. Urvalsgruppen bestod av åtta före detta gymnasieelever, hälften män och kvinnor, som hade tagit studenten för max två år sedan.  Resultat Ett resultat av analyserna var att respondenterna var relativt eniga om vad som behövdes för lärarens agerande i helklass. Många tryckte på vikten av att se elever som individer och inte en grupp, att visa tillit och ge eget ansvar uppskattades också mycket samt att vara skämtsam och avslappnad underlättade för att ställa frågor. Beträffande hur lärarna agerade mot individuella elever så handlade det ofta om anpassning till elevens förutsättningar. Åtskilliga respondenter beskrev lärare som kunde vara förstående, ifall eleven gick igenom en tuff period och anpassa sig därefter, i ett mycket positivt ljus. Lärare som upplevdes mer likgiltiga och anpassade sig sällan för olika individers behov, beskrevs istället som negativa. Slutsats Den ömsesidiga autonomin verkar kunna stärkas bland annat genom att läraren uppmärksammar elever som individer, står för sina misstag och visar tillit till eleverna. En avsaknad av ömsesidig autonomi handlar mer om att detta saknas än något som läraren gör. / Aim The study examined how teachers can create a motivational relationship from a student perspective, defined by the concept "mutual autonomy" within the theory "Relationship Motivation Theory" (RMT). Three questions were formulated, two about how students experience teachers with whom they have or lack mutual autonomy, respectively, and the last about the teachers’ expected actions to create a mutual autonomy.  Method A qualitative approach was used to get answers to the questions through semi-structured interviews with a deductive method. A content analysis based on RMT was used to process the data from the interviews. The respondents selected for the interviews consisted of a group of eight former high school students, men and women in equal numbers, who had graduated less than two years ago. Results The analyses resulted in that the respondents approximately agreed considering the actions needed of teachers versus the entire class. Many emphasized the importance of seeing the students as individuals. Much appreciated was to show trust and give personal responsibility, as also to be humorous which facilitated asking questions. The teachers’ behavior towards individual students often was a matter of adapting to the student's conditions. Many respondents described teachers, who were understanding if the student went through a tough period and then adapted to that, in a very positive light. The teachers who were perceived as more indifferent and seldom adapted to individuals, were instead seen negatively. Conclusions Mutuality of autonomy seems to be strengthened by teachers paying attention to students as individuals, admitting own mistakes and showing trust to the students. A lack of mutual autonomy is more a result of the teacher being passive than a concrete action.

Syftet med denna studie har varit att fördjupa kunskapen om hur modersmålslärare i sin undervisning förhåller sig till skönlitteratur, vilka didaktiska val de gör i fråga om skönlitteratur och hur de använder sig av olika skönlitterära genrer i språkutvecklande syfte utifrån elevers olika behov.För att genomföra studien har jag använt mig av kvalitativa intervjuer med elva arabiska modersmålslärare från olika bakgrunder och dialekter. Eftersom min studie är begränsad till elva deltagare kan resultatet inte generaliseras utan att inhämta ytterligare underlag från fler lärare.Resultatet visar att lärarna anser att skönlitteratur är viktig som läromedel i modersmålsundervisning i mötet med arabisktalande elever eftersom det är MSA-utvecklande. Skönlitteraturens innehåll är rikt på olika ord och begrepp som kan gynna elevers språkutveckling. Samtliga intervjuade lärare anser att valet av skönlitteratur och undervisningsformer ska utgå från elevernas intressen och förkunskaper. Studien visar också att användningen av skönlitteratur innebär att eleverna i undervisningsmiljön uppmuntras till interaktion, kontextrika möjligheter och till att ge och söka språklig stöttning samt uppmuntras att uttrycka sig i tal och skrift, på modern standard arabiska, oavsett elevernas språknivå.

