No description available.

Benämningen patient är ett kollektivt begrepp, som sätter sjukdomen och dess behandling i fokus. Hälso-och sjukvården har haft svårt att förändra sitt traditionella perspektiv där patienten betraktas längst ner i den hierarkiska sjukvårdsorganisationen. För att förändra det traditionella perspektivet så har ett nytt synsätt utformats där begreppet "patient" byts ut till "person". Personcentrerad vård började införas inom äldre- och demensvården, men tankar finns om att det även ska införas inom specialistvården. Syftet med studien var att utifrån litteraturen beskriva vad som kännetecknar personcentrerad vård ur ettomvårdnadsperspektiv. Studien genomfördes som en litteraturstudie och baserades på 13 vetenskapliga artiklar. Tre huvudgrupper kännetecknade personcentrerad vård; Att patientens livsvärld beaktas av sjuksköterskan, Att en ömsesidig vårdrelation skapas genom sjuksköterskan förhållningssätt och Att en gynnsam arbetsmiljö och vårdkultur skapas. Resultatet visade att personcentrad vård hade ett värde för patienten eftersom det leder till en maktförflyttning från sjuksköterskan till patienten. Sjuksköterskans förhållningssätt och attityd till yrkesrollen påverkar förmågan att utöva personcentrerad vård. Ombyggnation av lokaliteter och vårdmiljöer är betydelsefullt, men det mest centrala är att sjuksköterskan reflekterar, vågar utmana traditionellt rutinbeteende, föra patientens talan och att ledningen är positivt inställd till personcentrerad vård. Vidare forskning behövs om sambandet mellan personcentrerad vård och en effektivare vård med kortare vårdtider samt patientens upplevelse av delaktighet och tillfredställelse med vården. / The term patient is a collective term that sets the disease and its treatment in focus. Health care has had difficulties to change traditional ways of thinking in which the patient is classified at the bottom of the hierarchical medical care organization. In order to change traditional thinking a new approach has been designed where the term "patient" is changed to "person". Personcentred care is being brought into elderly and dementia care, but there are intentions also to integrate it in specialist care. The purpose of this study was that from literature describe the characteristics of personcentred care from the nursing perspective. The study was conducted as a literature study and was based on 13 scientific articles. The results showed what signifies personcentred care out of three main groups: patient's life-world observed by the nurse, a mutual care relationship is created by the nurse attitude and a favorable safety and health culture is created. Personcentred care makes a difference for the patient because it leads to a control transfer from the nurse to the patient. The nurses approach and attitude to the professional role affects the ability to practice personcentred care. Re-building of facilities and health care environment is important, but the most important is that the nurse reflects, dare to challenge the traditional routine behavior, speak for the patient and that the management is supportive to the personcentred care. Further research is needed whether personcentered care will lead to more efficient care with shorter hospital stays and if the patient feels more involved and satisfied with the quality of care.

