En majoritet av svenska barn deltar i förskoleaktiviteter, vilket indikerar att förskolemiljön spelar en viktig roll för de erfarenheter barn får i sin vardag. Förskolans verksamhet baserar sig i hög grad på grundläggande värderingar och idéer beträffande bland annat barnuppfostran, förskolans uppdrag och synen på förskolans roll i samhället. Syftet med den här studien är att beskriva och analysera lärarnas konstruktion av mening och vardagskunskap beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Fokus för den empiriska studien är hur delad kunskap om förskolan genereras och artikuleras av lärare som arbetar i förskolan. Den teoretiska ramen tar sin utgångspunkt i teorin om sociala representationer. Studien syftar till att svara på frågor om innehåll och teman i lärarnas samtal samt lyfta fram de kommunikativa resurser som används av deltagarna när de skapar en gemensam förståelse av vardagsarbetet i förskolan. Empirin i föreliggande studie utgörs av diskussioner i fokusgrupper. Sju grupper med sammanlagt 45 deltagare deltog i dessa fokusgruppsintervjuer. Resultatet visar att lärares samtal om förskolans yrkespraktik inkluderar underliggande sociala representationer. Ett antagande som är centralt i studien är att representationerna ligger till grund för hur arbetet organiseras och genomförs. Deltagarna i studien var arbetskamrater och deras diskussioner tog sin utgångspunkt i stimulusmaterial som jag tillhandahöll i syfte att stimulera diskussionen. En analys av data visar att lärarna utvecklar delade kunskapssystem vilket inkluderar olika, sinsemellan motsatta idéer och värderingar av förskolan som pedagogisk praktik. Begreppet relationella kategorier bidrar till att lyfta fram och synliggöra dessa motsatta idéer. De skall dock betraktas med utgångspunkt i ett ömsesidigt beroende och i relation till varandra snarare än särskiljande dikotomier. De relationella kategorierna formar kulturella antaganden utifrån vilka människor tänker och talar. Att tala utifrån en position innebär således att vi tar något för givet. Analysen resulterade i ett flertal relationella kategorier vilka tycks ha inverkan på lärares tal om sin praktik. I studien beskrivs även förankringsprocesser och kommunikativa resurser som deltagarna använder för att skapa gemensam förståelse för vardagsarbetet i förskolan. Resultatet visar att lärarna ger uttryck för två, sinsemellan olika, sociala representationer av förskolan som pedagogisk praktik: Förskolan som en plats för alla och Förskolan som en plats för några. Dessa båda representationer innefattar skilda representationer av barn och barns kompetenser, lärarens yrkesroll samt förskolans roll i samhället. Begreppet cognitive polyphasia bidrar tillatt belysa och beskriva relationen mellan stabil och föränderlig kunskap samt hur det kommer sig att lärarnas sociala representationer av förskolan framstår som ambivalenta och i viss mån t.o.m. motsägelsefulla. Studien bidrar till en fördjupad förståelse för den komplexa och dynamiska kunskap som involverar lärarens konstruktion av mening beträffande förskolan som pedagogisk praktik. Teorin om sociala representationer möjliggör analys och beskrivning av denna komplexitet. / A majority of Swedish children take part in preschool activities. This indicates that the pre-school environment plays an important role in children’s everyday experiences. However, what happens in the preschool is largely based on fundamental values and ideas in society as well as those held among teachers. The study aims to describe and analyze teachers’ constructions of meaning and common sense knowledge concerning preschool as a pedagogical practice. It focuses on how shared knowledge of preschool practice is articulated and generated by teachers. The theoretical framework is the theory of social representations. The study investigates the content in teachers’ talk as well as communicative resources used when discussing their everyday work. The empirical data has been obtained from seven focus group discussions with a total of 45 participants. The participants in the groups were colleagues and they were given material to support their discussions. The results indicate that teachers’ discussions about their daily practice include underlying social representations. Analyses of data show that the teachers develop shared knowledge systems. This indicates that teachers have contradictory ideas and values about preschool as a pedagogical practice. The analytical concept of ‘relational categories’ draws attention to these contradictory ideas as mutually interdependent, where one point of view makes sense only in terms of the other. Several relational categories were identified in the teachers’ talk. The study also gives support to the process of anchoring, showing how communicative resources are used by the participants to create a common understanding of everyday work. The results suggest two different social representations of preschool as a pedagogical practice: Preschool as a place for everyone and Preschool as a place for just a few. Hopefully, this study will increase our knowledge of teachers’ constructions of meaning in relation to preschool as a pedagogical practice. The theory of social representations enables analysis and descriptions of this complexity.