Enligt tidigare forskning kan antagandet av ett subjektivt perspektiv framkalla empatiska känslor och att detta medför en positiv utvärdering samt mer positiva attityder gentemot den andre. I studien deltog 126 högskolestudenter från en mellanstor högskola i Sverige. De besvarade en enkät innehållandes vinjetter om diskriminering i arbetslivet gentemot grupperna funktionsnedsatta, gravida kvinnor och religiöst troende. Mätinstrumenten var Batsons empatiskala och för stereotypa uppfattningar användes Stereotype Content Model. Ett syfte med denna studie var att undersöka skillnader gällande de empatiska känslorna samt stereotypa uppfattningar gentemot de tre grupperna. Separata 2 x 3 faktoriella variansanalyser utfördes. Studien påvisade en skillnad i empatiska känslor där empatin för funktionsnedsatta var högre än för gravida kvinnor. Avseende kompetens uppfattades gravida kvinnor och religiöst troende mer kompetenta än funktionsnedsatta. Även på dimensionen värme fanns en marginell statistisk skillnad då gravida kvinnor ansågs mer varma än funktionsnedsatta.

Denna studie ville bidra till att öka förståelsen för hur man inom en förskoleorganisation ser på och genomför ett möte mellan förskolechef och förskollärare. Syftet mynnade ut i följande frågeställning: • Vad i mötet mellan förskolechef och förskollärare upplevs bidra till att skapa en verksamhet med hög kvalitet? I denna studie har en etnografiinspirerad metod använts, där data har samlat in med hjälp av samtal, observationer och intervjuer. Studien har genomförts i en kommunal förskola i Stockholms län. Förskolechefen samt 3 förskollärare har intervjuats före och efter ett möte med verksamhetsutveckling som mål. Under genomförandet av mötet gjordes även en observation. Studien visade att både förskolechef och förskollärare behöver ha både en intrapersonell samt en interpersonell förmåga och därmed ha en god förmåga till kommunikation och perspektivtagning. När dessa förmågor var goda visade resultatet i studien att det fanns en förutsättning för att få till stånd gott pedagogiskt möte med hög kvalitet, ett möte där självdisciplin och ansvarskännande var hög hos samtliga deltagare. Att förskolechef och förskollärare turades om att ta rollen som vägledande subjekt och ledarskapet därmed blev samproducerat var centralt, då detta av samtliga respondenter upplevdes leda till verksamhetens utveckling. Resultatet pekade även mot att det finns en stor utvecklingspotential när det gäller att identifiera vilka ledarskapsförmågor hos förskolechef och medarbetare som är viktig för den moderna förskolans framgång.