Bakgrund: Personer som drabbats av glaukom eller diabetes ska erbjudas undersökningar regelbundet. Sjuksköterskeledd mottagning är en åtgärd för att möta efterfrågan. Syftet med studien var att undersöka personers erfarenhet av besök vid sjuksköterskeledd mottagning inom ögonsjukvård. Metod: Tvärsnittsstudie med kvantitativ ansats och konsekutivt urval. Under en månad svarade 187 respondenter som besökte ögonmottagningen med anledning av diabetes eller glaukom på en enkät. Sex enkätfrågor modifierade från den nationella patientenkäten avsåg att undersöka erfarenheten av besöket. Enkäten besvarades digitalt direkt efter besöket. Enkätsvaren var icke parametrisk på ordinalnivå med gradering 1= nej inte alls till 5 = Ja helt och hållet. Resultat: Medianvärdet och typvärdet blev 5 i alla enskilda frågor och det totala medelvärdet blev 4,96. Det fanns inga skillnader i erfarenhet avseende ålder, anledning till besök, besökstyp eller upplevda synbesvär. Konklusion: Personer som besökte den sjuksköterskeledda ögonmottagningen erfor att mottagningen bedrevs personcentrerat. Frågor som ställdes med bakgrund i personcentrerad vård besvarades instämmande av majoriteteten. / Background: People struck by glaucoma or diabetes shall be offered examination on a regular basis. Nurseled clinic is a measure to cope with the demand. The purpose of the study was to analyze people’s experience of a nurse-led clinic within ophthalmology. Method: Cross sectional study with quantified approach and consecutive selection. During one month, 187 participants who visited the clinic for control of diabetic and glaucoma responded to a survey. Six questions modified from the Swedish National Patient Survey were used. The data was collected in a digital format directly after the visit. Questionnaire responses were on a non parametric ordinal scale with responses between 1, no, not at all to 5 yes, I agree. Result: Median and mode showed 5 and the total mean value showed 4,96. There was no difference in the experience related to age, diagnosis, type of visit and vision impairment. Conclusion: Visitors to a nurseled ophthalmology clinic experienced the clinic to be carried out personcentered. The questionnaire was inquired targeted in personcentered care and was agreed by the majority.

Bakgrund: Abort är en process där en graviditet avslutas och styrs av abortlagen, som ändrades till sin nuvarande form år 1974. Kvinnan ska själv bestämma över sin graviditet. En abort kan ske via medicinska åtgärder eller genom kirurgiska åtgärder beroende på graviditetsvecka. Abort är en svår process för kvinnorna och det är kvinnan eget beslut. Det kan vara utmanande både för kvinnan och för sjuksköterskan som arbetar med aborter.   Syfte: Att beskriva sjuksköterskans erfarenheter i mötet med kvinnor som genomför abort.  Metod: Litteraturöversikten är baserad på 15 vetenskapliga artiklar från databaserna CINAHL och PubMed. Alla artiklarna är granskade och godkända enligt etisk kommitté. Artiklarna kvalitetsgranskades och är av medel eller hög kvalitet. Under analysen kategoriserades artiklarna genom likheter och skillnader och 5 kategorier framkom.   Resultat: De olika valda kategorierna som framkom i resultatet var: att känna engagemang och stolthet, att behöva stöd och hantera känslor, att möta kvinnan, att uppleva etiska och moraliska dilemman och att uppleva hinder och ett behov av mer utbildning inom abortvård.   Slutsats: Litteraturöversikten påvisade att sjuksköterskor upplevde mötet med kvinnorna som emotionellt och de sökte därför stöd från sin närmaste omgivning. Genom kvinnornas tacksamhet upplevde sjuksköterskorna engagemang till arbetet och ansåg sin roll vara stöttande och inte dömande. Dock kunde sjuksköterskorna uppleva en konflikt mellan personliga och professionella värderingar samt hinder i arbetet som grundas i ett stort antal patienter. / Background: Abortion is a process in which a pregnancy ends and is governed by the Abortion Act, which was changed to its present form in 1974. The woman determines about her pregnancy. An abortion can be done through medical measures or surgical procedures depending on weeks of pregnancy. Abortion is a difficult process for the women and it is the woman's own decision. It can be challenging for both the woman and the nurse working with abortions.  Aim: To describe nurse´s experiences in meeting women who going through an abortion.   Method: The literature review is based on 15 scientific articles from the CINAHL and PubMed databases. All articles are reviewed and approved by the Ethics Committee. The articles were quality checked and are of medium or high quality. During analyzes, the articles were categorized by similarities and differences and 5 categories.  Results: The various selected categories that emerged in the results were: feeling commitment and pride, needing support and dealing with emotions, meeting the woman, experiencing ethical and moral dilemmas and experiencing obstacles and needs for more education in abortion care.  Conclusion: The literature review showed that nurses perceived meeting the women as emotional and sought support from their surroundings. Through the women’s gratitude, the nurses experienced commitment to work and considered their role to be supportive and not judgmental. However, the nurses could experience conflicts between personal and professional values and obstacles in work based in many patients.

