Denna uppsats behandlar utelämning av subjekt och subjektsfundament, samt i viss mån även utelämning av finita verb, i en korpus bestående av satser insamlade från SMS och MSN-konversationer. Av de 151 insamlade satserna är 150 deklarativa satser och en är en frågesats. Det som undersökts är vilka pronomen som utelämnats, vilka verb som förekommer i subjektslös konstruktion, vilka skillnader som kan observeras mellan tal- och skriftspråk samt varför subjektsutelämning sker, kort ur ett historiskt perspektiv, men även huruvida det rent grammatiskt är möjligt med subjektslösa konstruktioner. Resultatet av undersökningen visar att jag är det subjekt som mest frekvent utelämnas. När det gäller verb har däremot ingen motsvarande observation kunnat göras. Det verkar med andra ord inte finnas några särskilda finita verb som gynnar utelämning av subjekt.

Syftet med denna studie är att granska på vilket sätt ordföljdsregler i modersmålet påverkar inlärningen av ordföljden i svenskan, med tanken på att svenska representerar inlärarnas andra språk. Ytterligare ett syfte med vår studie är att undersöka om olika fel skiljer sig mellan inlärare med olika modersmål med utgångspunkt i ordföljdsproblematiken. För att genomföra undersökningen valdes ett antal elever som har olika modersmål, vissa med en bunden ordföljd byggd på den grammatiska grundsatsen och andra med en fri ordföljd, som grundas på tema-rema-principen. Studien har genomförts bland andraspråksinlärare som läser på SFI och har kinesiska, rumänska, tyska, arabiska eller hindi som modersmål. Data till studien har erhållits genom att samla in olika texter skrivna på svenska av de eleverna som har de nämnda modersmålen. Resultatet visar att det förekommer olika typer av fel i de elevtexter som har valts och att ordföljdsproblematiken är ganska stor bland eleverna.