No description available.

Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka vad mellanstadieelever anser om rörelsepauser i ordinarieundervisning, samt hur de ser på lärandet i relation till rörelsepauser. - Vilken attityd har elever till rörelsepauser i ordinarie undervisning? - Hur självskattar elever effekten av rörelsepauser? - Hur självskattar elever att rörelsepauser påverkar deras lärande och hälsa? Metod En enkätstudie har genomförts på en skola i Stockholm där enkätens frågor har varit koppladetill studiens frågeställningar. Urvalet var 109 elever i årskurs 4 - 6. Det var 52 pojkar, 55flickor och 2 stycken som valde alternativet annat på frågan gällande respondentens kön somdeltog i studien. Enkäten omfattade 13 stycken frågor som skoleleverna individuellt harbesvarat i form av kryssalternativ under lektionstid. Studien har följt Vetenskapsrådets (2002)fyra forskningsetiska krav med betoning på samtyckeskravet då studien bemött barn under 18år. Den data som undersökningen genererat analyseras med hjälp av en teoretiskutgångspunkt som benämns förkroppsligat lärande som är en förgrening från den kognitivatraditionen. Resultatet redovisas därefter i figurer. Resultat Studiens resultat påvisar att majoriteten av mellanstadieeleverna har en positiv uppfattningoch attityd till rörelsepauser. Merparten av eleverna ser ett positivt värde i rörelsepausernaseffekter på humör, mående, koncentration, stresshantering och motivation till skolarbete.Resultatet visar skiftande svar på hur eleverna anser att rörelsepauser påverkar deras hälsa,kropp och hjärna. Slutsats Resultatet visar på att majoriteten av elever i årskurs 4 - 6 anser att aktiva klassrum därrörelsepauser utförs är ett gynnsamt verktyg att använda sig av i skolundervisningen. En stordel av studiens respondenter upplever att rörelsepauser har positiva effekter på psykiskamentala förmågor som således har en inverkan på lärande och kognitiva förmågor.

Syftet med studien är att undersöka hur fritidshemslärare beskriver sitt arbete för att stärkaelevers förmåga att tänka kritiskt och ha en ansvarsfull kommunikation i ett digitaltsammanhang. Studien syftar även till att undersöka vilka utmaningar fritidshemslärare kanstöta på under arbetsprocessen, men likaså att se vilka framgångsfaktorer som går attidentifiera vid arbetet. Val av metod är kvalitativ, där semistrukturerade intervjuergenomförts för att besvara studiens frågeställningar. Den kvalitativa empirin som samlades inbearbetades med en kvalitativ analysmetod: kodning, tematisering och summering. Resultaten visar att fritidshemslärare använder ett brett sortiment av olika metoder ocharbetsformer i sitt arbete. En vanligt förekommande arbetsmetod bland fritidshemslärare äratt inkludera elever i diskussioner, vilket kan minska risker och främja möjligheter förutvecklingen av elevers digitala kompetens. Utifrån det empiriska resultatet medgerfritidshemslärare att utmaningar de stöter på i arbetsprocessen framkommer i olika former.Minskat samarbete med vårdnadshavare, brist på digitala resurser och ett icke-befintligt stödpå en organisatorisk nivå är några andra utmaningar fritidshemslärare nämner. Mätningen avelevers framgångar är en svår uppgift enligt våra informanter. Dock går det att seframgångsfaktorer i olika former.   Några av de fritidshemslärare som har blivit intervjuade betonar vikten av att utveckla sinaegna digitala färdigheter och egenskaper, vilket kan vara en avgörande faktor i hur de skaparförutsättningar som gynnar elevers utveckling.

No description available.

Syftet med detta examensarbete är att undersöka hur lärare använder sig av bildstöd i fritidshemmet. Studien grundar sig ur en kvalitativ forskningsmetod där semistrukturerade intervjuer använts för att samla in empiri från fem informanter. Samtliga informanter är utbildade lärare och jobbar inom det svenska fritidshemmet. För att analysera intervjuerna har studerats utgått från ett relationellt och ett kategoriskt perspektiv. Resultatet av studierna visar att samtliga lärare ser bildstöd som ett bra verktyg för att hjälpa elever. Samtliga lärare har en vilja att arbeta med bildstöd men det är endast tre av lärare som använder verktyg i fritidshemmet. En anledning till avsaknaden kan bero på bristande kompetens för hur och varför bildstöd ska användas. Fyra av fem lärare anser att lärarutbildningen borde lägga ett större fokus på utbildning för hur bildstöd kan användas.

The aim of this study is to highlight meaningful factors that are important for how the transition between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities is performed. To highlight these factors, we use three resaearch questions; How is the transition between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities organized according to the representatives of the professional groups involved in this process? Which success factors do these professional groups describe as central to the transition between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities? What dilemmmas do the professional groups describe as hindering in the transistion between pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities? The study has its starting point in a qualitative approach and the analysis tools used in the study are thematic analysis and Bromfenbrenner`s system theory. To answer the questions, focus group interviews with professional groups from pre-school and compulsory school for students with intellectual disabilities have been used as a method. Through focus gruop interviews we have highlighted the interview participants`experiences regarding the transition process and its success factors as well as dilemmas. The study shows that in many cases there is a lack of resources in the form of time and qualified staff to carry out the activities required for a successful transition. This is reflected upon that the preparations that is needed for a positive transition is not possible to carry through. During interviews, the professional groups expresses that every transition is unique and that every student needs differ, which shows on the great importance that time and resources are given to create possibilities for a successful transition.