Bakgrund: Kardiovaskulära relaterade sjukdomar vilket inkluderar stroke är den vanligaste dödsorsaken i världen. Stroke är ett samlingsnamn på hjärninfarkt och hjärnblödning. Personer som drabbas av stroke påverkas inte endast med fysiska nedsättningar utan även psykiskt med depressionssymtom. En del i rehabilitering från stroke är att ge patienten tilltro till sin egen förmåga, detta beskrivs ofta med self-efficacy.Syfte: Att ur ett helhetsperspektiv beskriva hur sjuksköterskor bedriver omvårdnad för patienter med stroke.Metod: Detta är en litteraturöversikt med systematisk sökning. Efter sökning i databaser valdes 15 artiklar, dessa granskades och innehållet analyserades innan dessa sammanställdes till ett resultat.Resultat: Att bedriva god omvårdnad till personer som drabbats av stroke kräver att sjuksköterskan tillämpar ett helhetssynperspektiv där alla aspekter av patienten inkluderas. Det är av viktigt att den psykiska delen av omvårdnaden inte missas då depressiva symtom efter stroke är vanligt. Utbildning av patienten i delaktighet genom self-efficacy kan förbättrat utfall för patienten. Checklistor och standardiserade riktlinjer kan hjälpa personalen i omvårdnaden.Slutsats: En rad förbättringar i vården av personer som drabbas av stroke identifierades som förbättrad personcentrerad helhetssyn, screening av depression och standardiserade riktlinjer. Men organisatoriska hinder så som personal och tidsbrist försvårar möjligheten att implementera förbättringarna i stor skala. / Bakground: Cardiovascular related diseases include stroke and is the most common cause of death in the world. The term stroke includes cerebral haemorrhage and brain infarction. People whom hits by stroke does not only experience functional impairment, psychological distress with depressive symtoms are often a reality. One part of rehabilitation after suffering a stroke is giving the patient faith in his or her own ability to handle the situation, it´s described as the term self-efficacy.Aim: From a holistic perspective describe how nurses care for patients who suffer from stroke.Method: This is a litterature review with a systematic database search which resulted in 15 articles whose content was analyzed and reviewed before being compiled in a result.Results: Carrying out good care for people affected by stroke requires that the nurse conducts care from a holistic perspective where all aspects of the patient are included. It is important that the mental part of the care is not missed as depressive symptoms after stroke are common. Educating the patient in participation through self-efficacy can improve outcomes for the patient. Checklists and standardized guidelines can help nurses care for patients.Conclusion: A number of improvements in the care of people suffering from stroke were identified as improved person-centered holistic view, screening for depression and standardized guidelines. However, organizational barriers such as staff and lack of time make it difficult to implement the improvements on a large scale

Bakgrund: Ögonsjuksköterskor möter många patienter med diabetesretinopati, vilkakan vara utmanande för ögonsjuksköterskorna då det förekommer att patienter saknar sjukdomsinsikt. Det leder till svårigheter att få patienten delaktig i sin vård, men även att ge tillräckligt med information då patienten även kan vara orolig vid dessa möten. Syfte: Syftet med studien var att undersöka ögonsjuksköterskors upplevelser av att informera patienter med diabetesretinopati. Metod: En kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer användes där totalt sju ögonsjuksköterskor från Västra Götalandsregionen och Region Halland deltog. Resultat: Analysen resulterade i två huvudkategorier Bygga en relation och Behov av kunskap. De fem subkategorierna var Ögonsjuksköterskans roll, Patienternas delaktighet, Brist på sjukdomsinsikt, Patienternas oro och rädsla samt Vikten av information. Konklusion: Resultatet visade att ögonsjuksköterskorna upplevde att det är av vikt att informera och även få patienten delaktig i sin vård då patienternauttrycker en rädsla och oro. Studien kan vara ett stöd för ögonsjuksköterskorna infördessa möten och vidareutveckla dem både utifrån ett sjuksköterske- och patientperspektiv. I vidare forskning vore det av intresse att få en fördjupad kunskap om patienternas