Syftet med denna uppsats blev utifrån detta att studera vad värmlänningar anser är deras egna platsidentitet, och om det är denna platsidentitet som lyfts i platsmarknadsföringen. Detta syfte lade en grund för några frågeställningar som ämnades att besvaras genom vår process.  Genom att presentera tidigare forskning inom olika tematiska ämnen lades detta en grund för kommande våra resultat och slutliga analys. Våra utvalda teorikapitel behandlar plats och destination, platsidentitet och platskänsla samt plats- och destinationsmarknadsföring och spänningen sinsemellan alla dessa begrepp. Plats är där invånare bor, medan destination är den plats där turism utövas. Platsidentitet innebär den tillhörighet en individ kan koppla till en plats och platskänsla syftar till en emotionell koppling till en plats. Platsmarknadsföring är den form marknadsföring som riktas till potentiella inflyttare och investerare till platsen medan destinationsmarknadsföring är att stärka destinationen för potentiella besökare och turister.  För att ta reda på detta genomfördes en kvalitativ enkät riktat till värmlänningar, och en innehålls- och dokumentanalys genomfördes för att analysera marknadsföringen. Detta blev ett enkelt sätt för oss att samla in respondentsvar och relevant empiri för våra kommande resultat, analyser och slutsatser. Vi baserade vår enkät på tidigare forskning och relevanta begrepp ur teorin för att på detta sätt kunna ge utförliga svar på våra frågeställningar, och på detta sätt kunde olika representationer av Värmland studeras och analyseras genom våra specifika metodval.  I och med detta visar våra slutsatser att det inte fanns några större skillnader mellan vad våra respondenter ansåg är typiskt för deras platsidentitet. Vare sig respondenten var man eller kvinna, ung eller äldre, hade hög eller låg utbildningsgrad eller sett till respondentens sysselsättningsgrad var de majoriteten överens om vad det innebär att vara värmlänning. Dock fanns det en liten skillnad i vad respondenterna anser var “typiskt” värmländskt och vad olika aktörer väljer att visa i deras marknadsföring. Vi kan se en spänning, som en sorts paradox, mellan att en plats ofta uppfattas som att den har en identitet medan vi lever i en tid där det anses vara problematiskt att gruppera människor, utifrån deras ursprung. / The purpose of this thesis was to study what “värmlänningar” consider to be their own place identity, and whether this place identity is highlighted in place marketing. This purpose laid the foundation for the framing of the questions that were intended to be answered through our process.  By presenting previous research in various thematic topics, this laid a foundation for our upcoming results and final analysis. Our selected theory chapters deal with place and destination, place identity and sense of place, as well as place and destination marketing and the tension between all these concepts. Place is where residents live, while destination is the place where tourism is practised. Place identity means the belonging an individual can attach to a place and sense of place refers to an emotional connection to a place. Place marketing is the form of marketing aimed to attract potential new residents and investors to the place while destination marketing is to strengthen the destination for potential visitors and tourists.  A qualitative survey was conducted aimed at “värmlänningar”, and a content and document analysis were conducted to analyse the marketing. This became an easy way for us to collect respondents' answers and relevant empirical data for our future results, analysis, and conclusions. We based our survey on previous research and relevant concepts from the theory in order to be able to provide detailed answers to our questions, and, with this, different representations of Värmland could be studied and analysed through our specific method choice.  Our conclusions show that there were no major differences between what our respondents considered to be typical for their place identity. Whether the respondent was male or female, young or older, had a high or low degree of education or in terms of the respondent's employment rate, the majority agreed on what it means to be a “värmlänning”. However, there was a small difference in what the respondents considered to be “typical” for Värmland and what different actors choose to show in their marketing. We can see a tension, as a kind of paradox, between a place often being perceived as having an identity while we live in a time where it is considered problematic to group people, based on their origin.