<p>Av flera anledningar har i många länder mål för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken där mål för nationalprodukt och sysselsättning stått i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit penningpolitik för att uppnå prisstabilitet på olika sätt och det ärdenna fråga som står i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare då den europeiska centralbanken (ECB) är i ett startskede vad det gäller att bedriva penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål. I detta perspektiv är det av intresse att studera Bundesbank närmare då denna under relativt lång tid bedrivit penningpolitik inriktad på prisstabilitet. För att belysa frågan om penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts. Den studerade perioden sträcker sig från 1975 fram till 1996. Grunden för arbetet är följande frågeställningar: (1)Hur framgångsrik har Bundesbank varit med sin penningpolitik? (2)I vad mån har monetarismens läror satt sina spår i Bundesbanks penningpolitik? (3)Diskussion om ECB:s framtid med beaktande av de kunskaper studiet av Bundesbank ger. Bundesbank kan sägas ha bedrivit penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål relativt framgångsrikt. Vissa fakta talar för att det är Bundesbanks styrka som institution, där transparens och trovärdighet spelat en stor roll, som ligger bakom framgången. Monetarismen kan sägas ha lämnat ett avtryck i Bundesbanks penningpolitik i form av en viss överhängande prägel på den penningpolitiska designen. I praktiken är dock spåren från monetarismen vaga. Penningmängdens betydelse vid genomförandet av penningpolitiken kan ifrågasättas. Den kanske viktigaste lärdomen är nog hur Bundesbank fungerat som institution.</p>

Av flera anledningar har i många länder mål för prisstabilitet ersatt den aktiva stabiliseringspolitiken där mål för nationalprodukt och sysselsättning stått i centrum. Centralbanker bedriver och har bedrivit penningpolitik för att uppnå prisstabilitet på olika sätt och det ärdenna fråga som står i fokus i denna uppsats. Detta aktualiseras ytterligare då den europeiska centralbanken (ECB) är i ett startskede vad det gäller att bedriva penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål. I detta perspektiv är det av intresse att studera Bundesbank närmare då denna under relativt lång tid bedrivit penningpolitik inriktad på prisstabilitet. För att belysa frågan om penningpolitik har, efter en teoretisk presentation, en empirisk studie av Bundesbank genomförts. Den studerade perioden sträcker sig från 1975 fram till 1996. Grunden för arbetet är följande frågeställningar: (1)Hur framgångsrik har Bundesbank varit med sin penningpolitik? (2)I vad mån har monetarismens läror satt sina spår i Bundesbanks penningpolitik? (3)Diskussion om ECB:s framtid med beaktande av de kunskaper studiet av Bundesbank ger. Bundesbank kan sägas ha bedrivit penningpolitik med prisstabilitet som primärt mål relativt framgångsrikt. Vissa fakta talar för att det är Bundesbanks styrka som institution, där transparens och trovärdighet spelat en stor roll, som ligger bakom framgången. Monetarismen kan sägas ha lämnat ett avtryck i Bundesbanks penningpolitik i form av en viss överhängande prägel på den penningpolitiska designen. I praktiken är dock spåren från monetarismen vaga. Penningmängdens betydelse vid genomförandet av penningpolitiken kan ifrågasättas. Den kanske viktigaste lärdomen är nog hur Bundesbank fungerat som institution.