Läromedel är något som är vanligt förekommande i ämnet matematik. Många lärare som använder sig av läromedel idag har en tillit till att alla delar av matematiken berörs. Det har visat sig att verkligheten påvisar det motsatta i flera avseenden. Intentionen för denna studie är att genomföra en läromedelsanalys med fokus på problemlösning och resonemang inom matematik. Syftet blev därför att analysera och beskriva i vilken utsträckning olika läromedel i matematik för årskurs 2 och 3 behandlar problemlösningsuppgifter, samt analysera i vilken utsträckning elevers problemlösnings- och resonemangsförmåga kan användas i förhållande till de problemlösningsuppgifter som framgår i läromedlen samt lärarhandledningarna. Till syftet skrevs tre forskningsfrågor fram vilka är följande; I vilken utsträckning behandlar läromedlen och lärarhandledningarna problemlösning i respektive årskurs? På vilket sätt kan de problemlösnings- uppgifter som förekommer i läromedlen kategoriseras? I vilken utsträckning skapar läromedel och lärarhandledningar förutsättningar för elever att använda resonemang? Empirin som användes i denna kvantitativa innehållsanalys var sju läromedel och tre lärarhandledningar från fyra olika läromedelsförlag. Genom Charles och Lesters problemkategoriseringar samt med hjälp av de analytiska frågorna, har det skrivits fram ett resultat. Resultatet visar på att majoriteten av de problemlösningsuppgifter som förekommer i de läromedel som analyserats innehåller flest enkla översättningsproblem. Resultatet visar även på att elever inte får tillräckligt med tillfällen att resonera kring sina tillvägagångssätt utifrån läromedlet, däremot förekommer det fler tillfällen i lärarhandledningarna. Den generella slutsatsen är att de lärare som enbart använder sig av de analyserade läromedlen inte kommer ge elever de förutsättningar som behövs för att de ska ges möjlighet till att utveckla problemlösnings- och resonemangsförmågan. Vidare forskning utifrån det här området kan vara att genomföra en studie som bidrar till en metod som lärare kan använda sig av vid analysering och identifiering av kvaliteter i läromedel.