<p>Sammanfattning:</p><p>Denna studie syftar till att fånga upplevelser av hur livet kan förändras i positiv riktning efter bearbetandet av en nära anhörigs suicid, med fokus på posttraumatic growth och positiva förändringar. Studien utgör ett bidrag till forskningsområdet där trauma ses som en möjlig grogrund för gynnsam utveckling hos den drabbade individen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer som alla mist en nära anhörig i suicid. Deltagarna uttryckte PTG inom temana självperception, interpersonella relationer och livsfilosofi. Följande positiva förändringar framkom: förändringar i personligheten, ändrade prioriteringar, möten med människor på ett djupare plan, ny syn på döden, värdesätter tid med familjen mer, djupare glädje och tacksamhet, samt nya möjligheter. Resultatet tyder på att detta svåra trauma kan föra något gott med sig.</p> / <p>Abstract:</p><p>The purpose of this study is to capture experiencies of how life can change for the better after the struggle with the suicide of a close relative, focusing on posttraumatic growth and positive changes. The study contributes to the research area where trauma is considered a possible opportunity for growth within the traumatized individual. Qualitative interviews were conducted with six individuals all of whom have lost a close relative to suicide. The participants expressed PTG in the themes selfperception, interpersonal relationships, and philosophy of life. Positive changes that emerged were: changes in personality, changed priorities, the ability to interact with people on a deeper level, renewed perspectives on death, values time spent with family more, deeper sense of happiness and gratitude, and new possibilities. The result shows that something good can come out of a trauma as severe as this one.</p>

Sammanfattning: Denna studie syftar till att fånga upplevelser av hur livet kan förändras i positiv riktning efter bearbetandet av en nära anhörigs suicid, med fokus på posttraumatic growth och positiva förändringar. Studien utgör ett bidrag till forskningsområdet där trauma ses som en möjlig grogrund för gynnsam utveckling hos den drabbade individen. Kvalitativa intervjuer genomfördes med sex personer som alla mist en nära anhörig i suicid. Deltagarna uttryckte PTG inom temana självperception, interpersonella relationer och livsfilosofi. Följande positiva förändringar framkom: förändringar i personligheten, ändrade prioriteringar, möten med människor på ett djupare plan, ny syn på döden, värdesätter tid med familjen mer, djupare glädje och tacksamhet, samt nya möjligheter. Resultatet tyder på att detta svåra trauma kan föra något gott med sig. / Abstract: The purpose of this study is to capture experiencies of how life can change for the better after the struggle with the suicide of a close relative, focusing on posttraumatic growth and positive changes. The study contributes to the research area where trauma is considered a possible opportunity for growth within the traumatized individual. Qualitative interviews were conducted with six individuals all of whom have lost a close relative to suicide. The participants expressed PTG in the themes selfperception, interpersonal relationships, and philosophy of life. Positive changes that emerged were: changes in personality, changed priorities, the ability to interact with people on a deeper level, renewed perspectives on death, values time spent with family more, deeper sense of happiness and gratitude, and new possibilities. The result shows that something good can come out of a trauma as severe as this one.