Redovisningen syftar till att generera en rättvisande bild av ett företags finansiella ställning. Forskning visar att den principbaserade redovisningen ger en mer rättvisande bild av ett företag än den regelbaserade. Det är Bokföringsnämnden som skapar normgivningen för svenska företag som inte är tvingade att tillämpa IFRS. För mindre svenska företag finns möjligheten att tillämpa K2 som är ett förenklat regelverk och som anses regelbaserat. K3 ska tillämpas av större svenska företag och är ett principbaserat regelverk.  Syftet med studien är att ta reda på vilka motiv som finns bakom företag som frivilligt väljer att tillämpa K3 samt om fler företag borde välja K3 framför K2. Studiens frågeställning besvarades genom en kvalitativ forskningsmetod där tre revisorer intervjuades. Studien visar att företag som planerar för en framtida försäljning väljer K3 för att generera mer information till sina intressenter. Tillväxtföretag väljer K3 för att komma in i rätt regelverk från start. Övriga motiv till frivillig tillämpning av K3 är att vara bäst i klassen, möjligheten till komponentavskrivningar på fastigheter, möjligheten att aktivera utvecklingskostnader inom forskning och utveckling, aktivering av immateriella tillgångar, redovisning av uppskjuten skatt samt viljan att skydda det egna kapitalet. Studien visar inte att fler företag generellt borde välja K3 framför K2.  Studiens huvudsakliga bidrag är att öka förståelsen till varför företag frivilligt väljer ett mer avancerat regelverk i den svenska kontexten eftersom forskning främst finns på internationell nivå. Studien bidrar ytterligare till att ge revisorers syn på diskussionen kring huruvida fler företag borde redovisa enligt K3 i stället för K2. / Financial reports aim to generate a true and fair view of a company's financial position. Researchshows that principle-based accounting provides a more accurate picture of a company than rulebased accounting. It is Bokföringsnämnden that creates the standard setting for Swedish companies that are not forced to apply IFRS. For smaller Swedish companies, there is a possibility of applying K2 which is considered rule-based. K3 is to be applied by larger Swedish companiesand is principle-based. The purpose of the study is to find the motives behind companies that voluntarily choose to apply K3 and whether more companies should choose K3 over K2. The study's issues were answered through a qualitative research method where three auditors were interviewed. The study shows that companies planning for a future sale choose K3 to generate more informationto their stakeholders. Growth companies choose K3 to apply the right regulations from start. Other motives for voluntary application of K3 are the desire to be best in class, opportunities for component depreciation on properties, opportunities to capitalize development costs in research and development companies, capitalization of intangible assets, reporting of tax estimates and the desire to protect equity. The study does not show that more companies generally should chooseK3 over K2. The study's main contribution is to increase the understanding why companies voluntarily choose a more advanced regulatory framework in the Swedish context, as research is primarily available at an international level. The study also presents auditors’ views on the discussion about whether more companies should report according to K3 instead of K2.

