Denna studie undersökte vad den höjda skatten på plastbärkassar som infördes den 1.a maj 2020 hade för inverkan på konsumenter i livsmedelsbutiker i Stockholm. Syftet var att undersöka hur konsumenters val av bärmedel förändrades, samt vilken påverkan på global uppvärmningspotential som denna förändring utgjorde. För att samla in information angående val av bärmedel från livsmedelsbutiker gjordes fyra observationer innan lagändringen, samt fyra observationer efter. De kategorier av bärkassar som i denna studie hade påverkan på global uppvärmningspotential var Plast-, tyg, pappers- och flergångsbärkassar. För att få fram ett underlag om de olika bärkassarnas påverkan på global uppvärmningspotential användes livscykelanalyser från två studier. Värdena från livscykelanalyserna fick sedan gå igenom en i denna studie framtagen balanseringsfaktor som tog hänsyn att bärkassarna återanvändes för transport av livsmedel,  i ett spann från 1-50 återanvändningar.  Resultatet från observationerna visade att plastbärkassarna efter lagändringen minskade sin representation med 50%, från att ha varit den mest använda kategorin till att bli den tredje mest förekommande. De bärkassar som istället ökade var flergångs- och pappersbärkassar. Efter lagändringen minskade även antalet bärmedel per köptillfälle från 2,1 till 1,7. Den totala påverkan på global uppvärmningspotential från konsumenters val av bärkassar minskade för ett enskilt köptillfälle med 36,9%. / This study investigates what impact the increased tax on plastic carrier bags that was introduced on 1 may 2020 had on consumers' choice of carrier bags in grocery stores in Stockholm. The focus was on examining how the choice of carrier bags changed, as well as the impact on the global warming potential that was caused because of this change. In order to collect data from grocery stores, four observations were made before the law was changed, and four observations after. The categories of carrier bags that had an impact on global warming potential, in this study, were plastic, fabric, paper and multi-purpose carrier bags. To obtain data that represented the various carrier bags' impact on global warming potential, two different life cycle analyses from two different studies were used. The data from the life cycle analyses were then processed through a self-made balancing factor which took into account that carrier bags can be re-used for transportation of food, in a range from 1-50 reuses. The result from the observations showed that, after the law changed, the representation of plastic bags decreased by 50%, from being the most frequently used category of carrier bag to become the third. The carrier bags that instead increased in usage were multi-purpose and paper bags. After the legislative change, the number of carrier bags per purchase also decreased from 2.1 to 1.7.  The total impact on global warming potential from carrier bags used for transport of food decreased by 36.9% for a single purchase occasion.