Internationella och nationella omvärldsanalyser beskriver att omfattande omställningar i den militära förmågan kan krävas då behov och utmaningar förändras med allt högre hastighet t.ex. avseende teknikutvecklingen eller de ekonomiska, politiska och demografiska förhållandena. Grunden för militär förmågeutveckling i den svenska försvarsmakten (FM) bygger till stor del på studieverksamhet. Här har perspektivstudier en central roll och syftar till att studera och identifiera olika valmöjligheter och utvecklingar mot framtiden. FM arbetsmetoder och modeller bygger på en rationell grund och beslut ska fattas på dessa grunder, men både beslutsteorin och tidigare forskning påvisar en begränsad rationalitet. Studien har undersökt beslutsprocessen bakom perspektivstudien 2016-2018. Genom undersökningen har möjliga underliggande påverkansfaktorer inom och bortanför den rationella modellen belysts. Studien analyserades med hjälp av Allison & Zelikows tre beslutsteoretiska modeller och skapar en djupare insikt vad som kan påverka beslutsprocessen och därmed även förmågeutvecklingen i FM. Resultatet påvisar att utifrån Allison & Zelikows tre beslutsteoretiska modeller begränsas perspektivstudien 2016-2018 främst av att den operativa nivån inte representerades, tidsbrist och divergerande nyttjande av hotbild, vilket gör att processen inte är helt rationell. Resultatet visar även att ej samordnade studiemetoder mellan perspektivstudien och underliggande studier försvårar strategisk analys. Studien kan inte finna något specifikt maktspel, vilket kan förklaras av att perspektivstudien 2016-2018 inte behövde avvägas ekonomiskt. FM rekommenderas att kommunicera perspektivstudiens hotbild, process, mål, metoder samt styrande dokument till underliggande studier på ett tydligare sätt. FM rekommenderas även att undvika att förändra egen studies-och underliggande studiers metoder under processens genomförande samt implementera den operativa nivån i perspektivstudier.