Denna studie undersöker problemområdet sexualiseringen av kvinnokroppen på sociala medier, eftersom det är en stor källa till visuella intryck idag. Syftet är att undersöka hur influencers, mer specifikt Fanny Lyckman och Amanda Ekström representerar kvinnokroppen i sociala medier utifrån ett postfeministiskt perspektiv, och där frågeställning lyder: Hur representerar Lyckman och Ekström kvinnokroppen i sina sociala medier utifrån ett postfeministiskt perspektiv i relation till sexualiseringen av kulturen? Studien genomförs med en kvalitativ semiotisk visuell analys där materialet undersöks enskilt samt kompareras. Teorin som appliceras är bland annat postfeminism, representation och gaze-teori. Resultatet av undersökningen visar att Lyckman objektifierar och sexualiserar sin kropp vilket skapar en tydlig koppling till mjukpornografin, och att den manliga blicken används. Ekströms bilder är också avklädda, men det finns ingen tydlig koppling till pornografins bildspråk, här är modellerna i stället subjekt och bilderna utgår inte från en manlig blick, snarare en icke-blick. Både Lyckman och Ekström representerar kvinnokroppen medvetet med en underton av empowerment, samtidigt som det finns kopplingar till hur kvinnokroppen stereotypiskt representerats genom historien och sexuella anspelningar, framför allt i Lyckmans material vilket skapar en dubbelhet i resultatet.

Föreliggande studie syftade till att undersöka attityder till prostitution och prostituerade och hur det var associerat med konsumtion av pornografiskt material. Vidare ämnade studien att undersöka om det förekom skillnader mellan kvinnor och män i attityder till prostitution och prostituerade. Urvalet bestod av 107 vuxna deltagare (Målder = 24,18, SDålder = 4,39). Datan samlades in med hjälp av en online-enkät där respondenterna fick svara på påståenden kopplat till skalan: The Attitudes Toward Prostitutes and Prostitution Scale. Resultatet visade att det förekom en statistiskt signifikant association mellan båda subskalorna PNCV och PNND och konsumtion av pornografiskt material. Det förekom ingen statistiskt signifikant association mellan subskalan PSCV och konsumtion av pornografiskt material. Studiens resultat visade även att det förekom statistiskt signifikanta skillnader mellan kvinnor och män i attityder i subskalorna PNCV och PSCV. Det förekom däremot ingen statistiskt signifikant skillnad mellan kvinnor och män i attityder i subskalan PNND. Framtida forskning bör undersöka vilken typ av innehåll av pornografiskt material som personer konsumerar. Framtida forskning bör även expandera urvalet för att få en mer representativ bild av hur konsumtion av pornografiskt material är associerat med attityder till prostitution och prostituerade. / The present study aimed to investigate attitudes towards prostitution and prostitutes and how it was associated with the consumption of pornographic material. Furthermore, the study aimed to investigate whether there were differences between women and men in attitudes towards prostitution and prostitutes. The sample consisted of 107 adult participants (Mage = 24,18, SDage = 4,39). The data was collected using an online survey where respondents had to answer statements linked to the scale: The Attitudes Toward Prostitutes and Prostitution Scale. The results showed that there was a statistically significant association between both subscales PNCV and PNND and consumption of pornographic material. There was no statistically significant association between the PSCV subscale and consumption of pornographic material. The study’s results also showed that there were statistically significant differences between women and men in attitudes in the PNCV and PSCV subscales. However, there was no statistically significant difference between women and men in attitudes in the PNND subscale. Future research should examine the type of content of pornographic material that people consume. Future research should also expand the sample to get a representative view of how consumption of pornographic material is associated with attitudes towards prostitution and prostitutes.

This study examines how the increased presence of pornographic influences in adolescents daily lives has affected their ability to act when exposed to pornographic materials. The aim of this study has been to investigate what strategies that adolescents use when tackling the pornographic presence in relation to the differing opinions voiced in the general society, in order to become pornwise. The data has been collected through focus groups with adolescents in the later years of high school and using Parker et al.s (1998) theoretical framework for navigation through a drug landscape. Drawing parallels to Parker et al.s (1998) study this study has retrieved four different strategies for becoming pornwise; the joker, the searcher, the moralist and the debater. The conclusion of this study shows that adolescents formulate several different strategies to tackle the pornographic presence and navigate through the pornographic landscape. In addition the results suggest that adolescents are in need of further tools from the adult- world such as, for example, improved sexual education in school and further support from parents, in order to feel comfortable in their navigation and becoming pornwise.