Cooperation between Fritidslärare and Primary Teachers – A qualitative study about after school teacher’s and primary teacher’s cooperation and effects of cooperation.

No description available.

No description available.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Syftet med studien är att undersöka vilka möjligheter som finns för lärare i idrott och hälsa på gymnasiet att bedriva friluftsliv i skolans närmiljö utifrån deras uppfattning om platsens pedagogiska potential. Studiens frågeställningar är Vilka uppfattningar har lärare i idrott och hälsa på gymnasiet om platsens betydelse för undervisning i friluftsliv? Hur bedriver lärare i idrott och hälsa på gymnasiet friluftsliv i skolans närmiljö? På vilket sätt anser lärare i idrott och hälsa på gymnasiet att platsen kan vara en möjlighet eller en begränsning för undervisning i friluftsliv? Metod Studien baseras på kvalitativa semistrukturerade intervjuer för en djupare förståelse av respondenternas uppfattningar. Bekvämlighetsurval gav ett underlag på sex legitimerade gymnasielärare i idrott och hälsa som deltog i undersökningen. Intervjuerna genomfördes via möte, facetime och telefon och spelades in med smartphone. Data transkriberades, tematiserades och kodades inför analysen. För att förstå lärarnas agerande används Bourdieus handlingsteori som förklaringsmodell. Resultat De gymnasielärare i idrott och hälsa som deltagit i studien använder inte platsbaserad undervisning som pedagogiskt verktyg i friluftslivsundervisningen. Platsen används främst som arena för fysiska aktiviteter. I skolans närmiljö övas friluftstekniker blandat med teoriundervisning som förberedelse inför friluftsdagar. Lärmiljön ska upplevas som autentisk för att efterlikna exklusivt friluftsliv. Vid val av plats anges praktiska aspekter som schemalagd tid, avstånd och resurser som begränsande faktorer. Slutsats Vår slutsats är att platsbaserad undervisning i skolans närmiljö varken är en doxa eller praktik i fältet friluftsliv. I lärarnas habitus saknas erfarenhet av platsbaserat friluftsliv vilket begränsar deras synsätt på platsens pedagogiska lärpotential. Brist på erfarenhet av platsbaserad undervisning i kombination med praktiska hinder begränsar lärarnas synsätt på platsens pedagogiska lärpotential. För att minska gapet mellan forskning och praktik kan lärarutbildningen och kompetensutveckling vara en väg till ökad kunskap i platsbaserad pedagogik. / Abstract Aim The purpose of the study is to investigate what opportunities exist for teachers in physical education and health at upper secondary school to conduct outdoor life in the school's immediate environment based on their perception of the place's pedagogical potential. Our question formulations are Which interpretations do physical education teachers in upper secondary school have about importance of the place in outdoor education? How do physical education teachers in upper secondary school manage outdoor education in the school’s ambient environment? How do physical education teachers in upper secondary school consider place as a possibility or limitation for outdoor education? Method This study is based on qualitative semi-structured interviews to gain a deeper understanding of respondents' perceptions. Using convenience sampling, six certified upper secondary school teachers in physical education participated. Interviews were conducted via meeting, facetime and telephone and were recorded by smartphone. Data was transcribed, thematised and coded to be analyzed. To understand the teachers' actions, Bourdieu's action theory is used as an explanation model. Results Upper secondary school teachers in physical education in this study do not use place-based teaching as a pedagogical tool. Place is mainly used as an arena for physical activities. In the school's ambient environment, outdoor techniques combined with theory are practiced in preparation for field days. Learning environments should be perceived as authentic to emulate exclusive outdoor life. Choosing a location, practical aspects such as time, distance and resources are identified as limiting factors. Conclusions Our conclusion is that place-based teaching in the school's ambient environment is neither a doxa nor a practice in the field of outdoor life. Teachers' habitus lack of experience in placebased outdoor life limits their view of the place's educational learning potential. This inexperience combined with practical barriers limits their approach to the site's educational learning potential. Teacher training and skills development may increase knowledge of placebased pedagogy, thus reducing the gap between research and practice.