No description available.

The purpose of the study was to describe and analyze the concept of principals' professional skills from the accountable authority’s perspecitive and to identify which leadership ideals that emerge. The empirical evidence consists of 85 recruitment advertisements and of five cognitive maps from the same number of interviews with superintendents. The theoretical framework used in the study is made up of five leadership ideals. I have used qualitative content analysis linked to the study of recruitment advertisements and I have been inspired by phenomenographic analysis of my cognitive maps. In the selected recruitment advertisements, education and experience, mainly appear linked to being a professionally skilled principal. The leadership actions that stand out most clearly are abilities such as collaboration, having a communicative ability and being able to enthuse staff. Among the interviewed superintendents, no education or experience appears at all linked to the concept of a professionally qualified principal. Instead, superintendents highlight knowledge and abilities to a greater degree and that a professionally skilled principal needs to have a widened perspective. The leadership actions that appear most clearly in the superintendent's descriptions are the ability to cooperate/collaborate and the characteristic of being safe and trusting. The leadership ideal that is primarily expressed in the recruitment advertisements and the superintendent’s interviews is the postheroic leadership. In addition, it seems that over time there has been a shift from the heroic leadership ideals towards a more postheroic leadership with changes in laws, governing documents and with changes in society in general. / Undersökningens syfte var att beskriva och analysera begreppet rektorers yrkesskicklighet ur ett huvudmannaperspektiv samt att identifiera vilka ledarskapsideal som framträder. Empirin består av 85 rekryteringsannonser och av fem föreställningskartor från lika många intervjuer med skolchefer. Det teoretiska ramverket som används i studien är uppbyggt av fem olika ledarskapsideal. Jag har använt mig av kvalitativ innehållsanalys kopplat till studien av rekryteringsannonser och jag har inspirerats av fenomenografisk analys av mina föreställningskartor. I de utvalda rekryteringsannonserna framträder främst utbildning och erfarenhet kopplat till att vara yrkesskicklig. De ledarskapshandlingar som tydligast framträder är förmågor såsom att samarbeta, ha en kommunikativ förmåga samt att kunna entusiasmera personalen. Bland de intervjuade skolcheferna framträder inte utbildning eller erfarenhet alls kopplat till begreppet yrkesskicklig rektor. Skolcheferna lyfter i stället i högre grad fram kunskaper och förmågor samt att en yrkesskicklig rektor behöver ha ett vidgat perspektiv. De ledarskapshandlingar som framträder tydligast i skolchefernas beskrivningar är förmågan att samverka/samarbeta samt egenskapen att vara trygg och ha tillit. Det ledarskapsideal som framför allt kommer till uttryck i rekryteringsannonserna och skolchefernas intervjuer är det verksamhetsorienterade ledarskapet. Dessutom ter det sig som att det över tid har skett en förskjutning från de heroiska ledarskapsidealen mot ett mer verksamhetsinriktat ledarskap med förändring av lagar, styrdokument och med förändringar i samhället i stort.

The purpose with this thesis is to explore pedagogical opportunities of tabletop roleplaying inSwedish leisure time centers. To test this, we created our own tabletop roleplaying game,inspired by existing games such as Dungeons and Dragons. We played the game with pupilsfrom the second grade, containing two different groups deferring between four and sixparticipants. As a theoretical base we used situated learning where we foremost work with theconcepts; communities of practice, adaptations and legitimate peripheral participation. The results show that the game can be played with a positive outcome for the participants.Particularly with group development, moral discussions, character growth and foremost beinga fun experience for the children. However, we also discuss the many challenges of such anactivity. Such as the moral problems of “killing” creatures in a fantasy game. Moreover, thegame poses a great pedagogical challenge for the teacher that demands time, patience andengagement with the players. The study shows that the game proves to be relevant and engagingeven for younger pupils with some alterations from the original Dungeons and Dragons

Denna syfte till att undersöka elevernas och lärarens perspektiv på användning av digitala verktyg i modersmålsundervinsningen och hur dessa perspektiv relateras i praktiken i skolverksamheten.genom kvaliatativa intervjuer med både elever och lärare fokuserar studien på att utforska hur digitala verktyg integreras och används i modersmålsundervisning.Resulataten av dessa intervjuer avslöjar överaskande likheter och skillnader mellan elevernas och lärarnas synpunkter, vilket ger en djupare förståelse för dynamiken och utmaningar i användningen av digitala verktyg i modersmålsundervisningen.Studien utgår från den sociokulturella teorin om lärande, mediering och zonen för proximal utveckling(ZPD).Metoden består av kvalitativa intervjuer med fyra lärare och fem elever i form av fokus grupper, vilket syftar till att skapa en djupare förståelse för ämnet samt deras synpunkter.Studiens resulatat visar att båda elever och lärare ser fördelar med användning av digitala verktyg i modersmålsundervisnigen,såsom möjligheten till interaktivitet och tillgång till olika resurser för språkinlärning.Samtidigt identifieras utmaningar relaterade till bristande tekniksk kompetens och kontroll över elevernas aktiviteter.denna insikt ger väsenlig förståelse för behoven och utmaningar för att integrera digitala verktyg i modersmålsundervisningen.