Den ökade globalisering som råder gynnar internationell handel på många plan, vilket även har bidragit till att internprissättning blivit en allt mer central fråga. Däremot ställs det högre krav på att adressera de problem som systemet resulterar i. Detta med hänsyn till att ett internpris är av påverkande karaktär på organisationens resultat på grund av skattemässiga motiv och incitament från ledningen. Även om OECD:s riktlinjer TPG är utformade av det politiskt styrande organet i respektive medlemsland är dessa riktlinjer inte tvingande. Systemet möjliggör subjektivitet i internprissättning. Problematiken belyses i synnerhet när redovisningstraditioner och deras eventuella påverkan på internprissättningen i Sverige och Storbritannien tas i beaktning.Studien har som syfte att genom en komparativ analys undersöka hur Sveriges och Storbritanniens redovisningstraditioner påverkar respektive lands tolkning av TPG. Ländernas skattemyndigheter, Skatteverket och HMRC, har gett ut en handledning respektive en intern manual rörande internprissättning där myndighetens tolkning av TPG framgår.Studien är en innehållsanalys av kvalitativ karaktär och datamaterialet som har använts är textutdrag från myndigheternas handledning och manual samt respektive lands lagstiftning på vissa områden. Studien har som ambition att undersöka fyra områden avseende internprissättning, myndigheternas referering till gällande rätt, armlängdsprincipen, metoder för prissättning och bevisförfarande. Tolkningsmodellen som har använts i studien har utvecklats fram ifrån Johanssons (2010) modell avseende substance over form. Tolkningsmodellen tillsammans med den teoretiska referensramen har fungerat som ett verktyg i analysen kring hur redovisningstraditionerna i respektive land påverkar tolkningen av TPG.Studiens slutsats indikerar att det finns inslag av redovisningstraditionerna i respektive lands tolkning av TPG. Både Storbritannien och Sverige refererar till OECD kontinuerligt men studien har resulterat i vissa skillnader som belyser det faktum att länderna har olika redovisningstraditioner. I Skatteverkets handledning identifierar resultatet vissa inslag av den kontinentala redovisningstradition som Sverige präglas av, det påträffas även inslag av det regelbaserade synsättet samt spår av det rättssystem som karaktäriserar Sverige, code law. Resultatet visar även att Storbritanniens redovisningstraditioner framträder i HMRC:s tolkning av TPG. Det återfinns inslag av den anglosaxiska traditionen, det principbaserade synsättet och även här syns spår av deras rättssystem, common law. Studien bidrar med en ökad förståelse kring hur nationella redovisningstraditioner påverkar tolkningen av internationella riktlinjer. Den bidrar även med en praktisk kunskap för företag, myndigheter och internationella verkställande organ. / Increased globalization stimulates international trade in many ways. It has led to increased importance of transfer pricing. However, there is a need to address several issues that have arisen since a transfer price affects the organization's profit or loss due to tax consequences and incentives from management. Although the guidelines known as TPG are drafted by the governments in members’ states, these guidelines are not mandatory. The system allows for subjectivity in transfer pricing. The problem is can be demonstrated by comparing the accounting traditions and their possible impact on transfer pricing in Sweden and the UK.The purpose of the study is to investigate how Sweden's and Britain's accounting traditions affect the countries' interpretation of the TPG. The tax authorities of these countries, the Swedish Tax Agency and HMRC, have each issued a guide and an internal manual on transfer pricing, which explains the authorities’ interpretation of the TPG. The aim of the study is to make a comparative analysis of these guides and internal manuals to see if and how the countries’ interpretation of the TPG differ due to the countries’ accounting traditions. Further, the study is a content analysis of qualitative nature and the data used has been extracted from the authorities' guide and internal manual, as well as the legislation of each country in certain areas. The aim of the study is to investigate four areas of transfer pricing, the authorities' reference to current law, the arm's length principle, pricing methods and evidence procedures. The research model used in this study has been developed from Johanssons (2010) model regarding substance over form. The resarch model together with the theoretical reference framework have served as a tool in the analysis of how accounting traditions in each country affect the interpretation of TPG.The study’s conclusion indicates that there are elements of accounting traditions in each country’s interpretation of TPG. Both the UK and Sweden refer to the OECD repeatedly but the study has resulted in some differences highlighting the fact that the countries have different accounting traditions. In the Swedish Tax Agency’s guidance, the result identifies certain elements of the continental accounting tradition that Sweden is characterized by, it also finds elements of the rule-based approach as well as traces of the legal system code law that characterizes Sweden. Likewise, the result also shows that Britain's accounting traditions appear in HMRC's interpretation of TPG. There are elements of Anglo-Saxon tradition, the principle-based approach, and also traces of their legal system common law. The study contributes to an increased understanding of how national accounting traditions affect the interpretation of international guidelines. It also provides useful information for companies, authorities and international executive agencies.This paper is hereinafter written in Swedish.