Sammanfattning Syfte och frågeställningar Studiens syfte är att undersöka hur elever lär sig samtycke i idrott och hälsa. De mer precisa frågeställningarna är: 1. Hur erfar elever samtyckesundervisning och värdegrundsarbete i skolan innan en lektion i idrott och hälsa? 2. Hur erfar elever samtyckesundervisning och värdegrundsarbete efter en lektion i idrott och hälsa? 3. Hur erfar elever utformningen av undervisningen om samtycke i idrott och hälsa? Metod En fallstudie av en lektion där undervisning i och om samtycke genomfördes. Lektionen hölls på ett gymnasium, årskurs ett, inom ramen för den vanliga undervisningen i idrott och hälsa. Ett bekvämlighetsurval skedde i val av skola och klass. Hela klassen deltog på lektionen och sex av eleverna blev intervjuade innan och efter lektionen. Eleverna som intervjuades blev slumpmässigt utvalda. Intervjuer var semistrukturerade vilket motsvarar studiens kvalitativa ansats. Insamlad data analyserades och de med hjälp av variationsteorin, där lärande och lärprocesser utgår från erfarenhet och att erfara. Resultat Resultatet visar att eleverna inte har erfarit undervisning i och om samtycke under gymnasietiden men att de däremot har erfarit viss undervisning i värdegrundsarbete. Till följd av studiens lektion har majoriteten av eleverna urskilt nya aspekter av samtycke och därmed fått ett nytt synsätt och lärande. Det som bidrog till detta var variationen i undervisningen samt elevernas tidigare erfarenheter. Resultatet visar att den teoretiska delen med inslag av praktiska övningar var mer givande än enbart praktiska delen i idrottshallen. Slutsats Slutsatsen är att elever kan lära sig samtycke genom variation av både teoretiska och praktiska inslag. Enligt variationsteorin sker ett nytt lärande genom; simultanitet (tidigare erfarenheter), urskiljning (nya aspekter) och variation. Ett antagande kan dock göras om att alla tre begreppen inte är nödvändiga för att ett lärande om samtycke ska kunna ske. Simultaniteten kan påverka lärandet men utifrån studiens resultat ser vi att den inte har en vital betydelse för lärandet hos alla elever. Lektionen som genomfördes kan vara ett exempel på hur man kan gå tillväga för att arbeta med samtycke i idrott och hälsa. Dock kan vissa förändringar kring undervisningens utformning behövas för att ett lärande i större utsträckning ska kunna ske. Dessa slutsatser är kopplade till studiens elevgrupp och behöver nödvändigtvis inte fungera för alla elever. / Aim The aim of this study is to examine how students learn consent in physical education. The question formulated are: 1. How do students experience education regarding consent and values before a lesson physical education? 2. How do students experience education regarding consent and values after a lesson in physical education? 3. How do students experience the lesson's approach of teaching consent in physical education? Method A case study of a lesson regarding consent was conducted. The lesson was held at an upper secondary school, first year, during the pupils’ ordinary lesson in physical education. A convenience sample took place in the choice of school and class. The whole class attended the lesson and six of them were interviewed before and after the lesson. The pupils’ that were interviewed were randomly selected. These interviews were semi-structured which corresponds with the study’s qualitative approach. The collecting of data have been analyzed and interpreted by using the theory of variation, where learning and the process of learning are based upon different aspects of experience. Results The results shows that students have not experienced teaching in and of consent during their first year in upper secondary school, they have however experienced a small amount of education of values. As a result of the case study the majority of the pupils have distinguished new aspects of consent and thus gained a new approach and learning to the concept consent. What contributed to this was the variation in the teaching and the pupils previous experience. Furthermore, the results reveal that the theoretical part with elements of practical exercises was more rewarding than the practical part in the sports hall. Conclusions The conclusion of the study is that the students can learn consent by the use of variation theory as the basis for planning lessons, consisting of theoretical and practical features. According to the theory of variation, new learning takes place through; simultaneity (previous experience), discernment (new aspects) and variation. An assumption can, however, be made that all three concepts in the variation theory, are not necessary for making possible the learning of consent. Simultaneity can affect learning, but based on the study’s results we can see that it is not of vital importance. The lesson that was conducted can be an example of how one can go about working with consent in physical education. However, some alteration of the lesson is needed to enhance the learning to greater extent for the pupils. These conclusions are connected to the pupils in the study and do not necessarily work for all pupils.

