Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka informationsinhämtningen hos folk i vår närhet angående COVID-19. Vi ville veta vilken plattform dessa människor får/fått sin primära information under dessa två perioder, men också få en förståelse kring vilka informationskällor som de tycker/tyckte vsr viktigast för dem.Forskningsfrågor: Vilka plattformar har folk i vår närhet under Varningsperioden och Rekylperioden? Vilka informationskällor var viktiga för folk i vår närhet under Varningsperioden och Rekylperioden? Vilka medier/plattformar har folk i vår närhet mest förtroende för under Varningsperioden och Rekylperioden?Metod: Vår studie genomfördes med hjälp utav en kvantitativ enkätundersökning. Studien använde sig utav en kvantitativ och tvärsnittsdesign, även kallad survey design.Resultat: Resultatet i vår enkätundersökning visade tydligt att respondenterna primära informationsinhämtning kom genom olika plattformar från myndigheterna, deras hemsidor och sociala medier under båda dessa perioder. Bortser vi myndigheterna, så var de journalistiska nyhetsmedierna respondenternas andrahandsval. När det gäller respondenternas viktigaste informationskällor under dessa två perioder, så föredrog de myndigheternas hemsidor och de journalistiska nyhetsmedierna. Angående respondenternas förtroende för medier under dessa två perioder, så visade det sig att respondenterna hade mest förtroende för medier under dessa två perioder, så visade det sig att respondenterna hade mest förtroende för myndigheterna, och förtroendet har stigit med tiden. Respondenternas engagemang låg överlägset mest hos myndigheterna under både Varningsperioden och Rekylperioden.Slutsats: Vår enkätundersökning visade tydligt att folk i vår närhets primära informationsinhämtning angående COVID-19 kom genom olika plattformar från myndigheterna, såsom Folkhälsomyndigheten och 1177 Vårdguiden under både Varningsperioden och Rekylperioden. De journalistiska nyhetsmedierna var respondenternas andrahandsval, såsom Aftonbladet och SVT under båda perioderna. Respondenternas förtroende under båda perioderna var starkast för myndigheterna, såsom Folkhälsomyndigheten, och i nuläget var det jämnt med hos båda två. Lägst trovärdighet var för sociala medier.