Hedersrelaterat våld är ett samhällsproblem i Sverige. Kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld är väldigt utsatta och saknar ofta någon närstående som hjälper eller stödjer dem. Att utsatta kvinnor får stöd och skydd är essentiellt för en lyckad polisutredning. Syftet med denna studie är att studera hur kvinnors utsatthet beskrivs, utifrån det hedersrelaterade våldet och deras deltagande i polisutredningar gällande hedersrelaterat våld. Förhoppningen är att skapa ett hjälpande underlag, för socialtjänst och andra hjälpande instanser, när dessa ska stötta kvinnor som deltar i polisutredning. Studien baseras på 13 polisutredningar gällande kvinnor som utsatts för hedersrelaterat våld. Detta är en kvalitativ studie där en kvalitativ innehållsanalys använts. Studien visar att kvinnor som utsätts för hedersrelaterat våld och deltar i polisutredning är väldigt utsatta. Detta beror delvis på aspekter av det hedersrelaterade våldet, men också på specifika problem med polisutredningsarbetet som uppstår då brotten är av hedersrelaterad karaktär. Några av slutsatserna är att socialtjänsten och andra hjälpande instanser kan vara ett betydande stöd. Det är därför viktigt att de erbjuder trygghet och bra  tillvägagångssätt vid bemötande och i arbete med de utsatta kvinnorna och planlägger åtgärder därefter. Det är även viktigt att socialtjänst och andra hjälpande instanser beaktar kvinnornas egna behov och viljor om att delta i polisutredning.

Syftet med vår studie var att synliggöra befintliga diskurser gällande våld i nära relation utifrån utredarnas resonerande inom polisen för att i nästa led synliggöra dess konsekvenser. Metoden som valdes var av kvalitativ karaktär, intervjuer hölls med tre utredare från en mellanstor stad i Sverige. Materialet bearbetades sedan med hjälp av en Foucault-inspirerad diskursanalys samt tidigare forskning som gjorts kring ämnet. Tre diskurser identifierades vilka var diskursen om könstillhörighet, normaliseringsprocessen och inställningen till teoretisk kunskap. Resultatet visar att utredarnas inställning till teoretisk kunskap är något som på flera olika sätt påverkar deras arbete vilket riskerar att leda till att utredarnas arbete bygger på otillförlitlig kunskap. / The purpose of our study was to identify existing discourses of violence in close relationships based on investigators' reasoning within the police in order to visualize its consequences in the next step. The method chosen was of a qualitative nature, interviews were held with three investigators from a medium-sized city in Sweden. The material was then processed using a discourse analysis inspired by Foucault, as well as previous research on the subject. Three discourses were identified which were the discourse of gender, the normalization process and the attitude to theoretical knowledge. The result of the study shows that the investigators' attitude towards theoretical knowledge is something that affects their work in different ways, which may adventure the fact that investigators' work is based on unreliable knowledge.