Purpose and questions: The purpose is to investigate how six teachers in the course physical education 1 at upper secondary school in Stockholm choose to pursue their outdoor education. The study intends to find out what influences teachers' choice of content in outdoor education. To answer this purpose, the following questions have been raised. 1. What content in outdoor education is being taught in the schools and is there something special that dominates? 2.  How do the teachers’ views about school-based outdoor education influence the choice of content in the classroom? 3. Do teachers teach outdoor education in the school's vicinity? Method: To answer the study´s questions, qualitative interviews have been conducted with five male teachers and one female teacher in sports and health. We made a convenience selection where the teachers who wanted and could participate in our study were interviewed. During the interviews, questions were asked via an interview guide, which is based on the study´s purpose and questions. In order to gain a deeper understanding of the teachers´ thoughts and opinions on outdoor education, this study aims to follow the hermeneutic spiral as a model on the analysis method. Results and conclusions: The study´s results show that teachers see outdoor education as an activity based on doing something outdoors. Five of the teachers have a broad definition of outdoor education and they explain it as the exclusive outdoor life (the outdoor education that is based on a special place, often far away in the countryside and requires special qualities by the participants.) This results in that they don´t consider themselves having enough time to conduct this type of outdoor education. However, one teacher points out that exactly what you do doesn´t play such a big role and the main thing is that you are outdoors. Activities that consist of the subject content are mostly traditional sports such as orientation and ice-skating. All teachers except one meant that access to open nature is so limited that the content of outdoor education is affected. The study´s conclusion is that there are many different factors that affect how outdoor education is performed. One factor is that sports teachers themselves can influence very much only through their attitude to outdoor education and to the students. Other factors are the school´s conditions such as finance, equipment and school management. Despite the limitations, teachers conduct some form of outdoor education in the local area. They could therefore be able to easily apply a new manner of teaching, for example place-responsive pedagogy. / Syfte och frågeställningar: Syftet är att undersöka hur sex idrottslärare som undervisar i idrott och hälsa 1 på gymnasiet i Stockholm, väljer att bedriva sin undervisning i friluftsliv. Studien avser att ta reda på vad som påverkar lärarnas val av innehåll i friluftslivsundervisningen. För att besvara syftet har vi tagit fram följande frågeställningar: 1. Vilket ämnesinnehåll i friluftsliv är det som bedrivs i skolorna och är det något särskilt som dominerar? 2. Hur påverkar lärarnas syn på skolbaserat friluftsliv valet av innehåll i undervisningen? 3. Bedriver lärarna friluftsliv i skolans närområde? Metod: För att besvara studiens frågeställningar har det förts kvalitativa intervjuer med fem män och en kvinna som är lärare i idrott och hälsa. Vi gjorde ett bekvämlighetsurval där de lärare som ville och kunde vara med i vår studie intervjuades. Vid intervjuerna ställdes frågor via en intervjuguide som utgick från studiens syfte och frågeställningar. För att fördjupa förståelsen för lärarnas tankar och åsikter kring friluftsliv har den hermeneutiska spiralen använts som analysverktyg. Resultat och slutsats: Studiens resultat visar att lärarna ser friluftsliv som en aktivitet, och att man gör något ute i naturen. Fem av lärarna har en bred definition av friluftsliv och beskriver det som det exklusiva friluftslivet (det friluftsliv som utförs på en speciell plats, oftast långt ut på landsbygden och kräver speciella egenskaper från deltagarna.) Detta resulterar i att de inte anser sig ha tiden för att bedriva denna typ av friluftsliv i skolan. Dock är det en lärare som påpekar att det inte spelar så stor roll vad man gör, utan huvudsaken är att man är utomhus. Aktiviteter som ämnesinnehållet mestadels består av är traditionella idrotter som bland annat orientering och skridskoåkning. Alla lärare utom en menade att tillgängligheten till naturområden är så begränsad att innehållet i friluftsliv påverkas. Studiens slutsats är att det finns många olika faktorer som påverkar hur skolfriluftsliv bedrivs. En är att själva idrottsläraren kan påverka mycket bara genom sin inställning till skolfriluftsliv och eleverna. Andra faktorer är skolans förutsättningar så som ekonomi, material och skolledning. Trots begränsningarna bedriver lärarna någon form av friluftsliv i närområdet. Lärarna skulle därför kunna tillämpa nya undervisningssätt, så som platsresponsiv pedagogik.

