<p>Many Swedish urban neighborhoods have since they were constructed suffered from a bad reputation and have had a lack of strong socioeconomic groups settling there. This study is about a suburb in a medium-sized Swedish town and the purpose is to find out which social problems that exist there. The aim is also to explain the actors who work with adolescents in the area, which interventions and activities are offered, and whether they can be characterized as pro-social, as well as how the cooperation between the actors looks like. A qualitative approach with semi-structured interviews was carried out, involving nine respondents, who are active in the public and nonprofit sector. The interview guide used is designed and divided into different themes based on the survey questions. The result shows that the social problems that mainly distinguishes it selves in the area are unemployment and segregation, and as a result of this a certain family and youth problems occur. There exists a large number of actors in the residential area and thus a variety of actions and activities targeted to children and adolescents exist. Most of these actors cooperate and mainly and foremost, the municipality plays a significant role as a coordinator through a so-called community group, where the majority of all actors participate. Some of the respondents expressed that more organization and commitment are needed. They believe that one of the biggest obstacles to the pro-social efforts is that the residential area has an undeserved bad reputation and that it is particularly the media's stigmatization of the residents that is a major problem, with focus on the young people.<strong></strong></p> / <p>Många svenska storstadsförorter har sedan de konstruerades utifrån miljonprogrammets ideologier dragits med ett dålig rykte och har haft en brist på inflyttning av socioekonomiskt starka samhällsgrupper. Denna studie handlar om en förort till en medelstor svensk stad och syftet är att ta reda på vilka sociala problem som existerar där. Syftet är vidare att redogöra vilka aktörer som arbetar med ungdomar i bostadsområdet, vilka insatser och aktiviteter som finns och om de kan betecknas som prosociala, samt hur samarbetet mellan aktörerna ser ut. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts, involverande nio aktörer som är verksamma inom offentlig och ideell sektor. Intervjuguiden som använts är utformad och uppdelad i olika teman utifrån studiens frågeställningar. Resultatet som framkom visar att de sociala problem som främst utmärker sig i området är arbetslöshet och segregation och till följd av detta en viss familje- och ungdomsproblematik. Det existerar ett stort antal aktörer i bostadsområdet och därmed även en mängd insatser och aktiviteter som är riktade mot barn och ungdomar. De flesta av dessa samarbetar och främst kommunen har en betydande roll att agera som koordinator genom en så kallad områdesgrupp, där majoriteten av alla aktörer medverkar. Respondenterna uttrycker dock att en mer organisering och engagemang behövs. De anser att ett av de största hindren för pro-sociala insatser är att bostadsområdet har ett oförtjänt dåligt rykte och att det är särskilt mediernas stigmatisering av de boende som är ett stort problem, med fokus på ungdomar.</p>

Many Swedish urban neighborhoods have since they were constructed suffered from a bad reputation and have had a lack of strong socioeconomic groups settling there. This study is about a suburb in a medium-sized Swedish town and the purpose is to find out which social problems that exist there. The aim is also to explain the actors who work with adolescents in the area, which interventions and activities are offered, and whether they can be characterized as pro-social, as well as how the cooperation between the actors looks like. A qualitative approach with semi-structured interviews was carried out, involving nine respondents, who are active in the public and nonprofit sector. The interview guide used is designed and divided into different themes based on the survey questions. The result shows that the social problems that mainly distinguishes it selves in the area are unemployment and segregation, and as a result of this a certain family and youth problems occur. There exists a large number of actors in the residential area and thus a variety of actions and activities targeted to children and adolescents exist. Most of these actors cooperate and mainly and foremost, the municipality plays a significant role as a coordinator through a so-called community group, where the majority of all actors participate. Some of the respondents expressed that more organization and commitment are needed. They believe that one of the biggest obstacles to the pro-social efforts is that the residential area has an undeserved bad reputation and that it is particularly the media's stigmatization of the residents that is a major problem, with focus on the young people. / Många svenska storstadsförorter har sedan de konstruerades utifrån miljonprogrammets ideologier dragits med ett dålig rykte och har haft en brist på inflyttning av socioekonomiskt starka samhällsgrupper. Denna studie handlar om en förort till en medelstor svensk stad och syftet är att ta reda på vilka sociala problem som existerar där. Syftet är vidare att redogöra vilka aktörer som arbetar med ungdomar i bostadsområdet, vilka insatser och aktiviteter som finns och om de kan betecknas som prosociala, samt hur samarbetet mellan aktörerna ser ut. En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer har genomförts, involverande nio aktörer som är verksamma inom offentlig och ideell sektor. Intervjuguiden som använts är utformad och uppdelad i olika teman utifrån studiens frågeställningar. Resultatet som framkom visar att de sociala problem som främst utmärker sig i området är arbetslöshet och segregation och till följd av detta en viss familje- och ungdomsproblematik. Det existerar ett stort antal aktörer i bostadsområdet och därmed även en mängd insatser och aktiviteter som är riktade mot barn och ungdomar. De flesta av dessa samarbetar och främst kommunen har en betydande roll att agera som koordinator genom en så kallad områdesgrupp, där majoriteten av alla aktörer medverkar. Respondenterna uttrycker dock att en mer organisering och engagemang behövs. De anser att ett av de största hindren för pro-sociala insatser är att bostadsområdet har ett oförtjänt dåligt rykte och att det är särskilt mediernas stigmatisering av de boende som är ett stort problem, med fokus på ungdomar.