Bakgrund: Distriktssköterskor har sedan år 1994 haft möjligheten att förskriva läkemedel utifrån vissa restriktioner. Förskrivningsrätten för distriktssköterskor var tänkt att förbättra vården för hela befolkningen och att stärka deras profession. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att belysa distriktsköterskors erfarenheter av förskrivningsrätten. Metod: En litteraturstudie genomfördes baserad på 11 originalartiklar. Artiklarna söktes fram i databaserna PubMed och CINAHL. Data analyserades med stöd i processen för kvalitativ innehållsanalys enligt Elo och Kyngäs (2008). Analysen resulterade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultat: Distriktssköterskornas erfarenheter var att deras förskrivningsrätt ledde till flera positiva aspekter inom vården både för professionen och för patienter. Den upplevdes förbättra omvårdnaden och utveckla professionen, dock fanns det faktorer som påverkade utövandet av förskrivningen. Dessa kunde vara formella problem, brist på tillgång till stöd, kunskap och möjligheter till fortbildning. Diskussion: Förskrivningsrätten ansågs ha potential att förbättra omvårdnaden. Genom att distriktssköterskor fick möjlighet till utökade kunskaper bidrog det till att se både patientens omvårdnads- och mediciniska behov. Organisationens strukturer hade betydelse gällande utövandet. Slutsats: Brist på stöd och utvecklingsmöjligheter visades ha en negativ påverkan på hur distriktssköterskor nyttjar sin förskrivningsrätt, vilket indirekt kunde leda till en sämre omvårdnad för patienter. Ledningen i hälso- och sjukvård kan ta del av den här litteraturstudien för att utforma strategier som hjälper distriktssköterskor att utnyttja sina kunskaper i förskrivningsrätten mer optimalt. Vidare forskning inom ämnet bör utreda både patientperspektivet i Sverige samt förskrivningsrättens tidspåverkan. / Background: District nurses´ have been allowed, with some limitations, to prescribe since 1994. The right to prescribe were intended as a way to improve the healthcare for the entire population as well as strengthen the profession. Aim: The aim of this literature review was to illustrate the district nurses´ experience of prescribing. Method: This literature review was conducted based on 11 original articles. Searches were made in the databases PubMed and CINAHL. Data were analyzed using the process for qualitative content analyses according to Elo och Kyngäs (2008). The analysis resulted in three categories and seven subcategories. Result: The prescription rights of the district nurse had multiple positive effects on the healthcare for both the patients and the profession, however there are some factors that limits the use of the prescription right. These factors could be structural problems, lack of support, knowing your limitations, knowledge and possibility for further training.Discussion: The right to prescribe was believed to have potential to improve the healthcare. The district nurses could get a better view of the patient’s medical- and health needs by giving them a chance to increase their knowledge. Structural factors have had a major impact on the usage of prescription rights. Conclusion: Lack of support and development was shown to have a negative impact on the district nurse´s use of prescription rights which could have led to worse healthcare for the patients. The management within healthcare can use this study as support when developing strategies for increasing the district nurses use of the prescription rights. Continuing research on the subject should have focus on the patients’ perspective in Sweden as well as the time consumption effect. / <p>Godkännandedatum: 2019-11-04</p>