Throughout history, research on sea power has mainly focused on naval superpowers with global reach, but the application of sea power is still relevant for coastal states without means or ambitions to rule the high seas. In 1994, Norwegian Fleet Admiral Jacob Børresen met the need of a post-Cold War theory of sea power usage for smaller navies by publishing the article The Seapower of the Coastal State. As Sweden qualifies for the definition of a coastal state and could gain from optimizing its sea denial abilities, the aim of this study is to validate the relevance of Børresen’s theory for the Swedish Navy of tomorrow. Using a qualitative text research method, this study compares and contrasts Børresen’s theory with the Swedish and Norwegian military advice study, to find to what extent the naval strategy of the two coastal states aligns with the functions that the coastal navy, according to Børresen, must be able to perform in times of war. The results show alignment to a large extent, with coastal artillery and the utilization of territorial awareness being the main exceptions. In conclusion, this theory holds an obvious relevance for present studies of sea denial and deterrence.

Det sägs att militära medel och motmedel ständigt utvecklas inom området krigföring. Samma resonemang gäller även för synen på konflikter och hur användandet av militär och icke-militär makt kan utvecklas och effektiviseras för att påverka en motståndare. Dagens krigföring har utvecklats till konflikter där gränsdragningen mellan krig och fred skyms i ett dunkel och problemet uppstår då vi varken vet eller förstår att vi blir utsatta för en krigshandling. Syftet med den här uppsatsens är att undersöka och skapa en djupare förståelse för begreppet New Generation Warfare, (NGW) vilket utgör ett nytt sätt att förstå modern krigföring som icke-linjär och asymmetrisk, samt hur den krigföringen kan påverka ett modernt och öppet samhälle. Med den djupare förståelsen för NGW analyseras Försvarsmaktens tre senaste perspektivstudier för att klargöra i vilken utsträckning den förståelsen kan återfinnas i studiens analyser och framtidssyn. Resultatet visar att perspektivstudierna till en viss grad uppvisar en förståelse för NGW och att den förståelsen även har utvecklats över tid. Resultatet visar även på att det saknas en djupare förståelse för den moderna icke-linjära och asymmetriska krigföringen som i huvudsak riktar in sig på motståndarens situationsuppfattning och lägesbild i syfte att sabotera, förvirra och vilseleda.