Syfte och frågeställning Syftet med studien är att undersöka vad som motiverar eleverna samt inte motiverar dem att delta under idrott & hälsa lektionerna. Frågeställningarna som kommer genomsyra studien är: - Vilken är elevers inställning till ämnet idrott & hälsa? - Vad motiverar dem till att delta eller inte delta? Metod Metoden som valdes i studien var en kvalitativ intervjumetod. Två gymnasieklasser valdes ut och tre från vardera klass intervjuades. Intervjufrågorna formades utifrån frågeställningar samt studiens teoretiska referensram, Self Determined Theory. Resultat Resultatet visar att de flesta elever med idrottsbakgrund är mer motiverade under idrottslektionerna samt att deras känsla av kompetens, samhörighet och autonomi spelar en stor roll gällande deras motivation. En annan viktig faktor var lärarens undervisningsstil. En entusiastisk, engagerad och tydlig lärare bidrog till att allt fler elever blev mer motiverade. Slutsats Det som studien har visat rimmar med tidigare forskning som presenterats. Lärarens entusiasm och kunskap smittar av sig till eleverna och kan bidra till en ökad motivation. Trots att vi fokuserade på ämnet idrott & hälsa var det matematikläraren som visade hur viktigt det är med en engagerad och entusiastisk lärare. Något annat som kom fram under studiens gång var begreppen kompetens, samhörighet och autonomi. Saknar individen något av detta kan det leda till brist på motivation. Känner eleven istället kompetens, samhörighet och autonomi kan det lättare bidra till utveckling av inre motivation. Det är en större chans att uppnå inre motivation om individen kan känna av alla tre begreppen? Slutligen visar studien att om lektionsinnehållet har ett tydligt syfte samt en koppling till framtiden, eller hur de kan använda sig av kunskapen utanför skolan, ledde det till en större motivation bland eleverna. / Aim The aim of the study is to investigate what motivates the students and does not motivate them to participate in the physical education lessons. The following issues have been used, -What is the students attitude to physical education class ? -What motivates them to participate or not participate? Method The method chosen in the study was a qualitative interview method. Two high school classes were selected and three from each class were interviewed. The interview questions were based on our issues and the study's theoretical frame of reference, Self Determined Theory. Results The result shows that most students with sports backgrounds are more motivated during the physical education lessons, and that their sense of competence, affinity and autonomy play a major role in their motivation. Another important factor was the teacher's teaching style. An enthusiastic and committed teacher contributed to an increasing number of students becoming more motivated. Conclusions The study has strengthened previous research presented. The teacher's enthusiasm and knowledge spreads to the students and can contribute to increased motivation. Although we focused on the subject of physical education, it was the mathematics teacher who showed how important it is with a committed and enthusiastic teacher. Something else that emerged during the study was the concepts of competence, affinity and autonomy, if the individual lacks any of the concepts, it can lead to a lack of motivation. If the learner has skills, affinity and autonomy instead, it can more easily lead to inner motivation. It is a greater chance to achieve inner motivation if the individual can sense all three concepts. Finally, we also found that if the lesson content has a clear purpose and a connection to the future, or how they can use the knowledge outside the school, leads to a greater motivation among the students.