upplevelser av ögonbottenfotografering samt information i samband med den. / Background: Ophthalmic nurses meet many patients with diabetic retinopathy. These meetings can be challenging for the ophthalmic nurses as some patients lack insight about the disease, which makes it difficult to get the patient involved and provide enough information as the patient may also be worried at these meetings. Aim: The aim of the study was to investigate ophthalmic nurses’ experiences of informing patients with diabetic retinopathy. Method: A qualitative study with semi-structured interviews was used where seven ophthalmic nurses from Västra Götaland Countyand the Halland County participated. Results: The analysis resulted in two main categories Building a Relationship and Need for Knowledge and five subcategories; The Ophthalmic Nurse's role, Patient participation, Lack of disease insight, Patients' anxiety and fear and The importanceof information. Conclusion: The results showed that the ophthalmic nurses felt that it was important to inform and also get the patient involved in their care as the patients express fear and anxiety. The study can be a support for the ophthalmic nurses in these meetings and further develop them from both a nurse and patient perspective. In further research, it would be of interest to gain an in-depth knowledge of patients´ experiences of fundus photography and the information they receive.

I Sverige drabbas årligen omkring 7000 kvinnor av bröstcancer vilket är den vanligaste cancerformen hos kvinnor. Bröstcancer påverkar den hälsorelaterade livskvaliteten (HRQoL) både på kort- och lång sikt. HRQoL beskriver den inverkan hälsa har på funktionsförmåga och upplevda välbefinnande inom fysiska-, psykiska- och sociala livsområden. Syftet var att undersöka hur kvinnor med bröstcancer värderar sin hälsorelaterade livskvalitet. Litteraturöversiktens design utgick från en deduktiv ansats. Litteraturöversikt gjordes bland artiklar i databaser med inriktning omvårdnad. Resultatet innefattar 18 vetenskapliga artiklar, nio kvalitativa- och nio kvantitativa studier. HRQoL påverkas negativt inom fysiskt-, psykiskt- och socialt välbefinnande hos kvinnor med bröstcancer. Kvinnorna skattar fysisk funktion som försämrad vilket påverkar fysisk HRQoL negativt. Psykisk HRQoL påverkas även negativt då de upplever isolering, depression, ångest, förlust av kontroll och rädsla under bröstcancerbehandling. Kvinnorna skattar betydligt sämre social HRQoL än övrig population då de behöver avstå från dagliga aktiviteter. För att kvinnorna ska kunna uppnå god HRQoL behöver sjuksköterskor ha kunskap om vilka faktorer som påverkar HRQoL vid bröstcancer. Att även tillämpa personcentrerad omvårdnad kan vara betydelsefullt för att uppnå tillfredsställande omvårdnad och HRQoL. Förståelse för kvinnornas HRQoL är av betydelse för vägledning och stöttning genom sjukdomsprocessen. / In Sweden around 7000 women are affected by breast cancer every year which is the most common cancer among women. Breast cancer influence women both in short- and long-term health-related quality of life (HRQoL). HRQoL describes the influence health has on functional ability and the experience of physical-, psychological- and social wellbeing. The aim was to examine how women with breast cancer value their health-related quality of life. This literature review was based on a deductive approach. A literature review was made with articles from databases with focus on nursing care. The result is based on 18 scientific articles, nine qualitative and nine quantitative studies. HRQoL is negatively affected among women with breast cancer and influences physical-, psychological- and social wellbeing. The women rate physical function as decreased which affects physical HRQoL negatively. They experience isolation, depression, anxiety, loss of control and fear during treatments. Women rate significantly lower social HRQoL than the rest of the population when they must abstain from daily activities. If the women are going to achieve satisfying HRQoL the nurses need to have knowledge about which factors that may influence HRQoL in breast cancer. Using person-centred nursing is also important in order to achieve satisfying care and HRQoL. Understanding of the women´s HRQoL is significant for guidance and support during the disease.

