Thesis advisor: Diana Pullin / Within the education field evaluation exists on many levels. In a school district it is routine to find superintendents evaluating principals, principals evaluating teachers, teachers evaluating student work and parents evaluating all aspects of the school community. The purpose of this study was to investigate the manner in which public school superintendents perceived that they evaluated principal performance. The eight participants in the study were Massachusetts public school superintendents. The superintendents originated from districts located in eastern Massachusetts. Participants were interviewed about their principal evaluation activities and asked to provide documents relevant to the ways in which they evaluated principals. This study was specifically focused on three research questions. The first question dealt with the types of criteria and evidence a superintendent considered when evaluating a principal. The second question dealt with the processes and practices a superintendent employed to determine the degree to which a principal met the aforementioned criteria. The final question dealt with the level of consistency between principal evaluation practices advocated in the literature and the actual practice of evaluating principals as conducted by this study’s participants. The findings of this study indicated that principal evaluation is an incredibly complex endeavor. The study also identified several areas in which the principal evaluation can be strengthened in order to enhance principal leadership. The identified areas included the articulation of principal evaluation activities that are more cognizant of the local school environment, the need to better assist beginner superintendents as the evaluate principals and the need to provide superintendents with more time to thoroughly evaluate principal performance. / Thesis (PhD) — Boston College, 2009. / Submitted to: Boston College. Lynch School of Education. / Discipline: Educational Administration and Higher Education.

Under den senare delen av 1900-talet inträffade ett antal företagsskandaler, såsom Enron och Worldcom, vilket föranledde ett bristande förtroendet för såväl styrelsers som revisorers arbete. För att återfå förtroende på den svenska marknaden introducerades Koden och en uppdatering av Aktiebolagslagen gjordes. En av de förtroendehöjande åtgärderna innebar att revisionsutskotten introducerades. Revisionsutskottens införande innebar ett tydliggörande av styrelseledamöternas arbetsuppgifter, men medförde samtidigt att huvudmannaskapsproblematiken i styrelsen aktualiserades. Vilket leder till vår problemformulering: Hur har revisionsutskottens införande påverkat ansvarsfördelning i styrelsen?För att kunna besvara vår frågeställning har vi genomfört kvalitativa intervjuer utifrån ett expertperspektiv. Expertperspektivet har företrätts av institutionella ägare, revisorer och en advokat. Respondenternas olika relationer till fenomenet har bidragit till ett brett perspektiv.Empiriinsamlingen påvisar tydligt att införandet av revisionsutskott har aktualiserat huvudmannaskapsproblematiken. Empirin påvisar att en dualism, i styrelsen, kan ha uppstått utifrån vem som agerar i vems uppdrag. Dock åberopar respondenterna likt lagrum och rekommendationer att styrelsens huvudansvar i helhet kvarstår.Vår slutsats är att styrelsen inte har skapat sig ett alibi genom införandet av revisionsutskott, och att styrelsens ansvar i helhet kvarstår. Därmed kan vi konstatera att införandet av revisionsutskott har belyst ansvarsfrågan, men att ansvaret kvarstår hos styrelsen i sin helhet. Vi har även konstaterat att forskning om huvudmannaskapsproblematiken inom styrelsen är bristfällig och att mer forskning skulle berika området. / Program: Civilekonomprogrammet