Vår studie syftar till att undersöka lärares upplevelser av hur de inkluderar elever med ADHD i sin undervisning samt hur anpassad deras undervisning är efter läroplanen. Vi vill kunna besvara forskningsfrågorna: Hur anpassar lärare sin undervisning utifrån läroplanen? På vilka sätt arbetar lärare inkluderande med elever som har ADHD? Vi har använt oss av en kvalitativ metod där vi intervjuat sex utbildade idrottslärare som har erfarenheter av elever med ADHD diagnos som i dagsläget undervisar på mellanstadiet. Vi har gjort en tematisk analys av vår data vilket resulterade i tre teman som vi valt att namnge a) miljöns påverkan påundervisning av god kvalité, b) relationer betyder allt c) bedömningssvårigheter. Efter vår tematisering kom vi fram till att lärarna anpassar miljön och sitt ledarskap på idrottslektionerna för att bedriva en inkluderande undervisning för alla elever utifrån läroplanen. Hur väl lärarna lyckas med sina anpassningar blir centralt för hur kunskapen kommer tillgodoses av alla elever i gruppen. Lärarnabeskriver svårigheter som ofta förekommer för elever med ADHD, vilket försvårar bedömning i praktiska och teoretiska moment. Alla sex lärare vi intervjuat berättar att relationen till eleverna är den viktigaste aspekten för hur deras undervisning kommer att fungera. I läroplanen beskrivs en undervisning som alla elever har rätt till oavsett olikheter, en inluderande undervisning i en skola för alla. För att kunna utbilda sina elever och erbjuda en inkluderande undervisning krävs det att man är påläst om hur detta görs på bästa sätt. Vår studie kan vara betydelseful lför studenter och alla som är intresserade av pedagogik eller arbetar med ungdomar både i och utanför skolan. Läsaren kommer att uppmärksammas på vanligt förekommande svårigheter i samband med idrottslektioner och se exempel på hur man bör anpassa sin undervisning för att arbeta inkluderande medheterogena grupper. Det kommer att framgå av redovisningen, varför vikten av relationen till eleverna är en viktig anpassning.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka vilket synsätt verksamma och behöriga gymnasielärare i idrott och hälsa har på ämnesområdet friluftsliv. Studien avser vidare att undersöka vad lärarna anser är viktig kunskap i friluftsliv samt hur lärarnas synsätt speglas i lärarnas didaktiska val gällande undervisning och bedömning i friluftsliv. De frågeställningar som har använts är: Vad anser lärarna att kunskap i friluftsliv är? Hur påverkar lärarens syn på friluftsliv de didaktiska valen i undervisningen? Vilka kunskaper bedöms i friluftslivsundervisningen? Metod Studien tar utgångspunkt i en kvalitativ ansats och semistrukturerade intervjuer ligger till grund för datainsamlingen. Det har använts ett bekvämlighetsurval som består av sex behöriga gymnasielärare i idrott och hälsa. Respondenterna arbetar i olika skolor i Stockholmsområdet. Intervjuerna genomfördes både via fysiska och digitala möten. Intervjuerna spelades in och transkriberades för att sedan analyseras genom innehållsanalys. Resultat Samtliga lärare i studien anser att friluftsliv innebär någon form av vistelse i naturen. I undervisningen ligger fokus på att eleverna ska lära sig traditionella friluftstekniker såsom att orientera, laga mat och göra upp eld samt kunna allemansrätten och olika säkerhetsaspekter. Respondenterna anser att det inte tydligt framkommer i läroplanen vad eleverna ska lära sig i friluftsliv och de menar att det finns en rad olika faktorer som påverkar undervisningen. De påverkande faktorerna som de flesta av respondenterna nämner är skolans geografiska placering, tid och ekonomi. För att undervisa i ”riktigt” friluftsliv behövs en naturmiljö vilket medför att den praktiska undervisningen oftast är förlagd till friluftsdagar för att kunna ta sig till en åtråvärd plats. Hur bedömningen sker och vad som ligger till grund för bedömningen varierar. Slutsats Studien visar att lärarnas synsätt på vad friluftsliv innebär verkar i hög grad påverka deras möjligheter att genomföra friluftslivsundervisning. Lärarnas syn på friluftsliv är i linje med den officiella definition av friluftsliv där upplevelse och rekreation står i centrum. Lärarna gör inte någon distinktion mellan friluftsliv i och utanför en skolkontext. Bedömningen i friluftsliv anses vara utmanande och vad som bedöms varierar bland lärarna. / Aim The aim of this study is to investigate the views on friluftsliv among physical education and health (PEH) high school teachers. Furthermore, the study intends to investigate what the teachers consider to be important knowledge in friluftsliv and how the teachers’ views are reflected in the teachers’ didactic choices regarding teaching and assessment. The questions that have been used are: What do teachers think the knowledge in friluftsliv is? How does the teachers’ view of friluftsliv affect the didactic choices in teaching? What knowledge is assessed in friluftsliv? Method The study is based on qualitative methodology, where semi-structured interviews form the basis for data collection. A convenience sample has been used, consisting of six qualified upper secondary school teachers in physical education and health. The respondents work in different schools in the Stockholm area. The interviews were held both on site and digitally. The interviews were recorded and transcribed and then analyzed by using a content analysis. Findings All teachers in the study believe that friluftsliv involves some form of stay in nature. The teaching focuses on students learning traditional outdoor techniques such as orienteering, cooking, making fires and knowing the right of public access and various safety aspects. The respondents believe that it is not clear in the curriculum what the students should learn in friluftsliv and they believe that there are a number of different factors that affect the teaching of friluftsliv. The school's geographical location, time and finances are factors that most of the respondents mention. To teach "real" friluftsliv a natural environment is needed, which means that the practical teaching is usually conducted in outdoor days to be able to get to a desirable location. How the assessment takes place and what forms the basis for the assessment varies. Conclusions The study shows that teachers' views on what friluftsliv entails affect their opportunities to carry out friluftsliv teaching. The teachers' view of friluftsliv is in line with the official definition of friluftsliv where experience and recreation are at the center. Teachers do not make any distinction between friluftsliv in and outside a school context. The assessment in friluftsliv is considered challenging and what is assessed varies among the teachers.

No description available.

No description available.