Bakgrund: I vårdandet av personer med svårläkta sår finns det en risk att fokus hamnar på såret i sig, istället för den enskilde individen. En avgörande faktor för framgångsrik sårläkning är att vårdaren intar ett helhetsperspektiv av personen. Tidigare forskning visar att livskvaliteten hos personer med bensår påverkas negativt av olika faktorer såsom smärta, nedsatt rörlighet och sömnstörningar. Sjuksköterskan bör bedöma och se till de faktorer som påverkar livskvaliteten hos varje enskild person, samt agera för att såret skall läka och lindra symtom. Syfte: Att belysa den personliga upplevelsen av att leva med svårläkta bensår ur ett livskvalitetsperspektiv. Metod: En litteraturstudie baserad på tolv studier med kvalitativ ansats. Därefter följer en deduktiv analys av materialet utifrån WHOQOL:s definition av livskvalitet enligt sex olika domäner. Artiklarna hittades via sökningar i databaserna Cinahl, MEDLINE, AMED och Academic Search Elite. Resultat: Livskvaliteten hos personer med bensår påverkades inom de fysiska och psykiska domänerna, liksom i domänerna grad av oberoende, sociala relationer och omgivning och miljö. Ingen påverkan inom domänen andlighet, religion och personlig tro har kunnat påvisas. Slutsats: Personer med bensår upplevde en negativ inverkan på sin livskvalitet. För att kunna upprätthålla och förbättra sin livskvalitet behövde personer med bensår hjälp och stöd i det dagliga livet. / Background: In the care of people with chronic wounds, there is a risk that the focus is placed on the wound itself, rather than on the individual. A crucial factor for successful wound healing is that the caregiver takes a holistic perspective of the person. Previous research shows that the quality of life in people with leg ulcers is adversely affected by various factors such as pain, impaired mobility and sleep disturbances. The nurse should assess and review the factors that affect the quality of life of every individual, and act to heal the wound and alleviate symptoms. Aim: To highlight the personal experience of living with chronic leg ulcers from a quality of life perspective. Method: A study based on twelve studies with a qualitative approach. This is followed by a deductive analysis of the material from WHOQOL's definition of quality of life under six different domains. Articles were found through searches of the databases Cinahl, MEDLINE, AMED and Academic Search Elite. Results: The quality of life in people with leg ulcers was affected in the physical domain, psychological domain, level of independence, social relationships and environment. No influence in the domain spirituality, religion and personal faith has been demonstrated. Conclusion: People with leg ulcers experienced a negative impact on their quality of life. In order to maintain and improve the quality of life for the individuals with leg ulcers, there is a major need for help and support in the daily life.

Bakgrund: ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatriskfunktionsnedsättning som kännetecknas av stora uppmärksamhetssvårigheter,impulsivitet och överaktivitet. Symtom skapar konsekvenser i vardagslivets olikaområden som studier, arbetsliv, fritid, familjeliv och relationer som påverkas i olikagrad beroende på individens symtombild. Personer som diagnostiserats med ADHDbehöver ofta stöd från flera olika sociala institutioner, till exempel sjukvården.Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med ADHD upplevde kontakten med vården.Metod: En beskrivande litteraturstudie. Artiklarna söktes i databasen Pubmed ochresulterade i tio stycken kvalitativa artiklar. Alla tio artiklarna redovisas i resultatdelen.Huvudresultat: Hur personer med ADHD upplevde vårdkontakten och undertillhörande subteman beskrevs hur information och kunskap förmedlades avvårdpersonalen och hur upplevelsen av tillgänglighet till vård och hjälpande tjänstersamt beskrev det personers upplevelse av tillgång till den vårdkontakt de var i behov av.Slutsats: Personer som sökte vårdkontakt för att få hjälp med diagnos eller behandlingav sin ADHD ofta kände sig bortsedda. De upplevde att bemötandet från vårdpersonalvisade på okunskap och dåliga attityder samt att det sällan fanns annat än farmakologiskhjälp att tillgå.

Bakgrund: ADHD (Attention deficit hyperactivity disorder) är en neuropsykiatrisk funktionsnedsättning som kännetecknas av stora uppmärksamhetssvårigheter, impulsivitet och överaktivitet. Symtom skapar konsekvenser i vardagslivets olika områden som studier, arbetsliv, fritid, familjeliv och relationer som påverkas i olika grad beroende på individens symtombild. Personer som diagnostiserats med ADHD behöver ofta stöd från flera olika sociala institutioner, till exempel sjukvården.  Syfte: Syftet var att beskriva hur personer med ADHD upplevde kontakten med vården. Metod: En beskrivande litteraturstudie. Artiklarna söktes i databasen Pubmed och resulterade i tio stycken kvalitativa artiklar. Alla tio artiklarna redovisas i resultatdelen. Huvudresultat: Hur personer med ADHD upplevde vårdkontakten och under tillhörande subteman beskrevs hur information och kunskap förmedlades av vårdpersonalen och hur upplevelsen av tillgänglighet till vård och hjälpande tjänster samt beskrev det personers upplevelse av tillgång till den vårdkontakt de var i behov av. Slutsats: Personer som sökte vårdkontakt för att få hjälp med diagnos eller behandling av sin ADHD ofta kände sig bortsedda. De upplevde att bemötandet från vårdpersonal visade på okunskap och dåliga attityder samt att det sällan fanns annat än farmakologisk hjälp att tillgå.