Syfte Syftet med denna uppsats var att undersöka i vilken grad elever i årskurs 9 känner till kunskapskravens formuleringar i idrott och hälsa samt vilka kunskaper de tror att de behöver utveckla. Undersökningen genomfördes från ett elevperspektiv och hade följande frågeställningar: ”I vilken utsträckning känner eleverna till kunskapskraven i idrott och hälsa?”, ”Vilka kunskapskrav känner eleverna sig mest respektive minst bekanta med?”och ”Vilka kunskaper tror eleverna att de ska utveckla i ämnet idrott och hälsa?” Metod Metoden för denna studie var enkäter för att samla in kvantitativa data om elevernas kännedom kring respektive kunskapskravsformulering samt vilka kunskaper som anses viktiga. Enkäten var tvådelad och bestod av frågor med fasta svarsalternativ. Studien genomfördes på 301 elever i och utanför Stockholm. Resultat Studien visade att eleverna var mycket väl bekanta med över hälften av kunskapskraven. Fem av nio kunskapskrav fick över 90 procent positiva svar. Kunskapskravet som eleverna var minst bekanta med fick 78 procent positiva svar. Kunskapskraven som eleverna kände sig mest bekanta med behandlade bland annat ”orientering”, “dans och rörelse” och “simning”. Kunskapskraven som eleverna kände sig minst bekanta med handlade om att “hantera nödsituationer”, “samtala och reflektera” och “friluftsliv”. Angående vilka kunskaper elever ansåg de ska utveckla svarade eleverna att det viktigaste var att vara fysiskt aktiv så mycket som möjligt under lektionstid. En jämförelse av resultaten av de olika frågeställningarna visade att eleverna ansåg innehållet i kunskapskraven som viktiga kunskaper att utveckla. Eleverna ansåg även att vissa attitydsrelaterade påståenden som: “att göra sitt bästa” och “att samarbeta” var viktiga, medan prestation inte ansågs lika viktigt att utveckla i ämnet. Slutsats Sammanfattningsvis konstaterades att eleverna var väl bekanta med de flesta kunskapskraven. Trots deras medvetenhet kring kunskapskraven indikerade resultaten att det fanns fler kunskaper som ansågs viktiga att utveckla i ämnet, som till exempel att vara fysisk aktiv så mycket som möjligt och att samarbeta. / Aim The purpose of this study was to examine how familiar students in ninth grade are with the knowledge requirements in physical education and what skills they believe they must develop. The study was conducted from a student perspective with the following research questions: To what extent are the students familiar with the knowledge requirements in physical education? Which knowledge requirement do the students feel most and least familiar with? What skills in physical education do the students believe they must develop? Method A questionnaire was used to collect quantitative data regarding the students’ awareness of knowledge requirements and what skills are considered important. The questionnaire consisted of two parts with questions with fixed answers. The study was conducted on 301 elementary school pupils in and outside of Stockholm. Results The study showed that the students were very familiar with more than half of the knowledge requirements. Five out of nine knowledge requirements received over 90 percent positive answers. The knowledge requirement the students were least familiar with received 78 percent positive answers. The requirements that the students were most familiar with concerned “orienteering”, “dance and movement”, and “swimming”. The requirements that the students were least familiar with were “emergency management”, “conversation and reflection” and “outdoor activity”. The answer to the last research question was “to be as physically active as possible during the lessons”. A comparison between the results of the three research questions showed that the students found that the knowledge requirements consisted of important skills to develop. Furthermore, the students rated attitudes such as “doing my best” and “to collaborate” to be important, whereas performance was not rated as an important skill to develop. Conclusions The students were well acquainted with the knowledge requirements in physical education. Despite their awareness of the knowledge requirements, the results indicated that there are several more skills considered important to develop in the subject, such as; being as physically active as possible and to collaborate.

Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att undersöka hur E-sportprofiler på svenska gymnasieskolor ser ut i förhållande till vilket lärande som sker genom datorspelande, hur skolorna och utbildningen arbetar med spelproblematik och hur utbildningens utformning ser ut. På vilket sätt involverar lärare spelproblematik i sin undervisning? Vad innebär och innefattar fenomenet E-sport som inriktning i svensk gymnasieskola? Hur talar lärare kring vilket lärande och vilka lärprocesser som sker inom E-sportutbildningen? Metod Denna studie har genomförts med en kvalitativ ansats där semistrukturerade intervjuer gjorts med 6 lärare som arbetar på E-sportprofilerade skolor i Sverige. Intervjuerna genomfördes utifrån en intervjuguide där följdfrågor lades till för att komma så nära ämnet i fråga som möjligt. Ett teoretiskt ramverk i form av det sociokulturella perspektivet på lärande har använts som analysverktyg. Resultat Samtliga skolor arbetar i olika hög grad med spelproblematik, vilket inkluderar ett förbyggande perspektiv. Utbildningen skiljer sig åt mellan skolorna då profilen går under olika kurser eller helt utan kurs. En bidragande faktor till detta är att Skolverket inte har någon utformad kursplan för en E-sportprofil. Samtliga skolor hade ett bestämt och begränsat urval av spel för att effektivisera undervisningen. Lärarna talade kring många saker som lärs på utbildningen. Det som var gemensamt för samtliga var de kommunikativa och sociala vinningarna som elever får genom E-sport för deras framtida liv. Slutsats Utbildningens skillnader mellan skolorna beror på avsaknad av ämnesplan med inriktning E-sportprofil. Då E-sporten innefattar mer än bara spelande finns lärdomar som berör social interaktion, kommunikation och samarbete vilket kommer till nytta för elevers framtid. Spelproblematik behandlas av samtliga lärare men med olika innehåll, vilket ger olika typer av kunskap för eleverna. / Purpose and questions The purpose of this study is to investigate the new phenomenon of E-sport in Swedish upper secondary school. We intend to look more closely at how the education is shaped and which courses it includes. It is our intention to find out which learning takes place in this education and how teachers talk about it. This is in relation to the qualities that pupils can take with them from the education in their future life. The last thing we intend to investigate is whether and, if so, how gaming problems are highlighted and taught for preventive purposes. • What means and contains the phenomenon E-sport in the Swedish upper secondary school? • How do teachers talk about what learning and learning processes take place in E-sports education? • In what way do teachers involve gaming problems in their teaching? Method This study has been carried out with a qualitative approach where semi-structured interviews were conducted with 6 teachers who work at E-sport profiled schools in Sweden. The interviews were conducted on the basis of an interview guide where follow-up questions were added to get as close as possible to the subject in question. A theoretical framework in the form of the sociocultural perspective on learning has been used as an analysis tool. Results All schools work to varying degrees with gaming problems, which includes a preventive perspective. The education differs between the schools as the profile goes under different courses or completely without course. One contributing factor to this is that the National Agency for Education has no designed curriculum for an E-sport profile. All schools had a definite and limited selection of games to make the teaching more efficient. The teachers talked about many things that are taught in the education. What was common to all was the communicative and social gains that students receive through E-sports for their future lives. Conclusion The differences between the schools are due to the lack of a curriculum with an E-sport profile. As the E-sport involves more than just gaming, there are lessons that concern social interaction, communication and collaboration, which will benefit the students' future. Gaming problems are dealt with by all teachers but with different content, which gives different types of knowledge to the students.