Bakgrund: Att upptäcka psykisk ohälsa kan vara en utmaning då stigmatisering kring psykisk ohälsa är utbrett. De besvär som kan förekomma vid psykisk ohälsa kan vara diffusa och det kan vara svårt att upptäcka den psykiska ohälsan. Vårdcentralen ofta är den verksamhet personer med psykisk ohälsa vänder sig till för att få hjälp. Statens kommuner och landstings gör satsningar på psykisk ohälsa, där primärvårdens verksamheter är fokusområde med syfte att höja kompetensen hos personalen för att upptäcka psykisk ohälsa i tid. Syfte: Beskriva erfarna sjuksköterskors erfarenhet av att upptäcka psykisk ohälsa hos patienter i det dagliga arbetet på vårdcentralen Metod: En empirisk studie med kvalitativ design med en induktiv ansats. Intervjumaterialet analyserades där kategorier och underkategorier bildades. En etisk egengranskning utfördes enligt riktlinjer för Hälsohögskolan i Jönköping. Resultat: Efter dataanalysen av intervjumaterialet bildades två kategorier, ”En svår utmaning” med underkategorierna, ”De nödvändiga frågorna”, ”Att upptäcka det subtila” samt ”Känsla av kunskapsbrist”. Samt kategorin, ”Stöd efterfrågas” med underkategorierna, ”Riktlinjer, rutiner och checklistor” samt ”Möjlighet till fördjupad kunskap”. Slutsats: Upptäckten av psykisk ohälsa är beroende av en samstämmighet mellan kunskap i ämnet och erfarenhet. I resultatet framkom det att sjuksköterskorna upplevde det svårt att fråga de svåra frågorna angående patientens psykiska mående. Svåra frågor kunde handla om våld i nära relationer, hedersrelaterat våld, bland annat. Stödmaterial efterfrågades för att inte missa viktig patientinformation. Rutiner och stödmaterial fanns för somatisk ohälsa men saknades för psykisk ohälsa. Det framkom även i resultatet att psykisk ohälsa bör lyftas upp på den dagliga agendan. Att arbete med anti-stigmatiseringen bör ske på alla samhällsnivåer, såväl som individ, profession och verksamhet för att bidra till att psykisk ohälsa upptäcks i ett tidigare skede. / Background: Detecting mental health can challenging as stigmatization of mental health is widespread. The symptoms of mental illness may be diffuse and therefore it may be difficult to detect the mental illness. The health center is often the activity people with mental health turn to get help. The state's municipalities and county councils make investments in mental health, where primary care activities are a focus area with the aim of increasing the competence of the professions to detect mental health in time. Aim: Describe the experience of experienced nurses in detecting mental health in patients in their daily work at the health center. Method: An empirical study with qualitative design with an inductive approach. The interview material was analyzed where categories and sub-categories were formed. An ethical self-examination was conducted in accordance with guidelines for Jönköping School of Health. Result: Following the data analysis of the interview material, two categories were formed, ”A difficult challenge”, with the sub-categories, ”The necessary questions”, ”Discovering the subtle” and ”A perceived lack of knowledge”. As well as the category, ”Support is requested” with the sub-categories, ”Guidelines, routines checklists” and ”Opportunities in-depth knowledge”. Conclusion: The discovery of mental illness depends on a between knowledge of subject and experience. The result showed that the nurses found it difficult to ask about questions regarding the patients mental health. Difficult questions could be about violence in the family, honor crime et cetera. Support material was requested for not to miss imported information about the patient. Routin and support material existed for somatic health but not for mental health. The result showed that it is important to work in the daily work for towards anti-stigmatization of mental health, in society, both on an individual level as well as a profession, in order to contribute to detect mental illness.

