<p>Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför</p><p>skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad</p><p>pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de</p><p>pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men</p><p>den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade</p><p>efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika</p><p>verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen</p><p>var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits</p><p>om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära. Vi har utgått från läroplanerna Lpfö-98</p><p>och Lpo-94 samt tidigare såväl som aktuell forskning. Resultatet har vi grundat på vår</p><p>empiriska studie samt litteraturstudien. Resultatet visar på att läroplanerna har en gemensam</p><p>syn på kunskap, men att Lpfö-98 i mål att sträva mot anser det viktigt att hos barnet utveckla</p><p>nyfikenhet och lust att lära samt att enligt Lpo-94 är leken väsentliga delar i lärandet. Vi kom</p><p>fram till, liksom forskningen visar på, att det är sexårsverksamheten som har anpassat sig till</p><p>skolans organisation och kultur och inte som det var tänkt vid startandet av förskoleklassen,</p><p>att förskolepedagogiken hade till avsikt att följa med in i skolans värld.</p>

Avsikten med vårt examensarbete var att undersöka sexåringarnas förutsättningar inför skolstarten och att ta reda på hur sexåringarna vägleds in i skolans värld, samt till vad pedagogerna vägleder eleverna till inför framtiden. Den bakomliggande orsaken var de pedagogiska olikheter barnen har inför skolstarten, några av sexåringarna går i förskola men den övervägande delen går i förskoleklass. Uppsatsen är en kvalitativ studie och vi strävade efter att bringa klarhet i hur pedagogerna hanterade mötet med barnen i de olika verksamheterna. Metod vi tog i anspråk för att få insikt i hur pedagogerna vägledde barnen var observationer samt intervjuer. I litteraturdelen har vi tagit upp vad som tidigare skrivits om förskolepedagogik och hur barn lär sig att lära. Vi har utgått från läroplanerna Lpfö-98 och Lpo-94 samt tidigare såväl som aktuell forskning. Resultatet har vi grundat på vår empiriska studie samt litteraturstudien. Resultatet visar på att läroplanerna har en gemensam syn på kunskap, men att Lpfö-98 i mål att sträva mot anser det viktigt att hos barnet utveckla nyfikenhet och lust att lära samt att enligt Lpo-94 är leken väsentliga delar i lärandet. Vi kom fram till, liksom forskningen visar på, att det är sexårsverksamheten som har anpassat sig till skolans organisation och kultur och inte som det var tänkt vid startandet av förskoleklassen, att förskolepedagogiken hade till avsikt att följa med in i skolans värld.