Syfte och frågeställningar Syftet har varit att undersöka lärares förställningar om och arbete med friluftsliv i skolämnet idrott och hälsa. Vad är friluftsliv för idrottslärarna? Hur bedrivs undervisningen i friluftsliv? Hur uppfattar lärare i idrott och hälsa elevernas kunskapsnivå i friluftsliv? Vad ska eleverna lära sig och vad ska betygsättas? Metod Metoden som användes var kvalitativ och i form av semistrukturerade intervjuer. I intervjuerna deltog en kvinnlig och fem manliga idrottslärare verksamma på högstadieskolor i Stockholm. Urvalet skedde genom ett slumpmässigt urval utifrån ett mailutskick till 27 högstadieskolor. Som teoretisk referensram har läroplansteori och de tre arenorna formulerings-, transformerings- och realiseringsarenan använts för att analysera och diskutera studiens resultat. Resultat Lärarna anger att friluftsliv är något som sker ute i naturen och det som karakteriserar friluftsliv är att det ska främja naturupplevelser och välbefinnande. Lärarna i studien arbetar med undervisning i friluftsliv på flera sätt och med många olika aktiviteter: vandringar, allemansrätt, övernattning, skridskoåkning, orientering m.m. Omfattningen av antalet friluftsdagar är minst en per år och i enstaka fall upp till sex dagar per år. Lärarna uppfattar elevernas kunskapsnivå som väldigt olika, bl.a. beroende på var skolan ligger geografiskt och föräldrars påverkan. Betygsbedömningen sker utifrån elevernas förmåga att samarbeta, planera, genomföra och värdera sina insatser i friluftsliv samt förmåga till samarbete och att ta ansvar. I utsagorna framkommer ingen tveksamhet kring vad kunskapskraven innebär och/eller vad som ska bedömas inom området friluftsliv och utevistelse. Slutsats Lärarna i studien är överlag positiva till att undervisa i friluftsliv, och uppfattar inte svårigheter med att överföra den givna kunskapen på formuleringsarenan till realiseringsarenan. På transformeringsarenan görs överväganden kring vilken typ av aktiviteter som är möjliga att genomföra och vilken typ av samordning som behöver ske (eller inte) mellan lärare och ämnen.  I denna studie framgår att lärarna söker och hittar stöd i styrdokumenten för planering, genomförande och betygsättning av elevernas kunskaper. / Aim The aim has been to investigate teachers' ideas about and work with outdoor life in the school subject sport and health. What is outdoor life for PE teachers? How is teaching in outdoor life conducted? How do teachers in sport and health perceive the students' level of knowledge in outdoor life? What should the students learn and what should be assessed? Method The method used was qualitative and in the form of semi-structured interviews. In the interviews, a female and five male physical education teachers participated Stockholm. The selection was made through a randomly made selection by mailing to 27 secondary schools. As a theoretical frame of reference, curriculum theory and the three arenas: formulation, transformation and realization have been used to analyze and discuss the study's results.  Results The teachers state that outdoor life is something that takes place in nature and what characterizes outdoor life is that it promotes nature experiences and well-being. The teachers in the study work with teaching in outdoor life in several ways and with many different activities: walks, public access, overnight accommodation, ice skating, orientation etc. The scope of the number of outdoor days is at least one per year and in some cases up to six days per year. The teachers perceive the students' level of knowledge as very different, among other things it depends on where the school is geographically placed and parents' influence. The assessment is based on the students' ability to collaborate, plan, implement and evaluate their efforts in outdoor life as well as the ability to cooperate and to take responsibility. According to the teacher’s answers, there is no doubt as to what the knowledge requirements entail and / or what is to be assessed in the area of ​​outdoor life and outdoor living.  Conclusions The teachers in the study are generally positive to teaching outdoor life, and do not perceive difficulties in transferring the given knowledge on the formulation arena to the realization arena. In the transformation arena, consideration is given to what type of activities are possible to implement, and what type of coordination needs to take place (or not) between teachers and subjects. In contrast to other studies, this shows that the teachers seek and find support in the steering documents for the planning, implementation and assessment of the students' knowledge.

No description available.