Bakgrund: En förutsättning för att ambulanssjuksköterskan ska kunna hänvisa patienter till primärvård på ett patientsäkert sätt är följsamhet mot lokala riktlinjer, triageringssystem, och en tydlig och strukturerad journalanteckning där det framgår vilka vårdhandlingar som utförts. Syfte: Syftet med studien var att göra en systematisk journalgranskning för att få en bild av hur ambulanssjuksköterskor dokumenterar hänvisningar av patienter till primärvård med fokus på patientsäkerhet. Hur följer ambulanssjuksköterskan triageringssystem och regionens lokala riktlinjer vid hänvisning till primärvård? Metod: Studien är en kvantitativ retrospektiv systematisk journalgranskning med en explorativ ansats. Resultat: Resultatet visar på hög följsamhet mot triageringssystem och lokala riktlinjer överlag. Samtidigt som vikten av identitetskontroll behöver diskuteras och förstås. Av den anledningen finns ett fortsatt behov av kontinuerlig utbildning för att följsamheten ska fortsätta vara hög. Slutsats: Resultatet är positivt och visar på att ambulanssjuksköterskor i regionen är följsamma mot lokala riktlinjer och triageringsverktyg. / Background: A prerequisite for the ambulance nurse with specialist competence to be able to refer patients to primary health care in manner that is patient safe is the compliance with local guidelines and triage systems. In order for the transfer to be as patient safe as possible. Aim: The aim of the study was to conduct a systematic journal review to understand how ambulance nurses with specialist competence document referrals of patients to primary care with focus on patient safety. How is the decision on referral of patients to primary health care documented? How compliant is the ambulance nurse with specialist competence with regard to triage systems and local guidelines when referring to primary health care? Method: The study is a quantitative retrospective systematic journal review with an explorative approach. Result: The result shows high compliance with triages system and local guidelines in general. There is a need for a discussion and understanding why identification control is important. There are also a need for continuous education so that the compliance will stay high. Conclusion: The result are positive and shows that ambulance nurses with specialist competence in the region are compliant with the guidelines and triage system.

Bakgrund: I samband med ökad globalisering och kulturell mångfald i slutenvården riskerar patientsäkerheten att hotas till följd av den bristande kommunikations- och informationsöverföringen. Detta kan leda till utmaningar i vårdprocessen som påverkar den personcentrerade vården på grund av språkbarriärer. Syfte: Att beskriva hur patienter och vården påverkas av språkbarriärer inom slutenvården. Metod: Litteraturstudie baserad på 18 vetenskapliga artiklar som publicerats mellan år 2014– 2019. Sökningarna har skett via databaserna Google scholar, CINAHL och PubMed. Resultat: Resultatet bygger på patientens och vårdpersonalens upplevelse av kulturell förståelse, påverkan på patienten och kommunikativa strategier. Språkbarriärerna inom hälsooch sjukvården påverkar vårdpersonal, patient och anhöriga genom att god vård på lika villkor inte uppfylls och kan leda till ökat lidande för patient och en ökad risk för vårdskada. Slutsats: Vårdpersonal och patienter är medvetna om att språkbarriärer påverkar vården för patienten negativt genom ökat lidande och risk för vårdskada och vårdskada. Kroppsspråk och gester används för att kommunicera och för att kunna ge personcentrerad vård. / Background: With the increased globalization and cultural diversity within inpatient care the patient safety is threatened because of communication and information difficulties. As a result of language barriers between health-care professionals and patients Aim: To describe how patients and the healthcare are affected by language barriers within inpatient care, and how healthcare staff are affected in their work by communicative language barriers. Method: A literature review based on 18 articles, published between 2014 - 2019. A literature search was made in databases as Google scholar, CINAHL and PubMed. Results: The results are based on patients and healthcare staff experiences of cultural diversity, effects on the patient and communicative strategies. Language barriers in healthcare affects, healthcare staff, patients and their relatives by not provide good care on equal terms. This can lead to increased suffering and an increased risk for healthcare injuries. Conclusion: healthcare staff and patients are aware that language barriers affect the care for patients negatively by increasing suffering and risk for healthcare injuries. Body language and gestures are used to communicate by healthcare staff to provide person-cantered care.