The purpose of this study is to identify the points-of-difference that should form the basis for Bryggarsalen’s future marketing efforts. Bryggarsalen is a newly established conference business in Stockholm. To be able to identify these points-of-difference, Bryggarsalen’s marketing problems have been studied from the resource-based view, claiming that the source of sustained competitive advantage derive from a firm’s unique bundle of resources. The study proceeded from the assumption that organizational embedded knowledge is a strategic resource that automatically is a source of sustained competitive advantage. In marketing terms we claim that this resource can be considered as a source for finding points-of-difference. However to be considered as points-of-difference, the organizational embedded knowledge must also be seen as valuable to target customer group. Therefore, this study starts by mapping Bryggarsalen’s and its parent company Studiefrämjandet’s organizational embedded knowledge. After that, the identified organizational embedded knowledge is matched with target customer needs. The method used to identify the organizational embedded knowledge is inspired by the technique for causal mapping. To identify target customer needs we have made a trend analysis of the Swedish conference market. Based on our findings following elements in Bryggarsalen’s access to organizational embedded knowledge can be considered as points-of-difference: Studiefrämjandet’s embedded knowledge regarding effective and interactive learning (folkbildningen); Studiefrämjandet’s embedded knowledge regarding keeping courses attractive; Martin Orchidéen’s embedded knowledge regarding cooking and UIf Cronheim’s embedded knowledge regarding event logistics.

Intresset för delningsekonomi, en affärsmodell baserad på delning av resurser, har ökat i samhället de senaste åren. Denna presenteras ofta som hållbar i jämförelse med traditionellt ägandeskap. Däremot väljer vissa delningsekonomiföretag att inte använda hållbarhet i sin marknadsföringsstrategi. Det saknas forskning på vad det är som påverkar deras beslut att marknadsföra sig som hållbara. Syftet med uppsatsen är därför att öka förståelsen för vad hållbarhet som marknadsföringsstrategi innebär för delningsekonomiföretag och varför de väljer att marknadsföra sig som hållbara eller inte. Detta görs med hjälp av teorier som beskriver hur företag positionerar och differentierar sig genom marknadsföring. Studien visar att företagen inte marknadsför hållbarhet i större utsträckning. Intervjupersonerna anger att företagen är naturligt hållbara till följd av verksamhetens karaktär men att de är sparsamma med användning av hållbarhet i sin marknadsföring. Detta beror dels på av att de upplever att konsumenter redan är medvetna om delningsföretagens hållbara fördelar, dels på grund av de höga kraven som finns på att upprätthålla trovärdighet i marknadsföring av hållbarhet. Även svårigheter att mäta hur kunderna uppfattar hållbarhet i marknadsföring kan urskiljas, vilket skulle kunna bero på begreppets komplexitet.