Denna uppsats kretsar kring andra satsen ur Sergei Prokofievs berömda verk Piano Sonata 7, Op 83. Syftet är att utforska Prokofievs sinne för musikalisk form, samt att reflektera kring varför hans musik var banbrytande genom att studera stycket från ett nytt perspektiv. Jag har tidigare själv spelat hela sonaten och djupdyker nu mer teoretiskt i verket för att hitta nya infallsvinklar. / <p>Bilaga: 1 CD</p>

Denna uppsats behandlar Robert Schumanns Humoreske op. 20 och ställer upp ett förslag till tolkning utgående från kompositörens liv och psyke. Syftet med arbetet har varit att skaffa en stabil kunskapsbas att utgå från då jag tolkar stycket och på så vis göra interpretationen så övertygande som möjligt. Uppsatsen inleds med en redogörelse av kompositörens liv fram till åren han skrev verket. Därpå följande rubrik innehåller en beskrivning av de metoder som använts för att uppnå önskat resultat. Därefter följer en formanalys och kronologisk genomgång av verket som ställer fram ett förslag till tolkning och slutet av uppsatsen består av en diskussion över nyttan av bakgrundskunskap om kompositören vid instudering av ett verk. Jag anser mig ha hittat möjliga samband mellan Schumanns livssituation och hans musik, vilket man kan ha nytta av inte bara vid instuderingen av Humoreske op. 20 utan även då man tar sig an andra verk av samma kompositör. / <p>R. Schumann: Kinderszenen op. 15R. Schumann: Humoreske op. 20</p><p>Lina Källberg, piano</p><p>Som bilaga medföljer en inspelning av examenskonserten där dessa verk framfördes.</p>